AVGÖRANDE BESKED: Ukraina har fått ryska pengar

2025 01 11

Ukraina har fått ett välkommet tillskott i kassan.

Under fredagen har EU-kommissionen betalat ut den första delen av ett lån som bygger på avkastning från frysta ryska tillgångar i Europa.

Den första utbetalningen uppgår till 3 miljarder euro, motsvarande cirka 34 miljarder kronor.

– Denna första utbetalning belyser EU:s orubbliga engagemang för att hjälpa Ukraina att möta Rysslands fullskaliga anfallskrig, upprätthålla makroekonomisk och finanspolitisk stabilitet, återuppbygga viktig infrastruktur och investera i försvarsinfrastruktur, framhåller EU-kommissionen i ett uttalande,

”Avgörande”

Totalt ska 45 miljarder euro betalas ut till Ukraina.

Att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera utbetalningarna är ett initiativ från G7-gruppen, som består av Frankrike, USA, Storbritannien, Tyskland, Japan, Italien och Kanada.

EU:s andel av lånet uppgår till 18,1 miljarder euro, vilket motsvarar närmare 207 miljarder kronor.

Resterande summa ska betalas ut under 2025.

– Detta makroekonomiska stöd är avgörande för att ta itu med Ukrainas akuta budgetbehov, som har ökat avsevärt till följd av Rysslands intensifierade och långvariga anfallskrig, skriver EU-kommissionen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovordar också det ekonomiska stödet.

– Nästan tre år in i Rysslands anfallskrig kan Ukraina fortsätta att räkna med sina vänner och partners. I dag bidrar vi med 3 miljarder euro till Ukraina, den första betalningen från EU:s del av G7-lånet, skriver hon på X och tillägger:

– Vi kommer fortsätta att ge Ukraina finansiell makt att fortsätta kämpa för sin frihet och segra.

Båda sidor ska prat med Trump

Under fredagen har det även rapporterats om möten mellan USA:s tillträdande president Donald Trump och de ukrainska och ryska ledarna.

Både den ukrainska och ryska ledningen har utryckt att de förväntar sig ett snabbt möte med Trump efter att han tillträtt.

Donald Trump har lovat att få ett snabbt slut på kriget.

Foto: President of Ukraine resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen