Basläkemedel slut överallt – “inte fått tag på ett halvår“

2026 01 17

Det råder brist på ett basläkemedel för kvinnor i Sverige.

I hela landet råder det brist på östrogenplåster, en medicin många kvinnor behöver mot klimakteriebesvär.

Många kvinnor i landet har därför tvingats gå utan behandling i månader, rapporterar TV4.

Brist sedan i fjol

Det är framför allt sedan i fjol som bristen på östrogenplåster blivit akut för många som behöver hormonbehandling.

Artisten och influencern Anna Sahlin, som också driver kontot Klimakterieklok, startade nyligen ett ”plåsterupprop” på sociala medier för att belysa problemet.

– De finns aldrig, jag har inte fått tag på dem jag haft på recept i sex–sju månader. Det här är någonting jag och väldigt många andra kvinnor behöver för att fungera, säger hon till TV4.

Hundratals kvinnor har hört av sig till Sahlin, och många beskriver hur de mår fysiskt och psykiskt sämre utan den behandling de är vana vid.

Plåsteruppropet har lett till att Sahlin nu ska träffa sjukvårdsminister Elisabeth Lann för att diskutera både tillgången till läkemedel och hur vården bättre kan möta kvinnors hormonella besvär.

LÄS MER: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

Flera plåster utanför lager

Enligt Läkemedelsverket handlar det om en långvarig restsituation där flera typer av östrogenplåster har varit svåra att få tag på.

– Den femte januari skulle de ha kommit tillbaka på apoteken, men nu verkar det som att de är ytterligare försenade, men företaget har meddelat oss att de är på väg, säger Maria Wanrud, gruppchef på enheten för läkemedelstillgänglighet på Läkemedelsverket, till TV4.

Vissa varianter, som Estradots i de lägsta styrkorna — finns fortfarande i viss mån på apoteken, men de två högsta styrkorna är restnoterade tills tidigast i april.

Ett annat plåster, Sequidot, väntas vara restnoterat till nästa sommar.

Brist har funnits länge

Detta har inte bara varit ett enstaka problem i år.

Under 2023–2024 förekom återkommande restnoteringar, och många kvinnor upplevde då också svårigheter att få tag på dessa läkemedel.

– Det är inte så att någon kommer att dö om de inte får behandling, men livskvaliteten påverkas markant, sa Natalia Cruz, läkare på Capio Gynekologi i Solna, till Läkartidningen när situationen var som värst.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Foto: O Kononenko

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen