Anti-vaxxare stoppar valmöten – Skriker obscena ord

2021 08 29

Premiärminister Justin Trudeau har tvingats ställa in ett valmöte efter att anti-vaxxare skapat tumult i Kanadas heta valkampanj. Nu kan händelsen få valet att svänga.

Liberalerna, Konservativa, Miljöpartiet, Separatisterna och Socialdemokraterna är de främsta partierna som kampanjar i det kanadensiska valet som hålls om 23 dagar.

Vaccinpass het fråga

Vaccinpass har blivit en het fråga i valkampanjen efter att Trudeau och Liberalerna krävt att alla anställda inom kollektivtrafiken och myndigheter vaccinerar sig samtidigt som de Konservativa säger nej till kraven.

Stort stöd för vaccinpass

Mätningar visar ett betydande stöd för användande av olika typer av vaccinpass i Kanada och bland annat säger 78 % av väljarna ja till vaccinpass för att kunna gå på publika platser som restauranger och idrottsevent.

Skrek obscena ord

Men anti-vaxxare som är emot kraven tog sig till Trudeaus valmöte i Bolton, Ontario, och skrek obscena ord vilket tvingade Trudeau att stoppa sitt kampanjrally av säkerhetsskäl uppger BBC News. Polisen eskorterade iväg hans kampanjbuss.

Hör ilskan

– Vi har alla haft ett tufft år. De som protesterar har också haft ett tufft år. Jag vet och jag hör ilskan, frustrationen och kanske rädslan, säger Trudeau.

Även Trudeaus kampanjbesök på ett bageri i Nobleton stördes av anti-vaxxare som skrek och viftade med obehagliga personangrepps-skyltar.

Konservativa ökar

Även vid ett kampanjrally i British Columbia möttes Trudeau av personer som vrålade att de vägrade att vaccinera sig.

Valet hålls 20 september och enligt mätningarna har de Konservativa ökat och har gått förbi Liberalerna. Men det är fortfarande mycket jämnt. Socialdemokratiska NDP har också ökat.

ANALYS

Liberalerna kan väntas få sympati-stöd efter att Trudeau tvingats ställa in kampanjrally på grund av aggressiva anti-vaxxare. En del av de som protesterade bar t-shirts med de Konservativas emblem på.

De Konservativas ledare Erin O’Toole har gått ut och sagt att de konservativa sympatisörer som deltog i protesterna inte längre är välkomna i hans kampanj.

Foto: Justin Trudeau, FB

[yop_poll id="541"]

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen