Arlanda-resenärer blir lurade: ”Får betala 5 000–6 000 kronor”

2024 08 21

Många resenärer som landar på Arlanda väljer att beställa en taxi hem.

Etablerade bolag som Taxi Kurir, Sverigetaxi och Taxi Stockholm har ett avtal med flygplatsen. För fyra personer kostar det maximalt 800 kronor för en resa från Arlanda till Stockholm city.

Det kan dock bli betydligt dyrare om man råkar hoppa in i "fel" taxibil. 

Allt fler Arlanda-resenärer luras av friåkare som ger sken av att köra för företagen. Till exempel kan de använda sig av en skylt med texten ”Stockholm Taxi” i stället för ”Taxi Stockholm”.

Taxiskojarnas priser skiljer sig markant från de etablerade bolagens. Det handlar ofta om flera tusenlappar, rapporterar SVT.

– Det finns de som står och gråter i vår reception som har fått betala 5 000–6 000 kronor, säger Pernilla Samuelsson, vd på Taxi Stockholm, till tv-kanalen.

”Upplagt för att bli lurad”

Taxiföretagen som tar skyhöga priser för sina resor bryter i regel inte mot lagen.

Så länge priset står på en liten skylt på bakre sidorutan är deras metod laglig, rapporterar Aftonbladet.

Deras agerande väcker dock stor ilska hos kunderna.

– Det går ju inte att göra något, det satt en liten pytteskylt på bakrutan. Vem ser den? Det är ju upplagt för att man ska bli lurad, säger en man till tidningen.

– Den ser precis ut som Taxi Stockholms bilar och jag brukar vara noggrann att åka med etablerade taxiföretag. Men när jag kommer hem så har resan kostat över 3 600 kronor, säger en annan som satt sig i fel taxibil.

Kräver krafttag

Taxi Stockholm har under flera år haft bekymmer med företag som försöker efterlikna dem.

Nu vill bolaget se en total översyn av branschen.

– Vi använder våra jurister dagligen till det här och försöker driva så många ärenden vi kan juridiskt. Men det måste tas ett omtag och en total översyn av hur taxibranschen fungerar, säger Pernilla Samuelsson till SVT.

Foto: Madeleine Rosenqvist

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat yrke gör comeback – spås växa i rasande fart

2025 06 02

Ett av landets viktigaste yrken har de senaste decennierna sjunkit drastiskt i antalet utövare.

För tio år sedan hade antalet lantbrukare mellan 18 och 34 år minskat med nästan 40 procent – bara i Kronobergs län – enligt siffror från Jordbruksverket.

Trenden har hållit i sig in på 2020-talet.

– Snittåldern på en lantbrukare idag är 60 år och bara elva procent är under 40 år, sade Johanna Björs, ordförande LRF Ungdomen Dalarna, till SVT 2023.

Och i vintras slog Lantbrukarnas Riksförbund larm om att trenden är fortsatt tydlig: allt färre lantbrukare försörjer allt fler svenskar med livsmedel.

Nu vänder det

Men nu tycks en vändning vara i sikte.

Det säger Katrin Bladh, rektor på naturbruksgymnasiet Ingelstadgymnasiet i Småland, som menar att lantbrukare är på väg att bli ett av Sveriges snabbast växande yrke.

Alla eleverna kommer att få jobb nästan omedelbart.

– Jag tror det beror på vår matförsörjning. När saker och ting är oroligt runt om i världen så tror jag det har skapat en högre medvetenhet om hur vi ska producera vår mat, säger Katrin Bladh till SR.

Bättre status

Att landsbygden och lantbruksyrket står för kontinuitet och stabilitet i en föränderlig och orolig värld nämns också som en faktor.

En annan sak som bidrar till yrkets “återupplivning” är en allmänt förhöjd status.

– Det krävs ganska mycket kompetens inom många områden för att kunna jobba i den här branschen och vara hållbar. Ekonomi, teknik och du måste kunna mycket om naturvetenskapliga ämnen, säger Katrin Bladh.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt

Kräver politiska åtgärder

Enligt Lantbrukarnas Riksförbund fanns det 2023 cirka 118 personer per lantbrukare i Sverige. År 1950 låg motsvarande siffra på 18 personer.

Förbundet menar att livsmedelsberedskapen behöver öka. Och det måste göras med politiska åtgärder, som exempelvis att minska den administrativa bördan.

– Världens bästa jobb behöver säkras upp ytterligare finansiellt och flera investeringar är nödvändigt. Ge finansinspektionen i uppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder till förbättrad bankfinansiering på landsbygden, säger Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande i LRF, i ett uttalande.

LÄS MER: 22 000 företagare överväger att lägga ner helt

Foto:

Text: Redaktionen

Panik i populärt turistland – svenskar vill inte åka dit

2025 06 02

Över 30 miljoner utländska besökare väntas välla in i Europas snabbast växande semesterdestination de kommande fem åren.

För tio år sedan anlände drygt tre miljoner turister till Albanien.

Sedan dess har intresset för den nyupptäckta pärlan i Sydeuropa ökat kolossalt. Siffran steg till fyra miljoner år 2017 och sex miljoner år 2019.

För två år sedan anlände omkring tio miljoner turister. 

Nu råder “panik” i Albanien för hur landet överhuvudtaget ska mäkta med massturismen, rapporterar brittiska Express.

Gått för snabbt

Ett av de främsta larmen handlar om att turistboomen går alldeles för snabbt.

Landet hinner helt enkelt inte med att möta den kraftigt växande efterfrågan från omvärlden.

– Vissa byggprojekt har genomförts utan ordentlig planering. I kustområden som Saranda har det förekommit fall av miljöförstöring på grund av att man dumpat byggavfall i havet, säger Useli Didani, som jobbar på en lokal nyhetsbyrå, till The Telegraph.

Många av varningarna liknar också de som hörts från exempelvis Kanarieöarna och Mallorca, där lokalbefolkningen protesterat högljutt för att de drivs ut från lokala fastighetsmarknader.

På senare tid har även USA:s president Donald Trumps svärson Jared Kushner investerat i ett enormt lyxhotell för 1,4 miljarder dollar på den albanska ön Sazan.

– Massturismen har drivit upp priserna i kustområden, vilket gjort hyror och tjänster oöverkomliga för invånarna, säger Useli Didani.

Svenskar säger nej

Intresset för Albanien har visserligen ökat även bland svenska turister under de senaste tio åren.

Men satsningarna bland researrangörer i Sverige varierar, enligt Travel News.

Och när resebyrån Ticket nyligen gick ut med sin bokningsstatistik inför sommaren visar det sig att många svenskar säger rakt nej till att åka till Albanien.

Landet ligger nämligen femma på listan under Tickets fråga “Vilket land vill du helst inte åka till på utlandssemester?”. Istället är det klassiska resmål som Spanien, Grekland, Italien och nu också Japan som lockar.

– Japan har blivit något av ett trendland och det märks inte bara i vår undersökning utan även i bokningarna. Sedan årsskiftet har bokningarna till Japan ökat med 66 procent jämfört med samma period i fjol, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

LÄS MER: Kaos i turistparadis – tvingas radera alla bilder

Foto: B. Salihi

Text: Redaktionen