Bebis förlorade livet

2023 12 20

En blott två veckor ung bebis avled och nu pekas en barnmorska ut som ansvarig.

Tragedin har utspelat sig på Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan i Västragötalandsregionen.

Vecka 41

Det handlar om en familj som skulle få sitt första barn.

– Förstföderskan kom in till Norra Älvsborgs Länssjukhus i vecka 41, rapporterar Sveriges Radio P4.

Sedan några år tillbaka är riktlinjerna att Sveriges sjukvård skall rekommendera igångsättning av födseln i vecka 41 om det är så att födseln inte har kommit igång på naturlig väg.

Risken ökar

Förr var det vecka 42 som gällde men nya rön har lett till att man tidigarelagt det hela en vecka.

Risken för att barnet ska dö i livmodern ökar nämligen om förlossningen inleds för sent, uppger Region Stockholm.

– Enligt riktlinjerna bör alla kvinnor ha fött sitt barn eller vara i värkarbete innan graviditetsvecka 42+0, rapporterar Läkartidningen.

Kände sig tvingade

Den aktuella mamman ville bli igångsatt enligt regelverket.

Men plötsligt gick något mycket snett.

– Efter samtal med barnmorskan ändra hon sig och åkte hem, rapporterar P4.

Föräldrarna har nu förklarat att de kände sig tvingade att fatta ett annat beslut än det de faktiskt föredrog.

Och nu uppger Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan att sjukhuspersonalen sannolikt har agerat på ett olämpligt sätt när det gäller den livsviktiga informationen till föräldrarna

Informerade inte

– Vi tror att det beror på att man inte informerade om att vi rekommenderade att man satte igång förlossningen för att barnet ska må bra, säger chefsläkare Jesper Swärd till P4.

I stället befarar man att informationen till föräldrarna snarade handlade om kvinnans mående kopplat till sin graviditet.

Förlorade livet

När bebisen föddes och förlossningen ägde rum några dagar senare så var barnet inte alls i god form.

Två veckor senare dog bebisen.

Västragötalandsregionen framhåller att en del personal kan ha haft svårigheter att acceptera gällande riktlinjer.

– Det har varit diskussioner när man ändrade rutinerna i svensk förlossningsvård.

Det poängterar chefläkaren Jesper Swärd.

Svårt att ta till sig

– Det kan påverka att alla medarbetare har haft olika svårt att ta till sig förändringar i en praxis om en rutin.

Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan anmäler nu sig själva genom en så kallad lex Mariaanmälan.

Foto: H. Jade

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen