Attack djupt in i Ryssland – tvingas till akutåtgärd

2025 06 09

En kraftig attack har ägt rum långt in i Ryssland.

Attacken beskrivs som en av de djupast in i landet sedan den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes för tre år sedan, rapporterar Reuters.

Den ska ha ägt rum i regionen Tjuvasjien, 1 300 kilometer från den ukrainska gränsen, och ha genomförts av ukrainska drönare, hävdar regionens guvernör Oleg Nikolayev på Telegram.

Enligt uppgifterna har attacken riktats mot elektronikfabriken VNIIR, vilket tvingat ryssarna att akut stoppa all produktion i anläggningen.

– Det ansvarsfulla beslutet fattades att tillfälligt avbryta produktionen för att garantera de anställdas säkerhet, framhåller Nikolayev.

Rysslands försvarsdepartement hävdar att 49 ukrainska drönare skjutits ned över Ryssland under natten.

Finns på USA:s sanktionslista

Ukrainas militär har kort kommenterat uppgifterna.

I ett uttalande på Telegram uppges att “minst två drönare” attackerat anläggningen, som specialiserar sig på att tillverka navigationsutrustning som används i attackdrönare, fjärrstyrda flygbomber och precisionsvapen, rapporterar Reuters.

Den ryska fabriken, som ligger 600 kilometer öster om Moskva, finns på USA:s sanktionslista. 

Det framgår även att attacken utlöst en storskalig brand. Nyhetsbyrån har dock inte oberoende kunnat bekräfta uppgifterna.

Polen skickade upp stridsflyg

Kyiv har ofta kommenterat attacker på ryskt territorium med att man ämnar att förstöra infrastruktur som är avgörande för Rysslands attacker mot Ukraina.

Den ukrainska militären framhåller också på måndagen att man attackerat två flygplan på den ryska militärbasen Savasleyka, drygt 600 kilometer från den ukrainska gränsen. 

Samtidigt har även Ryssland genomfört en massiv attack mot Ukraina, skriver Ukrainas militär på Telegram.

Flyglarmen lyder över hela landet och enligt det ukrainska flygvapnet har 459 drönare skjutits ned under natten till måndagen. Totalt ska 499 luftburna anfallsvapen ha avfyrats.

Attackerna fick Natomedlemmen Polen att skicka upp stridsflyg för att skydda polskt luftrum.

– Åtgärderna vidtas för att säkra gränsområdena, bekräftar den polska militärledningen på X.

LÄS MER: 

Putin varnas: “Nedräkning till krisen” – kan ske redan i sommar

Foto: Skärmdump, sociala medier

Text: Redaktionen

JUST NU: Nordea gör som ingen annan bank – många kunder kommer bli arga

2025 06 09

Nordea har fattat ett beslut som ingen annan bank i Sverige har gjort.

Det framgår av en granskning från Fair Finance Guide och Naturskyddsföreningen.

Storbanken sänker nämligen sina hållbarhetskrav.

Enligt Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, är det första gången som en svensk bank fattar ett sådant beslut under de tio år som bankernas hållbarhet granskats.

– Det är väldigt oroande och vi tror att det kommer göra många bankkunder upprörda, säger Karin Lexén i ett uttalande.

Öppnar för kritiserat lån

I granskningen framgår att de sänkta hållbarhetskraven bland annat innebär att Nordea nu tillåter nya lån för “några av de värsta formerna av utvinning av fossila bränslen” och bolag som utvinner oljesand, skifferolja och som söker efter olja norrut i Arktis.

Tidigare har Nordea haft restriktioner för den typen av lån.

– Samtidigt som klimatkrisen förvärras och isarna smälter vill Nordea stödja jakten på olja allt längre norrut i Arktis. Det är både oansvarigt och cyniskt, säger Jakob König, vid Fair Finance Guide i Sverige. 

"Kan få förödande konsekvenser"

Ett företag som därmed skulle kunna ta lån från Nordea är det norska oljebolaget Equinor. Bolaget är på väg att återuppta utvecklingen av oljefältet Wisting som ligger nära naturreservatet Björnön.

Enligt Naturskyddsföreningen är utvinningen förenad med “stora risker”.

– En olycka skulle kunna få förödande konsekvenser för Arktis känsliga miljö, framhåller föreningen.

LÄS MER: SEB:s privatekonom uppmanar bankkunder – kan spara tusenlappar

Banken: Vi har riktlinjer för investeringar

Nordea har inte uttryckligen svarat på kritiken.

På sin hemsida skriver banken att riktlinjer tagits fram för att “säkerställa att de företag som Nordeas fonder investerar i uppfyller våra förväntningar när det gäller ESG (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning)”.

– Och att dessa hållbarhetsrisker hanteras i alla våra investeringsprocesser, framhäver Nordea.

Swedbank har slutat

I januari uppgav Fair Finance Guide att Swedbank slutar med de kritiserade lånen till oljebolag. Det var krav från tusentals kunder som ledde till förändringen, enligt organisationen.

Tidigare har det även framkommit att SEB lånat ut  22 miljarder till företag som borrar efter olja och fossilgas i Arktis. Banken menar att oljeutvinningen i Arktis bara är en begränsad del av verksamheten.

– Det är svårt att sätta likhetstecken mellan de här siffrorna och hävda att pengarna finansierar oljebolag i Arktis. Det här handlade om ett brygglån för att köpa ett företag, inte att finansiera nya oljefält i Arktis, sade Frank Hojem, kommunikationschef på SEB, till Aftonbladet 2022.

Handelsbanken slutade med lånen för fem år sedan.

LÄS MER: Svenskt Näringsliv varnar – ”Hushållen reagerar kraftigt”

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Svensk rapport pekar ut företag: ”Kremls förlängda arm”

2025 06 09

Ryska påverkanskampanjer är mer avancerade och omfattande än man tidigare trott.

Det fastslår forskarna James Pamment från Lunds universitet och Darejan Tsurtsumia vid Karlstads universitet.

I en ny rapport pekar forskarna ut företaget Social Digital Agency (SDA) – ett företag som beskrivs som Kremls förlängda arm i det globala informationskriget.

Pamment och Tsurtsumia har granskat tusentals läckta interna dokument, som blottlägger en enorm påverkanskampanj som finansieras av den ryska staten. Enligt forskarna spenderar Kreml 600 miljoner euro årligen på desinformationskampanjer mot västvärlden.

Social Digital Agency (SDA) pekas ut som den ledande aktören.

– SDA producerar inte bara digitalt innehåll som memes, fejkade opinionsundersökningar och vilseledande artiklar– de agerar också i den fysiska verkligheten. Det kan handla om att organisera demonstrationer, iscensätta vandalism eller provocerande aktioner – allt med syftet att skapa content som sedan sprids vidare i deras egna och samarbetskanalers flöden, skriver forskarna och tillägger:

– Gränsen mellan verklighet och digital dramaturgi suddas ut, och effekten förstärks av att budskapet ofta kommer från till synes oberoende röster.

Trestegsmodell

I rapporten sammanfattar forskarna de ryska påverkansförsöken i en trestegsmodell:

  1. Skapa ett stort informationsbrus via ett nätverk av influerare, bottar, bloggar, nyhetssajter, spegelsajter, Rysslandsvänliga journalister, etc.
  2. Använda strategier från reklamvärlden. Det handlar ofta om native advertising, det vill säga målgruppsanpassade inlägg som är utformade som redaktionellt material för att passa in på den plattform där de förekommer. I 99 procent av fallen klickar ingen på länkarna, men till slut gör någon det och sprider det vidare.
  3. Bingo är när nyheter lyckas bli virala och upprepas av politiker, kändisar och journalister.

”irrelevant stora proportioner”

Huvudmålet med påverkansförsöken är att underminera västs stöd till Ukraina och destabilisera och splittra väst.

Enligt forskarna mäts framgången utifrån vilket inflytande man lyckas få i den offentliga debatten. För att uppnå detta söker man ofta efter existerande berättelser som gynnar Kremls intressen eller efter splittringar mellan politiska aktörer. Dessa förstärks sedan och sprids med stor kraft.

– Exempelvis skulle man kunna ta fasta på en eventuell konflikt mellan Zelenskyj och en annan politiker och låta detta få irrelevant stora proportioner, säger James Pamment och fortsätter:

– Sammanlagt räknar vi med att över 10 miljarder små angrepp har gjorts på informationsmiljöer när det gäller Ukrainakriget. I det långa loppet är detta oerhört svårt att stå emot.

Foto: I. Lapyrin 

Text: Redaktionen