Årligt avdrag för pensionärer ifrågasätts – ”många känner inte till det”

2026-01-30

Ett årligt avdrag har fått stark kritik.

Förskottsavdraget på pensionen, gör att pensionen i början blir något högre men att de årliga uppräkningarna blir lägre över tid.

Pensionsexperter varnar nu för att bristande kunskap om 1,6-procentaren skapar osäkerhet och gör det svårare för pensionärer att förstå sin ekonomi, rapporterar Senioren.

Förskottet betalas tillbaka

I det svenska pensionssystemet räknas inkomstpensionen upp varje år, men samtidigt görs ett avdrag på 1,6 procent i beräkningen — ett så kallat förskottsavdrag.

Det innebär att pensionen är något högre i början, men sedan varje år falller i förhållande till löneinkomsterna i samhället.

– Inkomstpensionens utbetalningar räknas upp och förskottet betalas tillbaka genom att sänka den årliga pensionsomräkningen med 1,6 procent. Utan förskott skulle pensionsutbetalningarna öka över tid för att bli som högst sent i livet, meddelar Pensionsmyndigheten om avdraget.

Redan 2021 publicerade Pensionsmyndigheten en rapport som förklarade hur 1,6‑procentavdraget, förskottsräntan, påverkar pensionen över tid, men flera aktörer pekar på att informationen är alltför bristfällig.

LÄS MER: Skatt slopas – redan första februari

Kritiserat avdrag

Pensionssystemets konstruktion kan vara komplicerad, och många pensionärer saknar tydlig information om hur detta fungerar.

Det är just detta som nu kritiseras av experter.

– Vi upplever att många inte känner till förskottsräntan. Vi ser ju också i statistiken om relativ fattigdom att de äldsta har det allra tuffast, säger SPF Seniorernas pensionsexpert och utredningschef Anna Eriksson, till nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner.

Och flera andra aktörer håller med.

Efterlyser bättre information

Pensionsexperten och tidigare analyschefen på Pensionsmyndigheten, Ole Settergren, menar att bristen på pedagogiska förklaringar gör systemet oöverskådligt för den som är pensionär.

SPF Seniorerna, menar att det är viktigt att pensionärer inte bara får besked om siffror, utan också förstår vad avdraget innebär i praktiken.

– Det behövs ett pedagogiskt och tydligt textavsnitt som förklarar detta. För det är det faktum att förvärvsaktivas inkomster ökar som gör att det kan uppfattas som att pensionärerna blir fattigare och fattigare, säger Settergren.

Ett annat förslag, enligt Settergren, är att avskaffa förskottsräntan helt.

LÄS MER: Ny tung konkurs – kopplas till Northvolt

Foto: J Finnigan

Text: Redaktionen


UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen