AVSLÖJAR: Verkliga anledningen till varför du ska sätta på flygplansläge

2023 04 19

Den digitala teknologin har utvecklats snabbt och är långt längre framskriden än det analoga system som användes förr inom flygindustrin.

Trots det måste mobiltelefoner alltjämt stängas av eller sättas på flygplansläge vid resa med flygplan.

År 1992 gjorde den amerikanska luftfartsmyndigheten tillsammans med företaget Boeing en undersökning om den påverkan som elektroniska apparater har på flygplan.

Där fanns inga problem med datorer eller andra personliga elektroniska apparater, uppger CNN.

Markstörningar

Världens regeringar utvecklade frekvensbredd för olika användningsområden så de inte stör varandra.

Trots det fortsätter flygindustrin att förbjuda helt påslagna mobiltelefoner och andra elektroniska apparater.

En av anledningarna till det handlar faktiskt om markstörningar, ett fenomen där trådlösa nätverk kan bli överbelastade om passagerare i flygplan använder sina mobiler när de flyger över.

5G problematiskt

På senare tid har dock den ökade förekomsten av 5G-nätverk skapat oro inom flygindustrin.

Bandbredden hos 5G är mycket nära den som gäller inom luftfarten.

Det finns en oro kring att det kan leda till störningar med navigationssystem.

Nödvändigt ont

Det är inte ovanligt att tycka att det är obehagligt att flyga, och många ser det som ett nödvändigt ont.

En undersökning i USA har visat att 17% av landets invånare är rädda för att flyga.

– Tyvärr finns det inte bara en förklaring till varför någon skulle utveckla en sådan fobi - det finns många potentiella orsaker, säger den kliniska psykologen Matthew Price till BBC.

Kan hjälpa

Price rekommenderar att ägna sig åt andningsövningar för att lugna sina nerver.

– Det kan ibland vara till hjälp att upprepa ett lugnande mantra medan du gör detta, säger han.

Om en person har allvarliga problem med att flyga så kan olika former av terapi fungera för att lära sig hantera ångesten.

Foto: K. Woblick

Text: Redaktionen

NATOJÄTTE: “Extremt oroande” aktivitet – under vattnet

2025 07 11

Frankrike är en av de viktigaste medlemsnationerna i försvarsalliansen Nato.

Nu går landets försvarschef Thierry Burkhard ut med en varning.

Under en presskonferens på fredagen varnar Burkhard för ”oroväckande aktiviteter” under vattnet – men också i rymden – som potentiellt hotar Frankrikes säkerhet.

Hot under vattnet

Den franske försvarschefen har hållit sin första presskonferens sedan 2021, och varnar om allvarliga hot mot Frankrike och därmed också mot EU och Nato, rapporterar Politico.

Burkhard framhåller det ryska hotet och framför allt ryska ubåtars aktiviteter.

– Ryska ubåtar går regelbundet in i Nordatlanten och sedan ibland ner i Medelhavet för att övervaka områden som är viktiga, varnar den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det är extremt oroande, säger han.

Men hotet noteras inte bara under vattnet.

Vill militarisera rymden

Thierry Burkhard framhåller att ryska satelliter används för att spionera på eller störa Frankrikes, och därmed Natos, utrustning, enligt tidningen.

Den franske försvarschefen varnar inte bara för vad som händer under vattnet, utan också för oroväckande aktiviteter i rymden.

Det handlar återigen om ryska aktiviteter.

– Det finns tecken på en önskan att militarisera rymden, säger den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det skulle sannolikt inte vara lagligt enligt lagarna om icke-militarisering av rymden, tillägger Thierry Burkhard.

”Viktiga tillkännagivanden” på söndag

Försvarschefens presskonferens sker inför det tal om försvaret som president Emmanuel Macron ska hålla på söndag.

Det finns en förväntan om att Macrons tal kommer att innehålla ”viktiga tillkännagivanden”, enligt tidningen.

Försvarschefen underströk också den ökade hotbilden med anledning av situationen i Mellanöstern.

Han undvek att uttryckligen be om mer pengar till militären, men underströk ändå att det ”kommer att kosta” att möta den allvarliga hotbilden.

Frankrike förväntas också lägga en allt större del av NBP på militären, liksom alla andra Natoländer efter beslutet om att införa ett 5-procentsmål.

Foto: Yannis Papanastasopoulos

Text: Redaktionen