Bakslag direkt för regeringen – riskerar krissituation

2023 05 08

Regeringen och Sverigedemokraterna meddelade igår att partierna var överens.

Det blir en sänkning av reduktionsplikten.

Efter mycket om och men och vändningar fram och tillbaka ska den ned sex procent vid årsskiftet.

Förändringen innebär att det ska bli drygt 5,50 kronor billigare att tanka diesel nästa år.

Men det stämmer inte – enligt drivmedelsjätten Preem.

– Det finns ingen i branschen som tror att det kommer att bli i närheten av den siffran, säger Dani Backsteg som är presschef på Preem, till Svenska Dagbladet.

Riskerar att bli kris

En annan allvarlig konsekvens som Preem flaggar för är att det mycket väl kan bli bränslekris.

Diesel och bensin riskerar att närma sig nivåer där man behöver agera för att bränslet inte ska ta slut.

– Det kan bli en bristsituation, framför allt på diesel. Det skulle kunna bli fråga om ransonering, eftersom vi ser en betydande risk att Preem och andra inte kan trygga försörjningen, säger Dani Backsteg.

"Inte rimligt"

Samma dag som den stora partiledardebatten i SVT igår hade regeringen och SD gått ut och deklarerat det nya löftet i en gemensam skrivelse.

– Att Sverige ska ha ett helt eget regelverk som leder till högre dieselpriser än i nästan alla andra länder är inte rimligt, framhöll partiledarna i Tidöavtalet i Dagens Nyheter.

"6-7 kronor billigare"

Regeringen och SD öppnade även för att bränslepriserna kan sjunka ännu mer än de 5,50 kronor som svenska bilförare ska förvänta sig under nästkommande år.

– För 2025 respektive 2026 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre med de nya nivåerna jämfört med om vi inte gör något med reduktionsplikten, uttrycker de vidare.

Avgörande för klimatmålen

Just nu ligger kravnivån på att diesel måste bestå av 30,5 procent biodrivmedel.

Det är helt avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål, menar Sara Sundberg som är chef för enheten för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten.

– Enligt vår analys står reduktionsplikten för majoriteten av utsläppsminskningarna som krävs för att nå målet till 2030 om minskade utsläpp med 70 procent jämfört med 2010 i transportsektor.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


360 miljoner har samma allergi – hälsoministern misstänker vaccin

2025 11 19

Uppemot 4,5 procent av världens befolkning lider av jordnötsallergi.

Det motsvarar drygt 360 miljoner människor.

Under de senaste åren har forskarna etablerat en ny teori om hur antalet drabbade kan minska kraftigt.

Om alla barn introduceras för smakprov av jordnötssmör vid 4-6 månaders ålder skulle jordnötsallergierna i Storbritannien kunna minska med 77 procent, visade en brittisk studie i Journal of Allergy and Clinical Immunology för två år sedan.

Även Karolinska Institutet har kommit fram till liknande slutsatser.

Går rakt emot forskarna

Att antalet drabbade av jordnötsallergi ökat kraftigt de senaste åren bedöms av forskare bero på en bristande tidig exponering under barndomen.

Den förklaringen köper dock inte USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr.

Han kallar sambandet för “ologiskt” och hänvisar till sin egen erfarenhet, då han själv har fem allergiska barn.

– Mitt hus var fyllt med jordnötssmör och jag åt jordnötssmör till två måltider om dagen och min fru åt jordnötssmör när hon var gravid. För mig är det inte en övertygande hypotes, säger RFK Jr enligt USA Today.

Misstänker vaccin

Istället antyder hälsoministern att det är andra miljöfaktorer, som bekämpningsmedel och aluminium i vaccin, som är möjliga förklaringar.

Han ger samtidigt besked om att saken nu ska undersökas.

– Vi måste titta på aluminium i vacciner, säger RFK Jr. 

– De studierna har aldrig gjorts. Vi ska göra dem nu och vi kommer att identifiera vad som orsakar dessa allergier.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Använts i över 70 år

År 1997 hade cirka 0,5 procent av världens barn en jordnötsallergi, enligt National Institutes of Health. Idag är siffran 2 procent.

Aluminium, som RFK Jr vill utreda om det ligger bakom ökningen, anses vara den vanligaste metallen på planeten och har använts i vacciner över 70 år. Ämnet finns i växter, jord, vatten och luft och förekommer även i bröstmjölk, modersmjölkersättning och en rad olika livsmedel.

Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Den vanligaste mängden aluminium i en dos vaccin är 0,5-0,7 milligram, vilket är ungefär hälften av den tillåtna mängden, förklarar Folkhälsomyndigheten.

En vuxen person äter i genomsnitt 7-9 milligram aluminium varje dag, enligt myndigheten.

LÄS OCKSÅ: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 20

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen