Den svenska Second hand-marknaden mår mycket bra.

Svenskarna rusar till webbutiker och fysiska butiker för att handla.

Det framgår i en ny rapport som branschorganisationen Svensk Handel har släppt på onsdagen.

Sammanfattningen av sommarens två första månader visar oerhört starka siffror.

2,8 miljarder kronor

Under juni och juli omsatte marknaden ungefär 2,8 miljarder kronor.

– Second hand-marknaden befäster sin position som ett naturligt sätt för svenskar att handla på, framhåller Svensk Handel.

– När två av sommarmånaderna nu summerats kan Svensk Handels Pre Loved-indikator visa på att försäljningen av second hand omsatte 2,8 miljarder kronor under juni och juli.

“Är en viktig del”

Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel, uttalar sig.

– När vi nu kan summera det första halvåret bekräftas tesen om att second hand-marknaden utgör en viktig del av den svenska handeln, säger hon.

– Utöver att konsumenter ges möjlighet att handla utifrån ett hållbarhetsperspektiv, kan second hand-aktörer ofta också möta upp i den viktiga frågan om pris.

Tar upp Temu och Shein

Maria Mikkonen tar upp Temu och Shein, två handelsplattformar som har fått ta emot kraftig kritik under den senaste tiden.

– Detta behövs i ett läge där alltmer av konsumtionen går till handelsplattformar från tredje land, exempelvis Temu och Shein, säger hon.

– Vår förhoppning är att siffrorna vi nu publicerar ska attrahera både företag och konsumenter till att undersöka de möjligheter second hand medför, som en kontrast till produkter som vi nu ser rundar befintlig lagstiftning som syftar till att säkerställa hållbara och säkra produkter.

Uppmaning till politiker

Hon passar även på att rikta en uppmaning till Sveriges politiker.

– Vi tror att potentialen i second hand-marknaden är enorm och kommer att följa dessa siffror mycket noga. 

– Vi fortsätter att betona vikten av att politiken tar sitt ansvar för att möjliggöra att än fler aktörer ser värdet i second hand genom att sänka momsen på second hand-produkter. Den dubbelbeskattning vi har i dag bromsar företagens gröna omställning.

Foto: P. du Preez

Text: Redaktionen

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen