Avslöjande bilder visar gigantisk skada

2022 10 18

Nu kommer avslöjande dokumentation av skadorna på Nord Stream 1 och 2. 

Det avslöjar Expressen som med hjälp av en undervattenskamera har filmat skadorna, vars omfattning hittills har varit höljda i dunkel.

Bilderna visar att runt 50 meter gasrör är bortsprängt.

– Man ser att det varit en väldigt stor påverkan på havsbotten runt röret, , konstaterar Trond Larsen, en erfaren drönarpilot från det norska företaget Blueye Robotics som bistår tidningen.

Rännor i sjöbotten

Han tillfogar dessutom:

– Det går rännor i sjöbotten där rören har legat där man ser trasiga föremål som ser ut som rördelar.

Det var i slutet på september som det plötsligt började bubbla på vattenytan i trakterna mellan danskt och svenskt territorium. Ganska snabbt framgick det att det var skador på gasledningarna från Ryssland som orsakade bubblandet.

Omgående tog spekulationerna fart om huruvida det var skador på grund av olyckshändelse, slitage eller om det var främmande makt som orsakat dem.

– Om det visar sig vara sabotage, vilket utmålats i en mängd medier, så finns sannolikt även storpolitiska effekter att beakta i detta, framhöll Ben Bock, chef för säkerhet och teknik på Energigas Sverige, till tidningen Ny Teknik kort efter händelsen.

Storpolitiska effekter

Det fick sannerligen storpolitiska effekter. Så snart det stod klart att det mesta talade för att det var yttre påverkan ville bland andra ägaren av gasledningen vara med och undersöka.

– Det måste till en utredning. Självfallet med ryskt deltagande, påpekade Rysslands vice utrikesminister Sergej Versjinin till ryska medier, rapporterade nyhetsbyrån AFP den 5 oktober.

Det avslogs omgående av bland andra Sveriges försvarsminister. Parallellt slogs det fast:

– Efter en samlad bedömning kan vi konstatera att det har skett detonationer vid Nord Stream 1 och 2, säger Nina Odermalm-Schei, på Säpo till TT i början på oktober.

Utreds av Riksenheten för säkerhetsmål

Händelsen vid de sprängda gasledningarna rubriceras i dag som grovt sabotage. Den svenska förundersökningen leds av kammaråklagare Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål, då det misstänkta brottet ”åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen”.

Det har Åklagarmyndigheten uppgett i ett pressmeddelande.

Foto: Kustbevakningen

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen