Bakslag direkt för regeringen – riskerar krissituation

2023 05 08

Regeringen och Sverigedemokraterna meddelade igår att partierna var överens.

Det blir en sänkning av reduktionsplikten.

Efter mycket om och men och vändningar fram och tillbaka ska den ned sex procent vid årsskiftet.

Förändringen innebär att det ska bli drygt 5,50 kronor billigare att tanka diesel nästa år.

Men det stämmer inte – enligt drivmedelsjätten Preem.

– Det finns ingen i branschen som tror att det kommer att bli i närheten av den siffran, säger Dani Backsteg som är presschef på Preem, till Svenska Dagbladet.

Riskerar att bli kris

En annan allvarlig konsekvens som Preem flaggar för är att det mycket väl kan bli bränslekris.

Diesel och bensin riskerar att närma sig nivåer där man behöver agera för att bränslet inte ska ta slut.

– Det kan bli en bristsituation, framför allt på diesel. Det skulle kunna bli fråga om ransonering, eftersom vi ser en betydande risk att Preem och andra inte kan trygga försörjningen, säger Dani Backsteg.

"Inte rimligt"

Samma dag som den stora partiledardebatten i SVT igår hade regeringen och SD gått ut och deklarerat det nya löftet i en gemensam skrivelse.

– Att Sverige ska ha ett helt eget regelverk som leder till högre dieselpriser än i nästan alla andra länder är inte rimligt, framhöll partiledarna i Tidöavtalet i Dagens Nyheter.

"6-7 kronor billigare"

Regeringen och SD öppnade även för att bränslepriserna kan sjunka ännu mer än de 5,50 kronor som svenska bilförare ska förvänta sig under nästkommande år.

– För 2025 respektive 2026 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre med de nya nivåerna jämfört med om vi inte gör något med reduktionsplikten, uttrycker de vidare.

Avgörande för klimatmålen

Just nu ligger kravnivån på att diesel måste bestå av 30,5 procent biodrivmedel.

Det är helt avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål, menar Sara Sundberg som är chef för enheten för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten.

– Enligt vår analys står reduktionsplikten för majoriteten av utsläppsminskningarna som krävs för att nå målet till 2030 om minskade utsläpp med 70 procent jämfört med 2010 i transportsektor.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

2026 09 22

Var beredd på att priset vid pump kan börja chockhöjas med start redan nästa vecka.

Redan nästa torsdag, den 1 oktober, försvinner den första skattesänkningen. Då kommer priset vid pump öka med cirka en krona litern för bensin och 40 öre litern för diesel.

Men det är bara början.

Två månader senare höjs priset igen med ytterligare tre kronor litern när den tillfälliga skattesänkningen löper ut. Även om politikerna vill förlänga den är det tveksamt om tiden räcker, rapporterar TV4. Klockan tickar snabbt, konstaterar Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrensfrågor på Drivmedel Sverige.

– Det är väldigt lite som tyder på att de hinner göra något innan första oktober. Och vill riksdagen göra något åt skattehöjningen i december, så ska en ansökan om ett förlängt undantag från EU-reglerna skickas in och sedan behandlas av EU-kommissionen, säger han till tv-kanalen.

Fyra kronor oavsett regering

Totalt blir drivmedlet alltså fyra kronor dyrare per liter inom kort. Det spelar då ingen roll att Socialdemokraterna inte vill höja skatten, eller om inte heller Tidöpartierna skulle vilja göra det, eftersom Sverige tillfälligt styrs av en övergångsregering som inte tar den typen av beslut.

Lägg därtill ett stökigt världsmarknadspris på olja.

– Sedan har världspolitiska situationer svängt snabbt förr. Men som konsument ska man nog ställa sig in på höjda priser, säger Viktor Gunnarsson.

Läs mer: 1 500 kronor i böter – många bilister gör felet

Experten: 28 kronor litern

Så sent som förra veckan förutspådde råvaruanalytikern Christian Kopfer från Arctic Securities ett dieselpris på omkring 28 kronor per liter.

– Vi har skattesituationen, men sen har den svenska kronan också blivit rätt svag i den här miljön. Ovanpå det har du den underliggande bristen på olja, vi konsumerar i dag tre till fyra fat mer än vad som produceras, vilket såklart är ohållbart, säger han till Di.

Kopfer pekar även på att Kinas ökade oljeimport ökar konkurrensen på marknaden och att ukrainska attacker mot ryska raffinaderier begränsar utbudet av diesel.

– Så det är en mängd faktorer som samverkar och ingenting tyder på att det kommer bli bättre. Att vi behöver ta av våra oljelager kommer innebära att priserna fortsätter upp.

Läs mer: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen