Bankerna avslöjar – då vänder ekonomin uppåt

2024 01 24

Det menar i alla fall storbankerna.

Mycket talar för att ekonomin kommer att bli bättre.

Bankens prognoser

– Inflationen sjunker snabbare än väntat och förutsättningar att mjuklanda ekonomin har förbättrats, uppger Handelsbanken i deras prognosrapport som släpptes i dag.

Obalanserna i ekonomin som skapades av de senaste årens kriser är på väg att normaliseras, med stram penningpolitik som bidrar till att dämpa efterfrågan samtidigt som utbudssidan återhämtar sig.

– Förankrade inflationsförväntningar är en viktig förutsättning som nu banar vägen för räntesänkningar, med start i USA i maj.

Omsvängningen mot en mjukare penningpolitik gynnar efterfrågan, men eftersläpande effekter från tidigare åtstramning ger svag tillväxt och något högre arbetslöshet 2024.

– Under 2025–2026 väntas BNP återhämta sig och arbetsmarknaderna stabiliseras, uppger banken.

Det här lutar man sig emot

Banken menar att global industriproduktion kan ha nått en vändpunkt efter den långsamma tillväxten under ett 2023.

Detta med minskade lagerinvesteringar, svag orderingång och orderböcker som gradvis betades av.

– Sedan Konjunkturprognosen i september har nya order börjat vända upp, enligt inköpschefsindex för industrin.

– Stigande konsumentförtroendet bidrar också till vändningen i tillväxten, inte minst de framåt[1]blickande delkomponenterna, även om de sker från låga nivåer.

Finns risker

Men det finns risker som kan påverka det ekonomiska läget.

– Bakslag i inflationsnedgången kan senarelägga räntesänkningar och förlänga konjunkturnedgången.

Skulle konjunkturen i stället försämras tydligt kan det behövas mer aggressiva räntesänkningar.

Tufft år

Även Nordea har gjort en konjunkturprognos, som spår åt samma håll.

– Vår bedömning bygger på att Riksbanken sänker räntan med start i maj. Och det gör att man mjuklandar, och att vi från hösten får en stabilisering av ekonomin och att det sen ser lite ljusare ut 2025, säger Annika Winsth som är chefekonom på Nordea, till Ekot.

Det verkar dock dröja innan förändringen kommer.

– 2024 blir ett ganska tufft år. Många företag har fokus på kostnaderna och hushållen kommer fortfarande att behöva hantera ett högre kostnadsläge.

Foto: Josh Appel

Text: Redaktionen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 13

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

• en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
• ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
• förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
• att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
• bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
• stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
• ett vaccinationspaket för äldre,
• satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
• satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen