Bakslag för Putin – diktatorns pampiga firande inställt efter attack

2022 07 31

Putinregimens högtidliga firande på den ockuperade Krymhalvön i dag blev ett stort bakslag för Rysslands diktator.

Planen var att dagens firande skulle resultera i maffiga TV-bilder och marknadsföring av den ryska positionen i det ockuperade Ukraina men i stället blev det precis tvärtom.

Markera sin överhöghet

Redan 2014 inleddes Rysslands anfallskrig mot Ukraina då Ryssland invaderade Krimhalvön – vars namn på ukrainska är Krym. Därmed förlorade Ukraina även kontrollen över Kryms huvudstad Sevastopol som är en av Ukrainas största städer.

Och i dag söndag firar den ryska armén Ryska Flottans Dag på Krymhalvön för att markera sin överhöghet mot Ukraina.

Ryskt högkvarter attackerat

Men Putin, vars strategi mot Ukraina bland annat går ut på att ständigt anfalla landet med urskillningslösa attacker som genomförs runt om i landet, fick idag smaka på sin egen medicin.

På grund av diktatorns agerande går man inte heller säker på Krymhalvön.

Ryska Flottans Dag inleddes nämligen med att Rysslands Svarta Havsflottas högkvarter i Sevastopol attackerades med en drönare, uppger The Guardian.

”Ukrainska nationalister”

– Tidigt i morse beslutade sig ukrainska nationalister för att förstöra vårt firande Flottans Dag, meddelar den av Ryssland olagligt tillsatte guvernören i Sevastopol, Mikhail Razvozzhaev till den ryska nyhetsbyrån Tass.

Sex personer skadade

Sex personer skadades i anfallet som enligt Guardian utfördes av Ukraina.

– Enligt preliminär information var det en icke-manuellt manövrerat flygfarkost, säger den ryska guvernören.

Ryska Svartahavsflottans pressavdelning hävdar att drönaren tycks ha varit hemtillverkad och utgjordes av låghaltig explosionskraft.

Ställs in

Trots det ledde drönaren till att det högtidliga firandet nu har ställts in enligt Tass.

– Firandet har ställts in på grund av säkerhetsskäl, säger guvernören.

– Jag uppmanar stadens invånare att behålla lugnet och stanna hemma om möjligt.

Ukrainas armé har dock inte bekräftat att man ligger bakom anfallet. Om drönaren var hemtillverkad så kan det indikera att lokala Ukrainasympatisörer låg bakom.

Bilden är från ett tidigare firande där Putin deltog med sin flottchefer.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


65-årig kvinna död – viktig information nådde inte fram

2025 11 09

En kvinna i Skåne har förlorat livet – och nu Lex Maria-anmäls händelsen.

Det hela har ägt rum i Ystad.

En 65-årig kvinna hade sökt vård för feber och luftvägssymtom – men viktig information nådde inte fram till personalen och kvinnan skickades hem efter otillräcklig behandling.

65-åringen dog kort därefter – och nu Lex Maria-anmäler lasarettet händelsen, rapporterar Sveriges Radio.

Skickades hem från akuten

Kvinnan hade sökt vård vid akutmottagningen på lasarettet i Ystad med feber och luftvägssymtom.

Kort innan det hade hon vårdat närstående som hade en allvarlig bakteriell infektion.

Den närstående fick vård på Skånes universitetssjukhus – men viktig information om smittan nådde aldrig fram till personalen i Ystad.

Förlorade livet

Efter behandling fick den 65-åriga kvinnan skickas hem – men hennes tillstånd försämrades fort och kort efter fick hon komma in med ambulans.

Hennes liv gick inte att rädda.

Nu anmäler lasarettet händelsen enligt Lex Maria eftersom utgången kunde ha ändrats om personalen skulle kunna ha upprättat misstankar om allvarlig infektion.

Läs mer: En halv miljon arbetslösa – men stor brist i oväntad yrkesgrupp

Fortsatt problem

Samtidigt står vården i Sverige inför fortsatta problem vad gäller vårdplatserna.

Det konstaterar Sveriges läkarförbund.

– Bristen på vårdplatser är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Ytterst leder bristen till att patienter skadas eller dör. Trots det har regionerna genomfört nedskärningar det senaste året, i stället för att satsa på ökad vårdkapacitet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

“Krävs medarbetare”

Rydgren Stale fortsätter.

– Fler vårdplatser kräver fler medarbetare. Regionerna behöver satsa på personalen och förbättra arbetsmiljön om man ska lyckas. Men det kräver också att den statliga finansieringen blir mer långsiktig, så att regionerna kan anställa.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen


Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen