Bakslag direkt för regeringen – riskerar krissituation

2023 05 08

Regeringen och Sverigedemokraterna meddelade igår att partierna var överens.

Det blir en sänkning av reduktionsplikten.

Efter mycket om och men och vändningar fram och tillbaka ska den ned sex procent vid årsskiftet.

Förändringen innebär att det ska bli drygt 5,50 kronor billigare att tanka diesel nästa år.

Men det stämmer inte – enligt drivmedelsjätten Preem.

– Det finns ingen i branschen som tror att det kommer att bli i närheten av den siffran, säger Dani Backsteg som är presschef på Preem, till Svenska Dagbladet.

Riskerar att bli kris

En annan allvarlig konsekvens som Preem flaggar för är att det mycket väl kan bli bränslekris.

Diesel och bensin riskerar att närma sig nivåer där man behöver agera för att bränslet inte ska ta slut.

– Det kan bli en bristsituation, framför allt på diesel. Det skulle kunna bli fråga om ransonering, eftersom vi ser en betydande risk att Preem och andra inte kan trygga försörjningen, säger Dani Backsteg.

"Inte rimligt"

Samma dag som den stora partiledardebatten i SVT igår hade regeringen och SD gått ut och deklarerat det nya löftet i en gemensam skrivelse.

– Att Sverige ska ha ett helt eget regelverk som leder till högre dieselpriser än i nästan alla andra länder är inte rimligt, framhöll partiledarna i Tidöavtalet i Dagens Nyheter.

"6-7 kronor billigare"

Regeringen och SD öppnade även för att bränslepriserna kan sjunka ännu mer än de 5,50 kronor som svenska bilförare ska förvänta sig under nästkommande år.

– För 2025 respektive 2026 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre med de nya nivåerna jämfört med om vi inte gör något med reduktionsplikten, uttrycker de vidare.

Avgörande för klimatmålen

Just nu ligger kravnivån på att diesel måste bestå av 30,5 procent biodrivmedel.

Det är helt avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål, menar Sara Sundberg som är chef för enheten för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten.

– Enligt vår analys står reduktionsplikten för majoriteten av utsläppsminskningarna som krävs för att nå målet till 2030 om minskade utsläpp med 70 procent jämfört med 2010 i transportsektor.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg.

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

”Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen