Arbetsförmedlingen: folk i fyra branscher kan förlora sina jobb

2024 01 16

Totalt var 349 000 personer inskrivna som arbetslösa i slutet av 2023.

Det satte punkt för ett år med försvagad arbetsmarknad, konstaterar Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande.

Arbetslösheten ökade i takt med antalet varsel om uppsägningar samtidigt som lediga jobb blev allt färre.

Och det är ett antal branscher som är värre drabbade än andra där nu ännu fler människor kan vara på väg att förlora sina jobb.

– Ekonomin i stort försämrades vilket framför allt drabbade byggbranschen hårt, säger Eva Samakovlis, Arbetsförmedlingens analysdirektör.

Flera branscher påverkas

Det är dock inte bara byggare som riskerar att gå en tuff arbetsmarknad till mötes framöver.

Arbetsplatser och jobb som ämnar att möta konsumenters upplevelser och vanliga nöjen är också i fara.

– Vi ser även att branscher som är beroende av hushållens konsumtion, till exempel handel, hotell och restaurang, påverkas av det ekonomiska läget, säger Eva Samakovlis.

IKEM: 800 000 kan sägas upp

Arbetsförmedlingens besked kommer en dryg månad efter att arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, slog larm om att 800 000 personer kan bli av med jobbet.

Organisationen pekade då ut omställningen till leveranssäker el till konkurrenskraftiga priser som helt avgörande för jobben i industrin.

– Om staten inte möter behovet så riskerar företagen att tvingas lämna Sverige. Det är en stor riskfaktor för de 800 000 personer som jobbar i industrin, och ytterligare 80 000 i underleverantörsledet, sade Malin Johansson, energi- och klimatansvarig på IKEM, i ett pressmeddelande.

"Situationen blir svårare"

Trots de dystra siffrorna minskade långtidsarbetslösheten under 2023. I december låg siffran på 139 000 personer.

Men över tid är prognosen mörkare. Antalet långtidsarbetslösa förväntas öka i takt med att arbetsmarknaden försämras ytterligare.

− Situationen för långtidsarbetslösa blir svårare, inte minst för personer med kort utbildning. För att undvika att långtidsarbetslösheten biter sig fast och samtidigt förbättra kompetensförsörjningen behöver fler ta del av utbildningsinsatser, säger Eva Samakovlis.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen


Nya villkor för självscanning på Coop och Ica

2024 02 27

Stölderna i självscanningen har ökat lavinartat under de senaste åren.

Vid upprepade tillfällen har bland annat Svensk Handel larmat om systematiska stölder där folk tycks ha satt i system att utnyttja självscanningskassorna på exempelvis Coop och Ica för att stjäla livsmedel.

Gärningspersonerna ser ofta ut att scanna in samtliga varor som de lägger i påsen men i själva verket scannar de bara in de billiga varorna, har organisationen tidigare framhållit.

– Alternativt scannar de in alla varor först för att sedan radera de dyrare varorna innan de kommer till kassan.

Nya tuffa villkor

Nu har flera av de stora livsmedelskedjorna tröttnat på stölderna.

Tuffare villkor har implementerats på bland annat Coop, Ica, Hemköp och Willys, rapporterar Sveriges Radio.

Konkret handlar det om elektronisk individuell övervakning som innebär att kassorna lagrar information från kunder som scannat fel.

Misstagen hamnar i ett dataregister och resulterar i att dessa kunder behöver genomgå fler så kallade avstämningar när man ska betala.

– Det är de villkor som Coops säkerhet har tagit fram, säger exempelvis butikschefen Joantan Espnoza från Coop-hallen i Gävle till SR.

Då ökar risken

Avstämningarna sker med andra ord inte bara slumpmässigt. Avvikande köpbeteende, som att man behöver köper en vara, ökar chansen för att bli kontrollerad.

Det finns även så kallade “avstämningsvaror” som också kan innebära förutbestämd avstämning.

Att kunder misstänkliggörs målas upp som en risk, men den risken väljer Coop att tona ned.

– Vi försöker vara snälla och trevliga även mot kunder som vi kanske tror har scannat fel medvetet, säger Jonatan Espnosa.

Byter prislappar

Strategierna för att fuska i självscanningen är många. Tidigare har Ica påtalat att kunder till exempel väger en gullök och sätter prislappen på en dyrare vara, som olivolja.

Svensk Handel har även uppmärksammat att gärningspersoner delar upp varor i två olika kundvagnar – i den ena lägger man billiga varor som man scannar och i den andra dyrare varor som man inte scannar.

– Vid självutcheckningen avvaktar man med att rulla fram den dyra kundvagnen för att se om det blir avstämning. Om så är fallet lämnar man kvar kundvagnen med dyra varor i butiken. Om avstämning däremot inte sker rullar man ut båda vagnarna, framhåller organisationen.

LÄS MER: Allvarliga rapporter gällande självscanning

Foto: ICA-Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteförändring av elpriset

2024 02 27

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia ett rykande färskt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen