AVGÖRANDE BESKED: Ukraina har fått ryska pengar

2025 01 11

Ukraina har fått ett välkommet tillskott i kassan.

Under fredagen har EU-kommissionen betalat ut den första delen av ett lån som bygger på avkastning från frysta ryska tillgångar i Europa.

Den första utbetalningen uppgår till 3 miljarder euro, motsvarande cirka 34 miljarder kronor.

– Denna första utbetalning belyser EU:s orubbliga engagemang för att hjälpa Ukraina att möta Rysslands fullskaliga anfallskrig, upprätthålla makroekonomisk och finanspolitisk stabilitet, återuppbygga viktig infrastruktur och investera i försvarsinfrastruktur, framhåller EU-kommissionen i ett uttalande,

”Avgörande”

Totalt ska 45 miljarder euro betalas ut till Ukraina.

Att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera utbetalningarna är ett initiativ från G7-gruppen, som består av Frankrike, USA, Storbritannien, Tyskland, Japan, Italien och Kanada.

EU:s andel av lånet uppgår till 18,1 miljarder euro, vilket motsvarar närmare 207 miljarder kronor.

Resterande summa ska betalas ut under 2025.

– Detta makroekonomiska stöd är avgörande för att ta itu med Ukrainas akuta budgetbehov, som har ökat avsevärt till följd av Rysslands intensifierade och långvariga anfallskrig, skriver EU-kommissionen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovordar också det ekonomiska stödet.

– Nästan tre år in i Rysslands anfallskrig kan Ukraina fortsätta att räkna med sina vänner och partners. I dag bidrar vi med 3 miljarder euro till Ukraina, den första betalningen från EU:s del av G7-lånet, skriver hon på X och tillägger:

– Vi kommer fortsätta att ge Ukraina finansiell makt att fortsätta kämpa för sin frihet och segra.

Båda sidor ska prat med Trump

Under fredagen har det även rapporterats om möten mellan USA:s tillträdande president Donald Trump och de ukrainska och ryska ledarna.

Både den ukrainska och ryska ledningen har utryckt att de förväntar sig ett snabbt möte med Trump efter att han tillträtt.

Donald Trump har lovat att få ett snabbt slut på kriget.

Foto: President of Ukraine resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen