Antalet vildsvin i Sverige väntas förändras

2024 07 22

Vildsvinsstammens storlek kan förändras kraftigt, enligt en expert.

Hur stor vildsvinsstammen ska vara är en viktig fråga av flera orsaker.

En alltför stor stam kan orsaka flera problem.

Vildsvinen kan bland annat ge upphov till trafikolyckor och skador i jordbruket.

Tidigare uppgifter har gjort gällande att vildsvinsstammen minskar.

Men nu kan vi vara på väg mot ett trendbrott, rapporterar Ystad Allehanda.

Väntas öka igen

Vildsvinsstammen har på bara några år minskat rejält i Sverige, uppger tidningen.

Mellan 2020 och slutat av förra året har stammen minskat från 400 000 till runt 200 000 vildsvin.

Men nu kan stammen vara på väg att öka igen.

Ett ökat antal vildsvinsolyckor tyder på det. Dessutom har avskjutningen minskat på senare tid.

– Vi får nog vara beredda på att vildsvinen ökar igen, säger Nils Carlsson, chef för art- och naturenheten på länsstyrelsen i Skåne, till tidningen.

Regeringen har agerat

Frågan har engagerat regeringen, som tidigare i år gav Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för behov av minskad vildsvinsstam.

– Dagens beslut är viktigt, både med hänsyn till eventuella utbrott av afrikansk svinpest och till de skador en tät vildsvinsstam orsakar i jordbruket och trafiken, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett uttalande i samband med att uppdraget presenterades.

– Genom det här uppdraget vill regeringen snabbt få fram fler förslag på effektiva verktyg, däribland hur incitamenten till jakt kan öka, tillägger han.

Bilister kräver svar

Vildsvinsfrågan har även engagerat bilister.

Riksförbundet M Sverige, som är en konsumentorganisation för bilister, gick förra året ut och krävde besked om antalet vildsvin.

Under 2000-talet har antalet vildsvinsolyckor ökat med cirka 800 procent, till följd av en dramatisk ökning av antalet djur, enligt organisationen.

– Politiken har förhållit sig passiv och bara tittat på när antalet vildsvin ökat explosionsartat. Antalet vildsvin bör kraftigt begränsas till en kontrollerbar population, sade organisationens sakkunnige i trafiksäkerhet, Tony Gunnarsson, i ett uttalande.

Foto: Anastasiya

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 26

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern 

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen