ARLA: Därför måste mjölkpriset förändras omgående

2024 06 12

Mjölken behöver bli dyrare.

Det framhåller Arlas vd Cecilia Kocken.

Mjölkbönderna behöver få mer betalt per liter mjölk för att klara av att minska utsläppen, konstaterar Cecilia Kocken.

– Finns det ingen lönsamhet hos det enskilda företaget så kommer den bonden inte att kunna göra investeringarna som krävs för omställningen, säger hon till DN.

Hur mycket dyrare mjölkpriset behöver bli är svårt att svara på, enligt Arlas vd.

– I slutänden är det handeln som sätter priserna mot konsument. Men om bonden ska få kostnadstäckning för den här omställningen så är det drygt en krona till som bonden behöver få per kilo invägd mjölk. Skulle den tas ut mot konsument direkt så är det inte någon stor kostnad, säger Cecilia Kocken till tidningen och tillägger:

– Jag tror väldigt många skulle vara villiga att betala lite mer för att få en hållbar livsmedelsproduktion i Sverige.

Uppmanar konsumenter: ”Dela på kostnaderna”

Arla har tidigare uppmanat svenska konsumenter att anpassa sina inköp med anledning av den gröna omställningen i jordbruket.

– Om Sverige ska klara av den gröna omställningen i lantbruket behöver alla delar i kedjan från gård till konsument vara med och dela på kostnaderna, framhöll Cecilia Kocken i början av mars.

– Jag är glad över att vi kan göra en ny höjning av priset till våra ägare Arlabönderna. Men livsmedelskedjor, politiker och konsumenter behöver framöver hjälpas åt att finansiera produktionen av klimat- och miljösmarta livsmedel. Bönderna kan inte stå för hela notan, tillade vd:n.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, beräknar att det kommer krävas 80 till 85 miljarder kronor i investeringar och 10 till 11 miljarder kronor i årliga åtgärder för att klara den gröna omställningen.

Fakta: Arlas mjölkpris

- Arlas 8 000 mjölkbönder, varav 2 000 i Sverige, är både ägare av företaget och leverantörer av mjölken.

- Tillsammans har Arlabönderna beslutat att priset som de får betalt för mjölken ska vara gemensamt i kooperativets sju nordeuropeiska länder.

- På så vis är det möjligt att dela lika på både intäkter och kostnader. Priset baseras främst på protein- och fettinnehåll, samt den enskilda gårdens hållbarhetsarbete.

Text: Redaktionen

Foto: Arla Sverige

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen