Avslöjande bilder visar gigantisk skada

2022 10 18

Det avslöjar Expressen som med hjälp av en undervattenskamera har filmat skadorna, vars omfattning hittills har varit höljda i dunkel.

Bilderna visar att runt 50 meter gasrör är bortsprängt.

– Man ser att det varit en väldigt stor påverkan på havsbotten runt röret, , konstaterar Trond Larsen, en erfaren drönarpilot från det norska företaget Blueye Robotics som bistår tidningen.

Rännor i sjöbotten

Han tillfogar dessutom:

– Det går rännor i sjöbotten där rören har legat där man ser trasiga föremål som ser ut som rördelar.

Det var i slutet på september som det plötsligt började bubbla på vattenytan i trakterna mellan danskt och svenskt territorium. Ganska snabbt framgick det att det var skador på gasledningarna från Ryssland som orsakade bubblandet.

Omgående tog spekulationerna fart om huruvida det var skador på grund av olyckshändelse, slitage eller om det var främmande makt som orsakat dem.

– Om det visar sig vara sabotage, vilket utmålats i en mängd medier, så finns sannolikt även storpolitiska effekter att beakta i detta, framhöll Ben Bock, chef för säkerhet och teknik på Energigas Sverige, till tidningen Ny Teknik kort efter händelsen.

Storpolitiska effekter

Det fick sannerligen storpolitiska effekter. Så snart det stod klart att det mesta talade för att det var yttre påverkan ville bland andra ägaren av gasledningen vara med och undersöka.

– Det måste till en utredning. Självfallet med ryskt deltagande, påpekade Rysslands vice utrikesminister Sergej Versjinin till ryska medier, rapporterade nyhetsbyrån AFP den 5 oktober.

Det avslogs omgående av bland andra Sveriges försvarsminister. Parallellt slogs det fast:

– Efter en samlad bedömning kan vi konstatera att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2, säger Nina Odermalm-Schei, på Säpo till TT i början på oktober.

Utreds av Riksenheten för säkerhetsmål

Händelsen vid de sprängda gasledningarna rubriceras i dag som grovt sabotage. Den svenska förundersökningen leds av kammaråklagare Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål, då det misstänkta brottet ”åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen”.

Det har Åklagarmyndigheten uppgett i ett pressmeddelande.

Foto: Kustbevakningen

Text: Redaktionen

Åska och kraftigt regn drar in över Sverige

2026 08 23

Det visar en färsk prognos från danska TV2.

I delar av Danmark har varningar för skyfall utfärdats.

Nu flaggar SMHI för att två stora landskap i Sverige kommer att drabbas av regnovädret under söndagen.

– Särskilt kraftiga ser skurarna ut att vara under morgon och förmiddag i Skåne, samt till kvällen i östra Småland, uppger myndigheten.

Åskoväder

I Skåne väntas både åska och kraftigt regn.

– Framåt eftermiddagen kan det förekomma åskknallar i hela Skåne, säger SMHI:s jourhavande meteorolog Fanny Saarela till Sydsvenskan.

Enligt meteorologen kan det åska ordentligt i hela länet.

– Det är klart att det kan bildas. Ska man klara sig bäst från regnet är det de östliga delarna man ska åka till, säger hon till tidningen.

Det här är skyfall

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar för skyfall eller åska.

Myndighetens definition av skyfall är minst 50 millimeter regn på en timme eller minst 1 millimeter på en minut.

I Danmark definieras skyfall som minst 15 millimeter regn under en halvtimme.

ANDRA LÄSER: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Orange varning i norra Sverige

Samtidigt kvarstår SMHI:s orangea varning för översvämningar i Boden med omnejd.

– Stora regnmängder har lett till höga vattenstånd och risk för översvämning som drabbar byggnader och vägar runt Buddbyträsket, Bodträsket och Svartbyträsket i Boden samt Ljusån, uppger myndigheten.

SMHI varnar för att översvämningar kan drabba ett stort antal byggnader, däribland bostäder och verksamhetslokaler.

– Skydda din fastighet om den ligger i ett utsatt område och flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

Även trafikanter uppmanas att vara extra försiktiga.

–  Kör inte genom vattensamlingar och var beredd på längre restider.

LÄS OCKSÅ: Svenska folket överens – drömförändringen på jobbet 

Foto: WKIDESIGN

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen