Bank-ID slutar fungera på flera mobiltelefoner

2024 05 17

Anledningen är att den digitala id-tjänsten kommer att införa nya systemkrav som många mobiler som fortfarande är i omlopp inte stöder.

Det innebär att man kommer att behöva byta ut sin mobil till en nyare modell om man vill fortsätt att använda Bank-ID, skriver bland annat konsumentsajten Mobil.se

Äldre än Iphone 8

Det är vissa Iphone-användare som berörs av det senaste beskedet. Telefonen eller surfplattan måste nämligen ha operativsystemet iOS 13 eller senare, vilket innebär att mobiler äldre än Iphone 5S inledningsvis berörs. Därefter adderas fler till listan.

Snart gäller alltså Bank-ID-stoppet även modeller äldre än Iphone 8, som släpptes 2017.

– Den funkar ju fortfarande på alla sätt, däremot går det ju inte få senaste iOS på den och Bank-ID kommer snart att sluta funka. Men än så länge går det, säger exempelvis Patrik Sandgren från företaget Phonehero till Expressen om nämnda modell.

Inget Swish eller Kivra

Förändringen innebär alltså att man får göra sig av med en äldre telefon för att kunna fortsätta använda appar som Swish eller Kivra – eftersom de kräver Bank-ID.

– Även Ipad-modeller som inte går att uppgradera till Ipad OS 13 förlorar stödet för mobilt bank-id, framhåller techsajten.

Säkerhetsåtgärd

Beskedet som kommer nu är en påminnelse om ett meddelande som gick ut redan i december förra året.

– Anledningen till att BankID med jämna mellanrum tar bort stödet för äldre enheter är framförallt att telefoner som inte längre får säkerhetsuppdateringar av mobiltillverkaren inte bedöms uppfylla de säkerhetskrav som gäller, informerar Erik Mörner på Mobil.se.

Den som har Android kan dock sitta lugnt i båten ett tag till, även om man har en äldre modell. Detta eftersom det tidigare systemkravet, Android 7 eller senare, gäller sedan mars 2024.

Upphör även på Huawei

I november förra året gav Bank-ID besked om att tjänsten även skrotas från flera mobiltelefoner av märket Huawei.

Det beslutet motiverades ekonomiskt eftersom för få svenskar använder sig av mobiler av det märket.

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå, sade Bank-ID:s pressansvarig Charlotte Pataky till DN vid tillfället.

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen