Antalet vildsvin i Sverige väntas förändras

2024 07 22

Vildsvinsstammens storlek kan förändras kraftigt, enligt en expert.

Hur stor vildsvinsstammen ska vara är en viktig fråga av flera orsaker.

En alltför stor stam kan orsaka flera problem.

Vildsvinen kan bland annat ge upphov till trafikolyckor och skador i jordbruket.

Tidigare uppgifter har gjort gällande att vildsvinsstammen minskar.

Men nu kan vi vara på väg mot ett trendbrott, rapporterar Ystad Allehanda.

Väntas öka igen

Vildsvinsstammen har på bara några år minskat rejält i Sverige, uppger tidningen.

Mellan 2020 och slutat av förra året har stammen minskat från 400 000 till runt 200 000 vildsvin.

Men nu kan stammen vara på väg att öka igen.

Ett ökat antal vildsvinsolyckor tyder på det. Dessutom har avskjutningen minskat på senare tid.

– Vi får nog vara beredda på att vildsvinen ökar igen, säger Nils Carlsson, chef för art- och naturenheten på länsstyrelsen i Skåne, till tidningen.

Regeringen har agerat

Frågan har engagerat regeringen, som tidigare i år gav Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för behov av minskad vildsvinsstam.

– Dagens beslut är viktigt, både med hänsyn till eventuella utbrott av afrikansk svinpest och till de skador en tät vildsvinsstam orsakar i jordbruket och trafiken, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett uttalande i samband med att uppdraget presenterades.

– Genom det här uppdraget vill regeringen snabbt få fram fler förslag på effektiva verktyg, däribland hur incitamenten till jakt kan öka, tillägger han.

Bilister kräver svar

Vildsvinsfrågan har även engagerat bilister.

Riksförbundet M Sverige, som är en konsumentorganisation för bilister, gick förra året ut och krävde besked om antalet vildsvin.

Under 2000-talet har antalet vildsvinsolyckor ökat med cirka 800 procent, till följd av en dramatisk ökning av antalet djur, enligt organisationen.

– Politiken har förhållit sig passiv och bara tittat på när antalet vildsvin ökat explosionsartat. Antalet vildsvin bör kraftigt begränsas till en kontrollerbar population, sade organisationens sakkunnige i trafiksäkerhet, Tony Gunnarsson, i ett uttalande.

Foto: Anastasiya

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen