Arlanda, Bromma och Landvetter kan lamslås i sommar

2023 06 18

Ett antal flygplatser i Sverige kan tvingas stänga.

Det har varit en fin inledning på sommaren här hemma, och den svaga kronan kan få folk att undvika att semestra utomlands i år.

Det till trots har många svenskar bokat resor, någonting som nu kan försvåras.

Strejk inom branschen kan komma att ställa till det för flygtrafiken, rapporterar Aftonbladet.

– Det kan få stora konsekvenser för våra resenärer, säger Frida Jones, presskommunikatör vid Swedavia.

Tiotusentals anställda

Det är fackförbundet Transport som varslar om strejk, beslutet har tagits då förhandlingar om bevaknings-och säkerhetsavtal misslyckats.

Om inget avtal nås med Almega säkerhetsföretagen så rör det sig om en blockad som involverar 160 företag och omkring 20 000 anställda.

I början av juli sätter säkerhetspersonalen vid Bromma och Landvetter igång strejken genom att lämna säkerhetskontrollerna tomma.

Även personalen på Arlanda kommer att agera i början av nästa månad.

Skyller på varandra

Strejken kan resultera i att flygplatser tvingas stänga.

Fackförbundet Transport menar att det är Almega som misskött förhandlingarna.

Samtidigt framhåller Almega att agerandet från Transport är oansvarigt.

“Branschen har problem”

Transport understryker att arbetsgivarna inte velat möta förslagen om bland annat högre ingångslöner.

– Både vi och arbetsgivarna är överens om att branschen har problem med att rekrytera och behålla personal. 

– För att få fler till yrket och som också stannar måste vi höja ingångslönen och premiera erfarenhet och kompetens. Men det säger Almega blankt nej till, säger Tommy Wreeth som är förbundsordförande i Transport.

“Oansvarigt och beklagligt”

Almega menar att kraven från Transport inte är rimliga.

– Vad det handlar om är att Transport vill ha mer än alla andra på svensk arbetsmarknad. Detta är både oansvarigt och beklagligt. 

– Vår förhoppning är att vi nu under medling kan nå en överenskommelse innan konflikten bryter ut, säger Adam Dobbertin, förhandlingschef på Almega Säkerhetsföretagen.

Foto: E. Garrido

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen