Anstormning efter ny typ av försäkring – “risken är stor”

2024 01 17

Försvarsmakten har vid upprepade tillfällen påtalat vad som är det största hotet mot Sverige.

Det mest påtagliga hotet består av cyberangrepp.

Redan i mars 2022 konstaterade kommendör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret vid Must, det faktumet.

– Även privatpersoner bör se över sitt skydd, sade han i ett pressmeddelande då.

Budskapet om påverkanskampanjer och cyberattacker har därefter fortsatt.

– De kan vara både politiskt och ekonomiskt riktade. Det pågår kontinuerligt, sade öb Micael Bydén till GP i höstas.

Agerar: "Stor risk"

Nu har åtminstone företagen börjat agera, informerar försäkringsbolaget If.

Allt fler har nu backup på sina datorer jämfört med 2022 och det blir också vanligare att företag skaffar en cyberförsäkring.

– Vi ser en kontinuerlig ökning av företag som skaffar en cyberförsäkring, vilket är bra. Risken för att drabbas sträcker sig över alla branscher och oavsett företagets storlek, säger Henrik Jönsson, ansvarig cyberförsäkringar på If, i ett pressutskick.

Låg beredskap: "Oroande"

Samtidigt är beredskapen låg.

Enbart en av fem småföretagare vet hur de ska agera om de drabbas av ett dataintrång eller ett IT-bedrägeri.

– Det är oroande att så många företag fortfarande saknar en krisberedskap för IT-incidenter. Kunskapen kring hur man ska agera vid en hackerattack eller ett cyberbrott är väldigt låg, säger Henrik Jönsson.

– Det behövs ett rejält ökat fokus på denna fråga.

Tjänar hundratals miljoner dollar

Att efterfrågan på cyberförsäkringar ökar bekräftas även av branschföreningen Svensk Försäkring.

Hur illa det kan gå ställdes på sin spets nyligen när Svenska kyrkan drabbades av en allvarlig driftstörning i sina IT-system, som senare visade sig utgöra en så kallad Ransomwareattack utförd av den ökända Blackcat-gruppen.

– Gruppen är en av världens största när det gäller cyberbrottslighet, framhöll Svenska kyrkan i ett utskick.

Blackcat har med liknande metoder tidigare dragit in flera hundra miljoner dollar i lösensummor och utreds av amerikanska FBI.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Pensionärer kan bli utan BankID i ett år

2026 09 01

En vanlig miss kan blockera BankID för äldre.

När anhöriga hjälper äldre med bankärenden är det lätt att göra en vanlig miss.

Det kan i värsta fall leda till att pensionären blir utan BankID i upp till ett år.

Anhöriga stoppas

När en äldre person behöver hjälp med räkningar, bankärenden eller myndighetskontakter kan det vara lockande för en anhörig att använda personens BankID.

Men det är inte tillåtet.

BankID är personligt och får bara användas av den person som det är utfärdat till.

Även säkerhetskoden ska hållas hemlig.

Anledningen är att BankID fungerar som en digital legitimation.

När någon annan använder det går det inte längre att veta vem som faktiskt har godkänt en betalning, ansökan eller ett avtal.

Kan blockeras

Konsekvenserna kan bli kännbara för pensionären.

Om banken bedömer att BankID har använts i strid med villkoren kan personnumret blockeras från att aktivera ett nytt BankID i upp till tolv månader.

Det hjälper alltså inte att byta bank.

Blockeringen gäller personen och inte bara den bank där problemet upptäcktes.

I Dagens Nyheter berättar anhöriga samtidigt om problematiken för äldre med BankID.

– Jag gjorde som så många andra, använde min dementa pappas BankID, eftersom det är enda rimliga sättet att hantera många av situationerna, säger en läsare till tidningen.

En annan menar att det nästan inte går att leva utan BankID idag.

Så kan anhöriga hjälpa

Det finns lagliga alternativ för den som behöver hjälpa en äldre person.

Om personen fortfarande kan fatta egna beslut kan en fullmakt ge en anhörig rätt att sköta vissa bankärenden.

Det finns också framtidsfullmakt, som kan ordnas i förväg och börja gälla om personen senare inte längre kan sköta sina angelägenheter själv.

I vissa situationer kan även anhörigbehörighet användas.

Den kan ge exempelvis make, sambo eller barn möjlighet att sköta vissa vardagliga ekonomiska ärenden när en person på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd inte längre klarar det själv.

Även myndigheter har lösningar där en anhörig kan använda sin egen e-legitimation.

Hos Skatteverket kan exempelvis ett deklarationsombud sköta vissa ärenden för en annan person.

– Deklarationsombudet måste vara en myndig person med svenskt personnummer och e-legitimation, och måste godkännas av Skatteverket enligt vissa lagkrav, meddelar myndigheten.

Foto: BankID

Text: Redaktionen