SKÄRMTID FÖR BARN: Läkare slår larm

2023 01 31

Det föreslår Barnläkarföreningen i Sverige.

Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar i sina senaste riktlinjer att barn under 2 år inte bör ha någon skärmtid alls. Barn mellan 2-3 år rekommenderas max 1 timmes skärmtid om dagen.

Rekommendationer som Sverige inte följer.

Helt fel enligt Barnläkarföreningen.

– Det handlar om kritiska fönster för hjärnans utveckling under de två första åren. Missar man det tar det mycket mera tid att ta igen, om det ens går, säger Ulrika Ådén, ordförande i svenska Barnläkarföreningen, till TV4 Nyheterna.

Vill göra som Norge

Barnläkarföreningen föreslår att Sverige bör följa Norge och USA – två länder som har antagit WHO:s riktlinjer.

Ulrika Ådén framhåller att Folkhälsomyndighetens generella råd om fysisk aktivitet inte är tillräckliga.

– Alla barn 0–5 år bör ha möjlighet att röra på sig på olika sätt flera gånger om dagen. För spädbarn kan det handla om lek och rörelse på golvet i rygg- och magläge och för barn 1-5 om lek, aktiv transport, utevistelse och utforskande av olika miljöer, skriver myndigheten på sin hemsida.

Vidare rekommenderar Folkhälsomyndigheten ett minskat stillasittande för de allra minsta.

– Under vaken tid bör småbarn inte begränsas i sin rörelse, förutom när det är nödvändigt. Långa perioder av stillasittande i till exempel barnvagn eller barnstol bör brytas av och ersättas med någon form av rörelse.

Men rekommendationer om minskad skärmtid saknas.

Minskad fysiskt aktivitet 

Ny statistik visar att fysisk aktivitet bland barn har minskat i Sverige.

– Barn och unga spenderar i snitt 70 % av den vakna tiden inaktiva, det vill säga sitter, står eller rör sig väldigt lite, rapporterar Folkhälsomyndigheten.

Den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för 11-åringar till upp emot 75 procent för 15- åringar.

En trend som omgående bör brytas.

– Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt och både för individ och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper, fastslår Folkhälsomyndigheten.

Foto: K. Sikkema

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen