De senaste två åren har antalet anmälningar som kommer in till Allmänna Reklamationsnämnden ökat kraftigt.

Ärendena handlar främst om kläder som inte kommer fram till kunderna eller att de får produkter som de inte har beställt.

Nu har Göteborgs-Posten sammanställt en ny lista som visar vilka varumärken som kunderna klagar mest på.

“Kraftig ökning”

2023 var ett besvärande år och på två år har antalet anmälningar ökat kraftigt.

– Det var en ökning med flera hundra procent när det gäller textil- och skoavdelningen, säger Marcus Isgren, ordförande och chef för ARN, till GP.

Här är namnen

Bland de namn som befinner sig på listan med flest anmälningar finns bland annat Intersport och Stadium.

Stadium landar på en fjärdeplats och Intersport på en sjundeplats.

Toppar listan gör Shein, Zalando och Asos.

Var ett rekordår

2023 blev ett rekordår för Allmänna Reklamationsnämnden.

– Ärendeökningen innebär dessvärre att konsumenter och företag får vänta längre på sina beslut, framhåller Allmänna Reklamationsnämnden.

– Men det som är positivt är att förtroende för ARN trots detta har ökat och att fler företag följer ARN:s beslut genast. Under 2023 kom det in rekordmånga ärenden till ARN. Antalet inkomna ärenden har ökat med mer än 60 procent de två senaste åren. 

Kopplas till bedrägerier

Marcus Isgren förklarar bakgrunden till ökningen.

– De främsta orsakerna till den stora ärendeökningen är problem kopplade till e-handel och olika former av bedrägerier, säger han i ett pressmeddelande.

– Men det är också tydligt att det försämrade konjunkturläget och händelser i omvärlden har bidragit till ärendeökningen under året.

Under de senaste åren har mängden bedrägerier i Sverige ökat kraftigt och många bedragare använder kända företag för att lura folk.

Det är någonting som polisen följer nära och information går ut till allmänheten för att försöka förhindra bedrägerier från att förekomma i så stor omfattning.

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen