Badstränder “invaderade” – “situationen är bedrövlig”

2023 08 14

Sommarens väder har inte direkt lockat till solande och badande.

Flera stränder i Sverige har tömts på människor som en konsekvens av den kyliga och blöta sommaren.

Men när ingen besökt badplatserna har en annan art passat på att invadera landets stränder.

Och de städar inte direkt upp efter sig själva.

Tvärtom skräpas det ned något oerhört och situationen beskrivs av stugägare vid exempelvis sjöar som “helt bedrövlig”, rapporterar TV4 Nyheterna.

Skapar irritation.

Det handlar om fåglar och mer specifikt kanadagäss som har tagit chansen att ockupera stränderna på många håll i Sverige.

Och “invasionen” har lett till att badplatserna blivit fullständigt nedsolkade med fågelspillning.

Fenomenet skapar irritation nu när sommaren gjort någon form av comeback i slutet av säsongen och folk vill hinna med att bada innan hösten anländer på riktigt.

"Äcklig" – vill skjuta dem

Björn Jahren Andersson som bor vid Askimbadet i Göteborg menar att han häromdagen noterade “hundratals” fåglar nere vid badplatsen.

– Och de skräpar ned nåt så fruktansvärt, det är jätteäckligt, säger han till TV4.

Det uppmanas till och med att skjuta kanadagässen för att situationen har urartat som den gjort.

Kan inte ge tillstånd

Men att bedriva skyddsjakt på grund av “sanitära olägenheter” är inte längre lika enkelt som förr, efter en lagändring 2021.

– Vi kan bara ge skyddsjakt när det är fara för människors hälsa. Och även fast det känns ofräscht och inte är så trevligt att bada på en badplats så innebär det inte att det är fara för ens hälsa, säger Länsstyrelsens vilthandläggare Sofia Ring från Västra Götaland till tv-kanalen.

Förklarar skyddsjakt

På Länsstyrelsens hemsida förtydligas vad som motiverar ett godkännande av skyddsjakt.

– Skyddsjakt är jakt som bedrivs för att förhindra skador på till exempel boskap och åkermark, framhåller myndigheten.

– Det innebär i första hand att döda enstaka djur som är särskilt besvärliga.

Tillåts vid följande

Länsstyrelsen kan ge tillstånd för skyddsjakt av följande motiveringar:

- Människors hälsa eller säkerhet

- Flygsäkerhet

- Att förhindra allvarlig skada på egendom (till exempel gröda, boskap, skog, fiske, vatten)

- Att skydda vilda djur eller växter eller för att bevara deras livsmiljöer.

Källa: Länsstyrelsen.

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26nov2025

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen