AVSLÖJANDE OM ICA: Helt galet uppger analytiker

2023 04 15

Matjätten Ica har hamnat i blåsväder med anledning av nya uppgifter om livsmedelskedjan.

Uppgifterna avser butikernas lönsamhet och det är analytikern och teknikentreprenören Jens Nylander som ligger bakom att uppgifterna nu framkommit.

Gigantiska utdelningar

– Helt galet, säger Jens Nylander till SvD och syftar på det nya beskedet om Icas ekonomiska resultat.

Han har med hjälp av analysverktyget Ormeo kartlagt Ica-butikerna och fått fram unik information.

En del av Ica-butikerna har till och med fördubblat sin vinstmarginal  från år 2017 till år 2021.

Han har granskat de 1 272 Ica-handlarna och de har delat ut 21 miljarder kronor i vinster sedan 2015.

Slår tillbaka

Det går inte alls i linje med matjättarnas påståenden om att marginalerna är låga menar Nylander som även menar att marginalerna tycks ha ökat under 2022.

Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell har nyligen tillbakavisat uppgifter om att matbutikerna skulle ha ökande marginaler.

– Siffrorna visar att producentpriserna ökat mer än konsumentpriserna – det är inte våra siffror, det är myndigheternas, sa hon till Expressen.

Sämre än grannländerna

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har samtidigt pressat matjättarna.

– Många av oss ställer frågan om det finns handlare som passar på att höja priser när det är inflation, betonade finansministern nyligen till SR.

Hon underströk att det inte ser ut likadant gällande matpriserna i Sveriges grannländer.

Ica står för över halva marknaden i Sverige och teknikentreprenören Jens Nylander, Ormeo, riktar hård kritik mot matjätten.

Har granskat även år 2022

Han betonar att Ica framfört uppgifter om att matjätten tjänar mindre 2022 vilket inte tycks stämma enligt Nylander.

Han har hittills granskat 14 Ica-butikers ekonomi för 2022 och bara en av dem har lägre bruttomarginal.

”Icas besked stämmer inte”

Fyra av butikerna som han granskat ägs av handlarna.

– De fyra gick strålande. Flera gjorde stora utdelningar. Ica Supermarket Ljungskile delade exempelvis ut 7,7 miljoner. Att Ica skulle tjäna mindre nu, som de säger, stämmer inte alls med de här butikerna, säger han till SvD.

Icas pressansvariga uppger dock till SvD att det råder väl fungerande konkurrens avseende Ica.

Foto: ICA-Gruppen

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen