Begränsad möjlighet för L att klara riksdagsspärren – Positiv signal för KD

2022 02 10

En mätning från DN/Ipsos visar att Liberalerna har en minskad möjlighet att klara riksdagsspärren i årets val.

Höstens val ser ut att bli jämt. Striden står om de väljare som kan tänka sig att rösta på partier i båda konstellationerna, men samtidigt kan mycket avgöras av att vissa partier inte lyckas nå upp till riksdagsspärren.

Bra läge för S

Mätningen visar att Socialdemokraterna har vuxit sedan valet 2018. Förra valet svarade 28 procent att de starkt övervägde att rösta på partiet, medan årets mätning visar på 33 procent.

Potential för KD

Även Kristdemokraterna har vuxit sedan förra valet. Potentialen visar nu på 11 procent, vilket är en höjning sedan 2018 då mätningen låg på 7 procent.

L och MP ligger osäkert till

Mätningen visar att Liberalerna ligger osäkert till. Jämfört med valet för fyra år sedan har potentialen för partiet halverats, och ligger nu på 6 procent. Även Miljöpartiets siffror har sjunkit sedan 2018, och partiet har nu en potential på 7 procent.

Alla partier har möjligheter

Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, säger till DN att alla partier har möjligheten att klara riksdagsspärren. Han förklarar att det återstår att se om partierna lyckas realisera sin potential, men att mycket kan hända till valdagen.

M har potential

Om det var val idag hade Moderaterna fått ett väljarstöd på 21 procent.  

– Moderaterna står i spetsen för ett tydligt regeringsalternativ. Det gör att väljare från fler partier kan tänka sig att rösta på dem, säger Nicklas Källebring.

Få väljare beredda att stödrösta

Frågan kring vilka väljare som var beredda att överge sitt favoritparti för att stödrösta fick svaga siffror. Ytterst få var villiga att ge en stödröst till L, KD eller MP.

Kritiskt för L

Här är läget kritiskt för Liberalerna. Endast 1 procent av väljarna meddelade att de säkert skulle ge L sitt stöd om partiet ligger under eller nära riksdagsspärren. 4 procent svarar att de troligen skulle göra det. M-väljare är mer villiga att ge sin stödröst till KD än till L.

L har bytt linje

Forskningen visar att väljare helst stödröstar på partier som förväntas hjälpa deras favoritparti till makten. Statsvetaren Annika Fréden har sagt till DN att det kan finnas en osäkerhet kring vart L hör hemma, då partiet har bytt linje från samarbete med S till att stödja Ulf Kristersson (M).

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen