AVSLÖJANDE: Nobbade potentiell lösning på elkrisen

2022 11 07

Svenska kraftnät sade nej till att köpa en extra kraftreserv 2019 – en affär som hade kunnat få det svenska elförsörjningsläget i dag att se helt annorlunda ut.

– Ja, det är klart att det hade ju underlättat, all elproduktion hade ju underlättat givet det läge vi har i dag, tillstår Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe, för SR Kaliber som presenterar nyheten.

Bud från värmeverksföretag slogs av

Ursprunget till nyheten härrör från 2019. Då var Svenska kraftnät i färd med att investera i en potentiell extra kraftreserv. Det inkom ett bud från Öresundsverket, ett värmeverk i Malmö.

Det hade kunnat förse delar av södra Sverige med el vid de tillfällen det fanns behov. Av den upphandlingen blev det intet eftersom Svenska kraftnät lade ner den.

– Vi menade då att det här var ett bud som vi inte såg att vi ville ta, säger generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe till kanalen.

 Redan då, och vad vi vet i dag, hade en upphandling kunnat vara avgörande.

Hade varit viktigt kalla dagar

– Den skulle ju förbättra kraftbalansen och minska risken för om den skulle vara tillgänglig och i drift årets kallaste dag, påpekar elnätsexperten Per Wikström för programmet.

Han tillägger:

– Och det skulle vara så att vi inte kan få import då. Då skulle det göra att risken för förbrukningsfrånkoppling skulle vara lägre såklart.

M-kritik mot stödets utformning

Nyheten kommer parallellt med att åsikterna mot regeringens elstöd haglar. Inte minst från M i Skåne. Så sent som förra veckan kom fyra partiföreträdare med besk kritik i en debattartikel i Expressen.

– Tolka oss rätt. Vi är glada över de många tusenlappar som skånska hushåll och företag nu kommer att få för att kompensera för de höga elpriserna som orsakats av Putins krig och nedläggningen av kärnkraften, understryker man, men stödet borde inte ha varit retroaktivt utan mer framåtriktat.

SVEIGES FYRA ELOMRÅDEN

Från norr till söder: SE1, SE2, SE3 och SE4.

I norra Sverige produceras det mer el än det förbrukas. I södra Sverige är det tvärt om. Under delar av året finns det inte tillräcklig kapacitet i elledningarna för att transportera elen från norr till söder.

Källa: Energimarknadsinspektionens (Ei).

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Flera växter måste byta namn – anses rasistiska

2024 07 24

Namn på hundratals växter kommer att bytas ut eftersom deras nuvarande namn anses vara rasistiska.

Namn på växter är ofta väldigt gamla, och många av dem innehåller rasistiska skällsord.

Därför ska nu vissa växtnamn bytas ut.

Botaniker har röstat för att namnen på över 200 växter ska ändras, rapporterar Nature.

Skällsord från Sydafrika

Det handlar bland annat om växter som innehåller ordet ”caffra”, enligt tidningen.

”Caffra” uppges vara ett skällsord riktat mot mörkhyade människor.

Det är ett ord som framför allt används i Sydafrika, som tidigare präglades av ett apartheid-system.

Som exempel nämns korallträdet Erythrina caffra, som finns bland annat i delar av Afrika, Indien och Kalifornien.

Det ska nu döpas om till Erythrina affra, så att ordet ”caffra” inte längre används, rapporterar tidningen.

Sluten omröstning

Beslutet att över 200 växter ska byta namn fattades på en internationell kongress för botaniker som ägde rum i Madrid.

Enligt tidningen var det en sluten omröstning som ägde rum.

351 botaniker röstade för ändringen, medan 205 röstade emot.

Startar en kommitté

Samtidigt röstade deltagarna på kongressen också för att man skulle bilda en kommitté.

Kommitténs syfte ska vara att hantera etiska frågor som rör växters benämning.

Den kommer att kunna ”flagga” växtnamn som anses vara nedlåtande gentemot någon specifik grupp människor. Därefter ska framtida kongresser få ta ställning till kommitténs rekommendation om namnändring.

Detta kommer emellertid bara gälla nya växtnamn som tillkommer efter 2026. Vissa hade även velat att historiska växtnamn ska granskas av kommittén, men så kommer det alltså inte att bli.

Namn på växter och arter väljs ofta av den forskare som är först med att beskriva dem i sin forskning.

Foto: Morganre le Breton

Text: Redaktionen