Samtliga plastkorkar måste hädanefter sitta kvar på flaskor och kartonger under hela användningen.

Producenter av dryckesbehållare behöver utforma sina behållare så att korkarna håller sig på plats under hela användningen.

De fastsittande plastkorkarna har skapat stor debatt – bland annat har frågan om hur korkar på pappersförpackningar ska återvinnas väckt upprörda känslor.  

Vissa menar att korken måste rivas av och slängas i återvinning för plast. Andra hävdar bestämt att det är okej att lämna kvar korken på förpackningen vid källsortering.

Nu ger en återvinningsexpert definitivt besked i frågan.

– Det är mycket bättre att ta bort plastkorken, säger Eva Favaro, kommunikatör på Vafab (Västmanlands Avfallsaktiebolag), till P4 Västmanland.

– Om du sorterar den i pappersförpackning med plastkorken kvar så kommer pappersförpackningen skiljas från platskorken och återvinnas, men plastkorken kommer att förbrännas. Det tycker vi såklart inte är bra. Vi vill att du drar loss korken och lägger den i plaståtervinningen. Det är mycket bättre för miljön och ekonomin.

Inget krav

Näringslivets Producentansvar – ett nystartat bolag  som riktar sig mot producenter av förpackningar – ger samma besked.

– Om du som konsument vill försäkra dig om att plastkorken på mjölkförpackningen går till materialåtervinning, kan du ta loss korken från förpackningen när du källsorterar, om det är enkelt att göra. Därefter är det viktigt att du lägger korken i insamling för plastförpackningar och inte slänger den på marken, framhåller bolaget på sin hemsida.

Att avlägsna plastkorken från pappersförpackningen vid källsortering är dock inget krav, utan en rekommendation.

– Enligt EU-direktivet behöver man inte göra det, utan plastkorken kan sitta kvar, säger Eva Favaro till radion

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen