Bebis förlorade livet

2023 12 20

En blott två veckor ung bebis avled och nu pekas en barnmorska ut som ansvarig.

Tragedin har utspelat sig på Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan i Västragötalandsregionen.

Vecka 41

Det handlar om en familj som skulle få sitt första barn.

– Förstföderskan kom in till Norra Älvsborgs Länssjukhus i vecka 41, rapporterar Sveriges Radio P4.

Sedan några år tillbaka är riktlinjerna att Sveriges sjukvård skall rekommendera igångsättning av födseln i vecka 41 om det är så att födseln inte har kommit igång på naturlig väg.

Risken ökar

Förr var det vecka 42 som gällde men nya rön har lett till att man tidigarelagt det hela en vecka.

Risken för att barnet ska dö i livmodern ökar nämligen om förlossningen inleds för sent, uppger Region Stockholm.

– Enligt riktlinjerna bör alla kvinnor ha fött sitt barn eller vara i värkarbete innan graviditetsvecka 42+0, rapporterar Läkartidningen.

Kände sig tvingade

Den aktuella mamman ville bli igångsatt enligt regelverket.

Men plötsligt gick något mycket snett.

– Efter samtal med barnmorskan ändra hon sig och åkte hem, rapporterar P4.

Föräldrarna har nu förklarat att de kände sig tvingade att fatta ett annat beslut än det de faktiskt föredrog.

Och nu uppger Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan att sjukhuspersonalen sannolikt har agerat på ett olämpligt sätt när det gäller den livsviktiga informationen till föräldrarna

Informerade inte

– Vi tror att det beror på att man inte informerade om att vi rekommenderade att man satte igång förlossningen för att barnet ska må bra, säger chefsläkare Jesper Swärd till P4.

I stället befarar man att informationen till föräldrarna snarade handlade om kvinnans mående kopplat till sin graviditet.

Förlorade livet

När bebisen föddes och förlossningen ägde rum några dagar senare så var barnet inte alls i god form.

Två veckor senare dog bebisen.

Västragötalandsregionen framhåller att en del personal kan ha haft svårigheter att acceptera gällande riktlinjer.

– Det har varit diskussioner när man ändrade rutinerna i svensk förlossningsvård.

Det poängterar chefläkaren Jesper Swärd.

Svårt att ta till sig

– Det kan påverka att alla medarbetare har haft olika svårt att ta till sig förändringar i en praxis om en rutin.

Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan anmäler nu sig själva genom en så kallad lex Mariaanmälan.

Foto: H. Jade

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen