Basläkemedel slut överallt – “inte fått tag på ett halvår“

2026 01 17

Det råder brist på ett basläkemedel för kvinnor i Sverige.

I hela landet råder det brist på östrogenplåster, en medicin många kvinnor behöver mot klimakteriebesvär.

Många kvinnor i landet har därför tvingats gå utan behandling i månader, rapporterar TV4.

Brist sedan i fjol

Det är framför allt sedan i fjol som bristen på östrogenplåster blivit akut för många som behöver hormonbehandling.

Artisten och influencern Anna Sahlin, som också driver kontot Klimakterieklok, startade nyligen ett ”plåsterupprop” på sociala medier för att belysa problemet.

– De finns aldrig, jag har inte fått tag på dem jag haft på recept i sex–sju månader. Det här är någonting jag och väldigt många andra kvinnor behöver för att fungera, säger hon till TV4.

Hundratals kvinnor har hört av sig till Sahlin, och många beskriver hur de mår fysiskt och psykiskt sämre utan den behandling de är vana vid.

Plåsteruppropet har lett till att Sahlin nu ska träffa sjukvårdsminister Elisabeth Lann för att diskutera både tillgången till läkemedel och hur vården bättre kan möta kvinnors hormonella besvär.

LÄS MER: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

Flera plåster utanför lager

Enligt Läkemedelsverket handlar det om en långvarig restsituation där flera typer av östrogenplåster har varit svåra att få tag på.

– Den femte januari skulle de ha kommit tillbaka på apoteken, men nu verkar det som att de är ytterligare försenade, men företaget har meddelat oss att de är på väg, säger Maria Wanrud, gruppchef på enheten för läkemedelstillgänglighet på Läkemedelsverket, till TV4.

Vissa varianter, som Estradots i de lägsta styrkorna — finns fortfarande i viss mån på apoteken, men de två högsta styrkorna är restnoterade tills tidigast i april.

Ett annat plåster, Sequidot, väntas vara restnoterat till nästa sommar.

Brist har funnits länge

Detta har inte bara varit ett enstaka problem i år.

Under 2023–2024 förekom återkommande restnoteringar, och många kvinnor upplevde då också svårigheter att få tag på dessa läkemedel.

– Det är inte så att någon kommer att dö om de inte får behandling, men livskvaliteten påverkas markant, sa Natalia Cruz, läkare på Capio Gynekologi i Solna, till Läkartidningen när situationen var som värst.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Foto: O Kononenko

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen