BNP minskade med 0,4 procent i september, enligt SCB:s senaste statistik.

– Sveriges bruttonationalprodukt sjönk i september vilket tillsammans med en negativ utveckling i juli bidrog till att tillväxten under det tredje kvartalet som helhet sjönk något jämfört med föregående kvartal, säger Melker Pettersson Loberg, nationalekonom på SCB.

Den nya siffran kommer som en överraskning. Analytiker hade räknat med en tillväxt på 0,3 procent.

Påverkar Riksbanken

Nedgången kan påverka Riksbankens räntebesked nästa vecka.

Mycket talar för att centralbanken kommer gå fram med en dubbelsänkning av styrräntan för att stimulera och öka efterfrågan i ekonomin.

Det bedömer Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– Jag skulle säga att sannolikheten för att de sänker med 50 punkter nästa vecka har ökat mot bakgrund av den långsammare återhämtningen, säger hon till SR Ekot.

Stor effekt för hushållen

En lägre styrräntan kommer leda till minskade kostnader för hushåll med bolån.

När Riksbanken sänker räntan följer storbankerna.

Om boräntan skulle sänkas från dagens genomsnittliga nivå till 3,3 procent skulle ett hushåll med 5 miljoner i rörligt bolån spara över 45 000 kronor om året, enligt en sammanställning från Länsförsäkring.

Hushåll med 3 miljoner i rörligt bolån skulle spara över 20 000 kronor om året och hushåll med 2 miljoner i rörligt bolån beräknas spara cirka 15 000 kronor.

– Det är glada nyheter för alla hushåll med rörlig ränta på bolånet, för det innebär flera tusenlappar i lägre räntekostnader, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westberg i en kommentar till statistiken.

Blir bättre

Handelsbankens Christina Nyman bedömer att det ekonomiska läget kommer ljusna ordentligt under nästa år.

– Då får hushållen skattesänkningar, räntesänkningarna börjar få effekt och samtidigt kommer reallönerna att öka. Nästa år får vi en tydligare förbättring, säger chefsekonomen till radion.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen