Bankerna avslöjar – då vänder ekonomin uppåt

2024 01 24

Det kommer att hända en hel del med den svenska ekonomin.

Det menar i alla fall storbankerna.

Mycket talar för att ekonomin kommer att bli bättre.

Bankens prognoser

– Inflationen sjunker snabbare än väntat och förutsättningar att mjuklanda ekonomin har förbättrats, uppger Handelsbanken i deras prognosrapport som släpptes i dag.

Obalanserna i ekonomin som skapades av de senaste årens kriser är på väg att normaliseras, med stram penningpolitik som bidrar till att dämpa efterfrågan samtidigt som utbudssidan återhämtar sig.

– Förankrade inflationsförväntningar är en viktig förutsättning som nu banar vägen för räntesänkningar, med start i USA i maj.

Omsvängningen mot en mjukare penningpolitik gynnar efterfrågan, men eftersläpande effekter från tidigare åtstramning ger svag tillväxt och något högre arbetslöshet 2024.

– Under 2025–2026 väntas BNP återhämta sig och arbetsmarknaderna stabiliseras, uppger banken.

Det här lutar man sig emot

Banken menar att global industriproduktion kan ha nått en vändpunkt efter den långsamma tillväxten under ett 2023.

Detta med minskade lagerinvesteringar, svag orderingång och orderböcker som gradvis betades av.

– Sedan Konjunkturprognosen i september har nya order börjat vända upp, enligt inköpschefsindex för industrin.

– Stigande konsumentförtroendet bidrar också till vändningen i tillväxten, inte minst de framåt[1]blickande delkomponenterna, även om de sker från låga nivåer.

Finns risker

Men det finns risker som kan påverka det ekonomiska läget.

– Bakslag i inflationsnedgången kan senarelägga räntesänkningar och förlänga konjunkturnedgången.

Skulle konjunkturen i stället försämras tydligt kan det behövas mer aggressiva räntesänkningar.

Tufft år

Även Nordea har gjort en konjunkturprognos, som spår åt samma håll.

– Vår bedömning bygger på att Riksbanken sänker räntan med start i maj. Och det gör att man mjuklandar, och att vi från hösten får en stabilisering av ekonomin och att det sen ser lite ljusare ut 2025, säger Annika Winsth som är chefekonom på Nordea, till Ekot.

Det verkar dock dröja innan förändringen kommer.

– 2024 blir ett ganska tufft år. Många företag har fokus på kostnaderna och hushållen kommer fortfarande att behöva hantera ett högre kostnadsläge.

Foto: Josh Appel

Text: Redaktionen

AVSLÖJAT: De baltiska staterna hjälper Ryssland

2025 10 28

De baltiska staterna misstänks hjälpa Ryssland i Östersjön.

Ett nätverk av företag i Litauen, Lettland och Estland uppges bidra till att hålla Rysslands så kallade skuggflotta i gång – trots EU:s sanktioner, rapporterar Svenska Yle.

Kopplas till Ryssland

Baltikum har länge profilerat sig som en av de mest Rysslandskritiska regionerna i EU.

Men bakom kulisserna finns nu tecken på motsatsen.

En gemensam granskning av medier i Litauen, Lettland och Estland visar att ett nätverk av företag i regionen hjälper till att förse ryska fartyg med bränsle på öppet hav, avslöjar det litauiska public service-bolaget LRT.

De misstänkta operationerna ska ha genomförts av bunkerfartygen Rina och Zircone, som vid flera tillfällen tankat oljetankfartyg med koppling till ryska hamnar.

– Minst 20 av dessa fartyg visar tydliga tecken på att tillhöra den ryska skuggflottan vid tidpunkten för tankningarna, säger Anatalij Kravtsev, analytiker vid Kyiv School of Economics, till LRT.

LÄS MER: Putins nya taktik i kriget

Skrivna i Dubai

De två bunkerfartygen tillhör FB Trade, ett företag registrerat i Dubai.

Men bakom bolaget finns kopplingar till den baltiska bunkringsjätten Fast Bunkering, som tidigare verkat i hamnen i Klaipėda i Litauen.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Förenade Arabemiraten blivit en tillflyktsort för företag som vill undvika EU:s insyn.

– Att flytta bolag till Dubai har blivit en vanlig trend eftersom man där kan dölja vad som helst. Många ryska företag med koppling till skuggflottan flyttade dit just av den anledningen, säger sjöfartsexperten Salvatore R. Mercogliano till LRT.

Svårt att övervaka

Fast Bunkering uppges utföra komplexa fartygsoperationer som gör det nästintill omöjligt att övervaka transporterna. Trots EU:s växande sanktionspaket fortsätter Rysslands olja att flöda ut på världsmarknaden.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys menar att sanktionerna fungerar, men inte tillräckligt snabbt.

– När restriktionerna träder i kraft har Ryssland redan tjänat sina pengar. Företagen hinner alltid ligga ett steg före myndigheterna, säger han till LRT.

Analytiker varnar för att situationen kan förvärras.
– Sedan invasionen har antalet fartyg i den här ”mörka flottan” tredubblats. I stället för att göra haven säkrare har sanktionerna gjort dem farligare, säger Michelle Wiese Bockmann, analytiker inom maritim underrättelsetjänst.

LÄS MER: Återvände inte från uppdrag” – tung förlust för Kreml

Foto: Ryssland skuggflotta estland sillamae

Text: Redaktionen

Yrkesgrupp pratar för dålig svenska – ska testas

2025 10 28

Runtom i Sverige ska flera kommuner införa språktest för nyanställda.

Det talas för dålig svenska bland förskolepersonalen.

Larmet kommer från olika skolledare.

På flera håll har i landet frågan om språktest därför kommit på tal. I exempelvis skånska Landskrona införs ett sådant test efter nyår.

Nu har barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg fattat beslut om att utreda huruvida samma sak ska göras i grannstaden, rapporterar HD.

– Vi skulle ha infört språkkrav för längesen, säger Dubravka Trejling Nikolic (L), ordförande i nämnden, till lokaltidningen.

Ministern: "Ett problem"

Kommunernas besked går i linje med det som kom från regeringen redan förra året. Dåvarande skolminister Lotta Edholm (L) meddelade då att Skolverket skulle förtydliga vilka kunskaper i svenska som förskolepersonal ska ha.

– Tyvärr finns det förskolor där personalens kunskaper i svenska språket brister. Det är ett problem, och särskilt i de områden där många av barnen har ett annat modersmål än svenska, sade hon förra sommaren.

Enligt Karin Gerken, som är HR-chef på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg, har frågan varit aktuell i flera år.

– Vi får regelbundet signaler från skolledare i våra verksamheter att språkkunskaperna brister. Det gäller förstås långt ifrån alla medarbetare, säger hon till HD.

LÄS MER: Hit reser svenska folket på höstlovet

Larmet: folk kan inte göra sina jobb

Vid Helsingborgs kommunala förskolor har rektorer och förskolechefer hävdat att svenskan är så pass illa att folk inte kan göra sitt jobb ordentligt. Det gäller i synnerhet barnskötare, resurspersoner och elevassistenter.

Exakt hur språktesten ska formas är inte klart. Enligt barn- och utbildningsnämnden kommer utredningen att ske “försiktigt”.

Dubravka Trejling Nikolic framhåller exempelvis att man bland annat måste förhålla sig till diskrimineringslagen och att språktest måste ske på “bra villkor”.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen