Är efterlyst i hela världen – på väg att gripas av Ryssland

2024 05 02

Ryssland är på jakt efter den ökända krigsherren och terroristen Joseph Kony.

Den ugandiska militanten grundade 1987 den väpnade militärgruppen Herrens motståndsarmé, LRA. Organisationen anklagas bland annat för att systematiskt ha tvångsrekryterat barnsoldater och begått omfattande brott mot mänskliga rättigheter.

År 2011 gav USA order till Pentagon om att fånga ledaren Joseph Kony död eller levande och specialutbildad militär har letat efter honom över hela Afrika.

Nu är han nära att gripas av Ryssland via legosoldater från Wagnergruppen, uppger flera oberoende källor till den amerikanska tidningen Rolling Stone.

Kan vara nära

Tidningens uppgiftslämnare beskriver ett blodigt försök som nästan ledde till att ryska Wagnersoldater kunde tillfångata Kony tidigare i april.

Ett inlägg på sociala medier kopplat till Wagner bekräftar också att gruppen tycks vara intresserad av krigsherren.

– Det pekar på en jakt i den afrikanska bushen, säger en amerikansk källa med insyn i USA:s jakt på Kony, till Rolling Stone.

– Den amerikanska militären kom inom 72 timmar från Kony. Wagner kan vara ännu närmare.

Obama gav order

Det var USA:s tidigare president Barack Obama som 2011 gav order om att skicka in specialstyrkor i Uganda i jakt på den fruktade militärledaren.

Uppdraget var solklart: döda eller fånga Joseph Kony.

– Det var ett unikt uppdrag i den meningen att det, för en soldat som varit i armén i några år, var ett av de tydligt definierade, kortfattade uppdrag jag varit inblandad i, säger överstelöjtnant Matt Maybour som var befälhavare för en av styrkorna.

USA kan tvingas betala Putin

Operationen kostade 780 miljoner dollar och var spridd över fem länder i centrala Afrika.

USA erbjöd även upp till fem miljoner dollar i belöning till den som kunde bistå med information som ledde till Konys tillfångatagande.

En summa som nu USA skulle kunna behöva betala till Ryssland och Vladimir Putin, även om det på grund av juridiken vore osannolikt.

– Hur ironiskt skulle det vara om USA måste betala Wagner fem miljoner dollar i prispengar för att ha fångat Kony? säger en före detta militärofficer bekant med den amerikanska Kony-operationen.

"Kony 2012"

Herrens motståndsarmé, LRA, har flera gånger gjort uppror mot Ugandas regering och är klassad som en terroristgrupp av bland annat FN:s fredsbevarande styrkor och EU.

Dess ledare Joseph Kony hävdar att han är ett andemedium och talesperson för gud.

Kony fick massiv medial uppmärksamhet för tolv år sedan då dokumentärfilmen Kony 2012, producerad av gruppen Invisible Children, spreds som en löpeld på nätet.

År 2017 avslutade USA jakten på krigsherren och Uganda gav besked om att LRA hade neutraliserats.

Joseph Kony har varit efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen, ICC, sedan 2005 och är misstänkt för krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen