ARLA: Därför måste mjölkpriset förändras omgående

2024 06 12

Mjölken behöver bli dyrare.

Det framhåller Arlas vd Cecilia Kocken.

Mjölkbönderna behöver få mer betalt per liter mjölk för att klara av att minska utsläppen, konstaterar Cecilia Kocken.

– Finns det ingen lönsamhet hos det enskilda företaget så kommer den bonden inte att kunna göra investeringarna som krävs för omställningen, säger hon till DN.

Hur mycket dyrare mjölkpriset behöver bli är svårt att svara på, enligt Arlas vd.

– I slutänden är det handeln som sätter priserna mot konsument. Men om bonden ska få kostnadstäckning för den här omställningen så är det drygt en krona till som bonden behöver få per kilo invägd mjölk. Skulle den tas ut mot konsument direkt så är det inte någon stor kostnad, säger Cecilia Kocken till tidningen och tillägger:

– Jag tror väldigt många skulle vara villiga att betala lite mer för att få en hållbar livsmedelsproduktion i Sverige.

Uppmanar konsumenter: ”Dela på kostnaderna”

Arla har tidigare uppmanat svenska konsumenter att anpassa sina inköp med anledning av den gröna omställningen i jordbruket.

– Om Sverige ska klara av den gröna omställningen i lantbruket behöver alla delar i kedjan från gård till konsument vara med och dela på kostnaderna, framhöll Cecilia Kocken i början av mars.

– Jag är glad över att vi kan göra en ny höjning av priset till våra ägare Arlabönderna. Men livsmedelskedjor, politiker och konsumenter behöver framöver hjälpas åt att finansiera produktionen av klimat- och miljösmarta livsmedel. Bönderna kan inte stå för hela notan, tillade vd:n.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, beräknar att det kommer krävas 80 till 85 miljarder kronor i investeringar och 10 till 11 miljarder kronor i årliga åtgärder för att klara den gröna omställningen.

Fakta: Arlas mjölkpris

- Arlas 8 000 mjölkbönder, varav 2 000 i Sverige, är både ägare av företaget och leverantörer av mjölken.

- Tillsammans har Arlabönderna beslutat att priset som de får betalt för mjölken ska vara gemensamt i kooperativets sju nordeuropeiska länder.

- På så vis är det möjligt att dela lika på både intäkter och kostnader. Priset baseras främst på protein- och fettinnehåll, samt den enskilda gårdens hållbarhetsarbete.

Text: Redaktionen

Foto: Arla Sverige

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen