Avslöjande om Max – “Mycket allvarligt”

2024 05 04

Max har sedan tidigare etablerat ett trädplanteringsprojekt som syftar till att hjälpa bönder i Uganda och rädda klimatet.

Satsningen har fungerat genom så kallade koldioxidkrediter, och har ämnat kompensera för hamburgerkedjans egna utsläpp.

Nu avslöjar Aftonbladet att Max satsning har lett till allvarliga konsekvenser i Uganda.

Varken pengar eller mat

En del av projektets syfte var att stötta den lokala befolkningen.

Dock står flera familjer som skulle få betalt i samband med projektet nu helt utan pengar.

Samtidigt har Max satsning lett till matbrist och barn som tvingats gå ur skolan.

Det eftersom att träden har planterats där bönderna tidigare odlade grödor och mat.

Träden har dessutom vuxit sig så stora att de skymmer solen, vilket gör att ingenting annat kan växa.

“Mycket allvarligt”

Hamburgerkedjan har svarat att man ser mycket allvarligt på uppgifterna.

– Vi tar mycket allvarligt på dessa påståenden och kommer säkerställa att Zeromission, som sålt kolkrediterna till oss, följer upp dessa snarast. Om uppföljningen visar att det finns missförhållanden så kommer vi att agera kraftfullt, skriver Max till Aftonbladet.

2 miljoner träd

Max har sedan 2008 planterat nästan 2 miljoner träd.

– Sedan 2008 har vi låtit plantera cirka 1,9 miljoner träd, framförallt i projektet Trees for Global Benefits i Uganda, förklarar Max via sin webbsida.

– Att bekämpa fattigdom och skapa både kortsiktiga och långsiktiga nyttor för de människor som ingår i projekten så att de blir mindre sårbara, tycker vi är lika viktigt som att uppnå klimatnytta.

“Klimatkolonialism”

Max har anklagats för att bedriva så kallad klimatkolonialism, någonting som flera andra aktörer tidigare anklagats för.

– Det är fel. Pengarna som kommer från klimatkompensationen kommer inte de drabbade människorna till del, har David Kureeba, programchef för skog och biologisk mångfald vid organisationen National Association of Professional Environmentalists, sagt om ämnet till Dagens Nyheter.

Foto: Max hamburgare

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen