ARLA: Därför måste mjölkpriset förändras omgående

2024 06 12

Mjölken behöver bli dyrare.

Det framhåller Arlas vd Cecilia Kocken.

Mjölkbönderna behöver få mer betalt per liter mjölk för att klara av att minska utsläppen, konstaterar Cecilia Kocken.

– Finns det ingen lönsamhet hos det enskilda företaget så kommer den bonden inte att kunna göra investeringarna som krävs för omställningen, säger hon till DN.

Hur mycket dyrare mjölkpriset behöver bli är svårt att svara på, enligt Arlas vd.

– I slutänden är det handeln som sätter priserna mot konsument. Men om bonden ska få kostnadstäckning för den här omställningen så är det drygt en krona till som bonden behöver få per kilo invägd mjölk. Skulle den tas ut mot konsument direkt så är det inte någon stor kostnad, säger Cecilia Kocken till tidningen och tillägger:

– Jag tror väldigt många skulle vara villiga att betala lite mer för att få en hållbar livsmedelsproduktion i Sverige.

Uppmanar konsumenter: ”Dela på kostnaderna”

Arla har tidigare uppmanat svenska konsumenter att anpassa sina inköp med anledning av den gröna omställningen i jordbruket.

– Om Sverige ska klara av den gröna omställningen i lantbruket behöver alla delar i kedjan från gård till konsument vara med och dela på kostnaderna, framhöll Cecilia Kocken i början av mars.  

– Jag är glad över att vi kan göra en ny höjning av priset till våra ägare Arlabönderna. Men livsmedelskedjor, politiker och konsumenter behöver framöver hjälpas åt att finansiera produktionen av klimat- och miljösmarta livsmedel. Bönderna kan inte stå för hela notan, tillade vd:n.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, beräknar att det kommer krävas 80 till 85 miljarder kronor i investeringar och 10 till 11 miljarder kronor i årliga åtgärder för att klara den gröna omställningen.

Fakta: Arlas mjölkpris

- Arlas 8 000 mjölkbönder, varav 2 000 i Sverige, är både ägare av företaget och leverantörer av mjölken.

- Tillsammans har Arlabönderna beslutat att priset som de får betalt för mjölken ska vara gemensamt i kooperativets sju nordeuropeiska länder.

- På så vis är det möjligt att dela lika på både intäkter och kostnader. Priset baseras främst på protein- och fettinnehåll, samt den enskilda gårdens hållbarhetsarbete.

Text: Redaktionen 

Foto: Arla Sverige

19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen