AVSLÖJANDE: Nobbade potentiell lösning på elkrisen

2022 11 07

Svenska kraftnät sade nej till att köpa en extra kraftreserv 2019 – en affär som hade kunnat få det svenska elförsörjningsläget i dag att se helt annorlunda ut.

– Ja, det är klart att det hade ju underlättat, all elproduktion hade ju underlättat givet det läge vi har i dag, tillstår Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe, för SR Kaliber som presenterar nyheten.

Bud från värmeverksföretag slogs av

Ursprunget till nyheten härrör från 2019. Då var Svenska kraftnät i färd med att investera i en potentiell extra kraftreserv. Det inkom ett bud från Öresundsverket, ett värmeverk i Malmö.

Det hade kunnat förse delar av södra Sverige med el vid de tillfällen det fanns behov. Av den upphandlingen blev det intet eftersom Svenska kraftnät lade ner den.

– Vi menade då att det här var ett bud som vi inte såg att vi ville ta, säger generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe till kanalen.

Redan då, och vad vi vet i dag, hade en upphandling kunnat vara avgörande.

Hade varit viktigt kalla dagar

– Den skulle ju förbättra kraftbalansen och minska risken för om den skulle vara tillgänglig och i drift årets kallaste dag, påpekar elnätsexperten Per Wikström för programmet.

Han tillägger:

– Och det skulle vara så att vi inte kan få import då. Då skulle det göra att risken för förbrukningsfrånkoppling skulle vara lägre såklart.

M-kritik mot stödets utformning

Nyheten kommer parallellt med att åsikterna mot regeringens elstöd haglar. Inte minst från M i Skåne. Så sent som förra veckan kom fyra partiföreträdare med besk kritik i en debattartikel i Expressen.

– Tolka oss rätt. Vi är glada över de många tusenlappar som skånska hushåll och företag nu kommer att få för att kompensera för de höga elpriserna som orsakats av Putins krig och nedläggningen av kärnkraften, understryker man, men stödet borde inte ha varit retroaktivt utan mer framåtriktat.

SVEIGES FYRA ELOMRÅDEN

Från norr till söder: SE1, SE2, SE3 och SE4.

I norra Sverige produceras det mer el än det förbrukas. I södra Sverige är det tvärt om. Under delar av året finns det inte tillräcklig kapacitet i elledningarna för att transportera elen från norr till söder.

Källa: Energimarknadsinspektionens (Ei).

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen

JUST NU: Dundersmäll för USA – drabbas värst av alla

2025 10 30

Den svenska myndigheten Kommerskollegium har analyserat effekterna av USA:s och andra länders förändrade tullnivåer som införts sedan slutet av 2024.

Den omfattande studien visar att de nya tullarna har en negativ påverkan på hela världshandeln.

Allra värst är effekterna för USA.

Landets export minskar med mellan 10 och 18 procent – beroende på scenario – enligt Kommerskollegium

En dundersmäll för amerikanska företag och landets ekonomi.

– Det mest iögonfallande, även om det inte är förvånande, är att USA:s handel drabbas hårdast. Landets export minskar med 10–18 procent och bnp med omkring 1–4 procent, beroende på scenario. De industrier som tullarna är tänkta att skydda är bland de mest negativt påverkade, säger utredaren Lovi Nordgren.

Att USA drabbas hårdast har en enkel förklaring.

– Det beror på att många amerikanska företag är en del av globala värdekedjor och därmed beroende av importerade insatsvaror. Även Kanada och Kina påverkas tydligt negativt, medan Sverige och EU klarar sig förhållandevis väl, säger Nordgren.

Sverige drabbas ”måttligt”

Tulleffekterna för Sverige bedöms som ”måttliga”. Vissa sektorer drabbas hårdare än andra, men överlag står den svenska ekonomin stadigt.

– För Sverige är de samlade effekterna måttliga, men vissa exportsektorer drabbas hårt, särskilt inom stålindustrin. Resultaten visar hur tätt sammanflätad världshandeln är och hur viktigt det är att värna öppna och förutsägbara handelsrelationer, säger Lovi Nordgren.

LÄS MER: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina

FAKTA: Kommerskollegiums granskning

- Tre scenarier har simulerats för att analysera hur förändrade tullnivåer påverkar världshandeln och den globala ekonomin.

- Huvudscenariot speglar de tullnivåer som gäller i dag, inklusive Turnberry-överenskommelsen mellan EU och USA från augusti 2025.

- De andra två visar ett mildare scenario respektive ett mer eskalerande scenario med ännu högre tullar.

- Syftet är att förstå hur förändringarna slår mot olika länder och sektorer, och hur de påverkar bnp, produktion, export och import. Enligt Kommerskollegium visar granskningen att tullar är ett ineffektivt verktyg för att skydda inhemsk industri. De leder till högre kostnader, minskad konkurrenskraft och negativa sysselsättningseffekter.

Källa: Kommerskollegium

LÄS OCKSÅ: Ryssland dödar ryska soldater – brutal metod avslöjad

Foto: A. Fotos

Text: Redaktionen

”Kan leda till öppen konfrontation” – Kreml dundrar mot Trump

2025 10 30

USA ska inleda nya kärnvapentest.

Det skriver president Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Trump hänvisar till Rysslands senaste test av den kärnreaktordrivna krysningsroboten Burevestnik.

– På grund av andra länders testprogram har jag instruerat krigsdepartementet att börja testa våra kärnvapen på lika villkor. Den processen kommer att påbörjas omedelbart, framhåller presidenten.

Går i taket

Nu svarar Kreml.

Putinregimen ser inte med blida ögon på USA:s nya besked.

Andrei Kartapolov, ordförande för försvarskommittén i Rysslands parlament Duman, varnar för att Trumps tillkännagivande kan få stora konsekvenser.

– Det kan leda till en ny era av oförutsägbarhet och öppen konfrontation, säger han enligt TV2, som hänvisar till den statsägda ryska nyhetsbyrån Ria Novosti.

Kartapolov betonar att Ryssland vill ha klarhet i vad USA planerar.

– Vi behöver förstå vilken typ av test vi pratar om, eftersom det finns en överenskommelse om att inte utföra tester som innebär att kärnladdningar detonerar, vare sig under jord, i atmosfären, under vattnet, på marken eller på något annat sätt.

Putin river avtal

Den ryske toppolitikern varnar för att världen håller på att vrida tillbaka klockan till en tid då kärnvapentest var rutin, och understryker att kärnvapenavtal en gång undertecknades för att undvika konfrontation.

– Det är därför dessa fördrag och avtal slöts – för att sänka ribban för konfrontation. Men nu är vi på väg att långsamt återvända dit, säger Kartapolov.

Samtidigt fortsätter den ryske diktatorn Vladimir Putin att motsätta sig en nedrustningsprocess av kärnvapen. Nyligen meddelade han att Ryssland formellt avslutar ett kärnvapenavtal med USA. Avtalet slog fast att båda länderna skulle göra sig av med 34 ton vapenplutonium vardera genom att omvandla det till bränsle för kärnkraftverk.

Syftet med avtalet var att begränsa ländernas möjlighet att tillverka nya kärnvapen. Men nu backar Putin – ett beslut som ligger i linje med diktatorns ovilja att medverka till kärnvapennedrustning.

LÄS MER: Utspelet från Medvedev – Natoland kan ”försvinna”

Kärnvapenhoten haglar

Under kriget i Ukraina har Putin dessutom viftat med sina massförstörelsevapen vid flera tillfällen.

– Vårt land har moderna massförstörelsevapen. För att skydda vårt land och vårt folk kommer vi att använda alla möjliga medel som finns tillgängliga. Jag bluffar inte, sade Putin i ett tal till nationen i september 2022.

LÄS OCKSÅ: Utspelet från Medvedev – Natoland kan ”försvinna”

Foto: I. Lapyrin resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen