Begränsad möjlighet för L att klara riksdagsspärren – Positiv signal för KD

2022 02 10

En mätning från DN/Ipsos visar att Liberalerna har en minskad möjlighet att klara riksdagsspärren i årets val.

Höstens val ser ut att bli jämt. Striden står om de väljare som kan tänka sig att rösta på partier i båda konstellationerna, men samtidigt kan mycket avgöras av att vissa partier inte lyckas nå upp till riksdagsspärren.

Bra läge för S

Mätningen visar att Socialdemokraterna har vuxit sedan valet 2018. Förra valet svarade 28 procent att de starkt övervägde att rösta på partiet, medan årets mätning visar på 33 procent.

Potential för KD

Även Kristdemokraterna har vuxit sedan förra valet. Potentialen visar nu på 11 procent, vilket är en höjning sedan 2018 då mätningen låg på 7 procent.

L och MP ligger osäkert till

Mätningen visar att Liberalerna ligger osäkert till. Jämfört med valet för fyra år sedan har potentialen för partiet halverats, och ligger nu på 6 procent. Även Miljöpartiets siffror har sjunkit sedan 2018, och partiet har nu en potential på 7 procent.

Alla partier har möjligheter

Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, säger till DN att alla partier har möjligheten att klara riksdagsspärren. Han förklarar att det återstår att se om partierna lyckas realisera sin potential, men att mycket kan hända till valdagen.

M har potential

Om det var val idag hade Moderaterna fått ett väljarstöd på 21 procent.

– Moderaterna står i spetsen för ett tydligt regeringsalternativ. Det gör att väljare från fler partier kan tänka sig att rösta på dem, säger Nicklas Källebring.

Få väljare beredda att stödrösta

Frågan kring vilka väljare som var beredda att överge sitt favoritparti för att stödrösta fick svaga siffror. Ytterst få var villiga att ge en stödröst till L, KD eller MP.

Kritiskt för L

Här är läget kritiskt för Liberalerna. Endast 1 procent av väljarna meddelade att de säkert skulle ge L sitt stöd om partiet ligger under eller nära riksdagsspärren. 4 procent svarar att de troligen skulle göra det. M-väljare är mer villiga att ge sin stödröst till KD än till L.

L har bytt linje

Forskningen visar att väljare helst stödröstar på partier som förväntas hjälpa deras favoritparti till makten. Statsvetaren Annika Fréden har sagt till DN att det kan finnas en osäkerhet kring vart L hör hemma, då partiet har bytt linje från samarbete med S till att stödja Ulf Kristersson (M).

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen