ARLA: Därför måste mjölkpriset förändras omgående

2024 06 12

Mjölken behöver bli dyrare.

Det framhåller Arlas vd Cecilia Kocken.

Mjölkbönderna behöver få mer betalt per liter mjölk för att klara av att minska utsläppen, konstaterar Cecilia Kocken.

– Finns det ingen lönsamhet hos det enskilda företaget så kommer den bonden inte att kunna göra investeringarna som krävs för omställningen, säger hon till DN.

Hur mycket dyrare mjölkpriset behöver bli är svårt att svara på, enligt Arlas vd.

– I slutänden är det handeln som sätter priserna mot konsument. Men om bonden ska få kostnadstäckning för den här omställningen så är det drygt en krona till som bonden behöver få per kilo invägd mjölk. Skulle den tas ut mot konsument direkt så är det inte någon stor kostnad, säger Cecilia Kocken till tidningen och tillägger:

– Jag tror väldigt många skulle vara villiga att betala lite mer för att få en hållbar livsmedelsproduktion i Sverige.

Uppmanar konsumenter: ”Dela på kostnaderna”

Arla har tidigare uppmanat svenska konsumenter att anpassa sina inköp med anledning av den gröna omställningen i jordbruket.

– Om Sverige ska klara av den gröna omställningen i lantbruket behöver alla delar i kedjan från gård till konsument vara med och dela på kostnaderna, framhöll Cecilia Kocken i början av mars.

– Jag är glad över att vi kan göra en ny höjning av priset till våra ägare Arlabönderna. Men livsmedelskedjor, politiker och konsumenter behöver framöver hjälpas åt att finansiera produktionen av klimat- och miljösmarta livsmedel. Bönderna kan inte stå för hela notan, tillade vd:n.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, beräknar att det kommer krävas 80 till 85 miljarder kronor i investeringar och 10 till 11 miljarder kronor i årliga åtgärder för att klara den gröna omställningen.

Fakta: Arlas mjölkpris

- Arlas 8 000 mjölkbönder, varav 2 000 i Sverige, är både ägare av företaget och leverantörer av mjölken.

- Tillsammans har Arlabönderna beslutat att priset som de får betalt för mjölken ska vara gemensamt i kooperativets sju nordeuropeiska länder.

- På så vis är det möjligt att dela lika på både intäkter och kostnader. Priset baseras främst på protein- och fettinnehåll, samt den enskilda gårdens hållbarhetsarbete.

Text: Redaktionen

Foto: Arla Sverige

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen