AVGÖRANDE BESKED: Ukraina har fått ryska pengar

2025 01 11

Ukraina har fått ett välkommet tillskott i kassan.

Under fredagen har EU-kommissionen betalat ut den första delen av ett lån som bygger på avkastning från frysta ryska tillgångar i Europa.

Den första utbetalningen uppgår till 3 miljarder euro, motsvarande cirka 34 miljarder kronor.

– Denna första utbetalning belyser EU:s orubbliga engagemang för att hjälpa Ukraina att möta Rysslands fullskaliga anfallskrig, upprätthålla makroekonomisk och finanspolitisk stabilitet, återuppbygga viktig infrastruktur och investera i försvarsinfrastruktur, framhåller EU-kommissionen i ett uttalande,

”Avgörande”

Totalt ska 45 miljarder euro betalas ut till Ukraina.

Att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera utbetalningarna är ett initiativ från G7-gruppen, som består av Frankrike, USA, Storbritannien, Tyskland, Japan, Italien och Kanada.

EU:s andel av lånet uppgår till 18,1 miljarder euro, vilket motsvarar närmare 207 miljarder kronor.

Resterande summa ska betalas ut under 2025.

– Detta makroekonomiska stöd är avgörande för att ta itu med Ukrainas akuta budgetbehov, som har ökat avsevärt till följd av Rysslands intensifierade och långvariga anfallskrig, skriver EU-kommissionen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovordar också det ekonomiska stödet.

– Nästan tre år in i Rysslands anfallskrig kan Ukraina fortsätta att räkna med sina vänner och partners. I dag bidrar vi med 3 miljarder euro till Ukraina, den första betalningen från EU:s del av G7-lånet, skriver hon på X och tillägger:

– Vi kommer fortsätta att ge Ukraina finansiell makt att fortsätta kämpa för sin frihet och segra.

Båda sidor ska prat med Trump

Under fredagen har det även rapporterats om möten mellan USA:s tillträdande president Donald Trump och de ukrainska och ryska ledarna.

Både den ukrainska och ryska ledningen har utryckt att de förväntar sig ett snabbt möte med Trump efter att han tillträtt.

Donald Trump har lovat att få ett snabbt slut på kriget.

Foto: President of Ukraine resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

– En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen