Begränsad möjlighet för L att klara riksdagsspärren – Positiv signal för KD

2022 02 10

En mätning från DN/Ipsos visar att Liberalerna har en minskad möjlighet att klara riksdagsspärren i årets val.

Höstens val ser ut att bli jämt. Striden står om de väljare som kan tänka sig att rösta på partier i båda konstellationerna, men samtidigt kan mycket avgöras av att vissa partier inte lyckas nå upp till riksdagsspärren.

Bra läge för S

Mätningen visar att Socialdemokraterna har vuxit sedan valet 2018. Förra valet svarade 28 procent att de starkt övervägde att rösta på partiet, medan årets mätning visar på 33 procent.

Potential för KD

Även Kristdemokraterna har vuxit sedan förra valet. Potentialen visar nu på 11 procent, vilket är en höjning sedan 2018 då mätningen låg på 7 procent.

L och MP ligger osäkert till

Mätningen visar att Liberalerna ligger osäkert till. Jämfört med valet för fyra år sedan har potentialen för partiet halverats, och ligger nu på 6 procent. Även Miljöpartiets siffror har sjunkit sedan 2018, och partiet har nu en potential på 7 procent.

Alla partier har möjligheter

Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, säger till DN att alla partier har möjligheten att klara riksdagsspärren. Han förklarar att det återstår att se om partierna lyckas realisera sin potential, men att mycket kan hända till valdagen.

M har potential

Om det var val idag hade Moderaterna fått ett väljarstöd på 21 procent.  

– Moderaterna står i spetsen för ett tydligt regeringsalternativ. Det gör att väljare från fler partier kan tänka sig att rösta på dem, säger Nicklas Källebring.

Få väljare beredda att stödrösta

Frågan kring vilka väljare som var beredda att överge sitt favoritparti för att stödrösta fick svaga siffror. Ytterst få var villiga att ge en stödröst till L, KD eller MP.

Kritiskt för L

Här är läget kritiskt för Liberalerna. Endast 1 procent av väljarna meddelade att de säkert skulle ge L sitt stöd om partiet ligger under eller nära riksdagsspärren. 4 procent svarar att de troligen skulle göra det. M-väljare är mer villiga att ge sin stödröst till KD än till L.

L har bytt linje

Forskningen visar att väljare helst stödröstar på partier som förväntas hjälpa deras favoritparti till makten. Statsvetaren Annika Fréden har sagt till DN att det kan finnas en osäkerhet kring vart L hör hemma, då partiet har bytt linje från samarbete med S till att stödja Ulf Kristersson (M).

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen