AVSKYVÄRT AVSLÖJANDE: Håller hundratals som slavar i Europa

2023 07 16

Slavarna tvingas leva under grymma förhållanden och tvingas genomföra omänskligt hårda arbetsuppgifter och riskerar och dödas om de vägrar.

Hundratals slavar

En mängd vittnesmål berättar om slavarbetet för nyhetsbyrån AP och det handlar om civila ukrainare som används som slavar.

Det är Putinregimen och den ryska militären som är skyldiga. Slavarna är vanliga ukrainare som gripits i sina bostäder.

– Hundratals används för slavarbete av rysk militär, rapporterar AP.

Forslas på kreatursvagn

Under vapenhot och vapenvåld tvingas de bland annat arbeta med att hjälpa de ryska soldaterna att bidra till dödandet av ukrainska soldater.

– [De] gräver skyttegravar och andra befästningar, såväl som massgravar, uppger AP.

Mycket trovärdiga vittnesuppgifter klargör att de ukrainska slavarna tvingas gå upp långt före soluppgången och ställs i kö till en och samma toalett.

– Därefter tvingas de under vapenhot gå ombord på en kreatursvagn.

Hålls fångna i tre länder

Transporten forslar ukrainarna till slavarbete där de tvingas gräva skyttegravar 12 timmar i sträck åt ryska soldater.

Slavarna hålls i en mängd olika fängelser som upprättats i tre olika länder; ockuperade delarna av Ukraina, södra Ryssland och Belarus.

I ockuperade regionen Zaporizhzhia gräver civila ukrainare massgravar åt fängelsekamrater som inte överlevt.

– En man som vägrade gräva sköts direkt.

Spräcker skallbenet

AP har talat med 20 tidigare fångar samt underrättelsekällor.

Tillsammans med ryska myndighetsuppgifter och andra källor har man kunnat kartlägga Putinregimens brutala och systematiska slaveribrott mot ukrainare.

– Tortyr är rutin inklusive upprepade elektriska chocker, slag som spräcker skallbenet och revben samt simulerade kvävningar.

77 avrättningar dokumenterade

Många ex-fångar har bevittnat dödsfall. EN FN-rapport från juni har dokumenterat 77 avrättningar av fångade civila.

Ryssland å sin sida nekar – på samma sätt som Putinregimen före kriget nekade till att de tänkte anfalla Ukraina.

Foto: H. Badshah

Text: Redaktionen

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

–  Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina 

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen