Anstormning till Rusta – “vansinniga siffror”

2024 07 18

Lågprisvaruhuset Rusta tycks slå alla rekord.

Butikskedjan växer som aldrig förr.

Och det finns inget som kan hejda lågprismarknaden, menar Rustas vd Göran Westerberg.

Kundklubben samlar 5,6 miljoner medlemmar i Norden. 850 000 av dem har strömmat in bara det senaste året, rapporterar Dagens industri.

Siffrorna visar att 80 procent av svenskar mellan 16 och 80 år har handlat på Rusta.

– Det är vansinniga siffror. Så av runt 7,6 miljoner individer i åldersspannet, rör sig cirka 6,2 miljoner hos oss, säger Göran Westerberg i en kommentar till tidningen.

Avfärdar seglivad myt

Succén var inte uppenbar från början.

Rusta “gled in på börsen” på en tveksam marknad, menar Göran Westerberg.

Den stora utmaningen har varit att slå hål på myten om att lågpriskoncept bara har en plats när folk inte har pengar – en missuppfattning man fortfarande kämpar med att motbevisa.

Uppdraget att förvandla Rusta till en modern detaljhandelskedja sker löpande.

– Jag är helt övertygad om att vi har en plats på den europeiska marknaden, att vi fyller en lucka, säger Göran Westerberg.

Vinsten ökar

För en månad sedan meddelade Rusta att man ökade försäljningen och stärkte lönsamheten under det fjärde kvartalet 2023/24 jämfört med motsvarande period förra året.

Bruttovinsten ökade med åtta procent och parkerade på 976 miljoner kronor.

– Vi summerar ett framgångsrikt år för Rusta med tillväxt, stärkt lönsamhet och fortsatt expansion med elva nya varuhus. Under året välkomnade vi 850 000 nya medlemmar till vår kundklubb och vi fick också ett varmt välkomnande som börsbolag. Trots en omfattande IT-incident och en ovanligt kall och sen vår, levererar vi ändå försäljningstillväxt och en något stärkt lönsamhet i vårt fjärde och minsta kvartal, säger Göran Westerberg.

Tar upp kampen med Jysk

Kundrusningen den senaste tiden ger Rusta möjlighet till större satsningar.

Häromveckan gav kedjan besked om att man öppnar två helt nya butiker i Vänersborg och Eksjö.

Detta precis efter att det står klart att ett nytt Rusta öppnar i Lindesberg redan till hösten.

De nya butikerna ska bli 2 000 kvadratmeter stora och hyresavtalen för lokalerna är på tio år, rapporterar Market.

I Eksjö innebär det att konkurrensen ökar då Dollarstore, Jysk och Jem&Fix redan finns på samma område.

– Handelsområdet passar utmärkt för vårt breda sortiment av hem- och fritidsprodukter till överraskande låga priser, säger Rustas Sverigechef Fredrik Ingemarsson i en kommentar.

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen