Anstormning efter ny typ av försäkring – “risken är stor”

2024 01 17

Försvarsmakten har vid upprepade tillfällen påtalat vad som är det största hotet mot Sverige.

Det mest påtagliga hotet består av cyberangrepp.

Redan i mars 2022 konstaterade kommendör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret vid Must, det faktumet.

– Även privatpersoner bör se över sitt skydd, sade han i ett pressmeddelande då.

Budskapet om påverkanskampanjer och cyberattacker har därefter fortsatt.

– De kan vara både politiskt och ekonomiskt riktade. Det pågår kontinuerligt, sade öb Micael Bydén till GP i höstas.

Agerar: "Stor risk"

Nu har åtminstone företagen börjat agera, informerar försäkringsbolaget If.

Allt fler har nu backup på sina datorer jämfört med 2022 och det blir också vanligare att företag skaffar en cyberförsäkring.

– Vi ser en kontinuerlig ökning av företag som skaffar en cyberförsäkring, vilket är bra. Risken för att drabbas sträcker sig över alla branscher och oavsett företagets storlek, säger Henrik Jönsson, ansvarig cyberförsäkringar på If, i ett pressutskick.

Låg beredskap: "Oroande"

Samtidigt är beredskapen låg.

Enbart en av fem småföretagare vet hur de ska agera om de drabbas av ett dataintrång eller ett IT-bedrägeri.

– Det är oroande att så många företag fortfarande saknar en krisberedskap för IT-incidenter. Kunskapen kring hur man ska agera vid en hackerattack eller ett cyberbrott är väldigt låg, säger Henrik Jönsson.

– Det behövs ett rejält ökat fokus på denna fråga.

Tjänar hundratals miljoner dollar

Att efterfrågan på cyberförsäkringar ökar bekräftas även av branschföreningen Svensk Försäkring.

Hur illa det kan gå ställdes på sin spets nyligen när Svenska kyrkan drabbades av en allvarlig driftstörning i sina IT-system, som senare visade sig utgöra en så kallad Ransomwareattack utförd av den ökända Blackcat-gruppen.

– Gruppen är en av världens största när det gäller cyberbrottslighet, framhöll Svenska kyrkan i ett utskick.

Blackcat har med liknande metoder tidigare dragit in flera hundra miljoner dollar i lösensummor och utreds av amerikanska FBI.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Witkoff behöver träffa en psykiater”

2025 11 21

Högt uppsatta EU-politiker svär och förbannar Steve Witkoff.

En ny detalj ur den amerikansk-ryska fredsplanen får nu europeiska politiker att rasa mot USA:s sändebud Steve Witkoff.

EU-tjänstemän har i månader försökt göra det möjligt att använda frysta ryska tillgångar till ett lån för att stödja Ukrainas försvar.

Men nu vill istället USA ha del av pengarna – vilket får EU-politiker att håna och förolämpa Steve Witkoff.

”USA får 50 procent av vinsten”

EU-tjänstemän har försökt hitta sätt att använda 140 miljarder euro i frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina, men frågan är mycket känslig.

Ukraina riskerar att få slut på pengar i början av nästa år.

Men i USA:s nya fredsplan, som innehåller 28 punkter, lägger man istället fram en annan idé om de frysta ryska tillgångarna.

Enligt USA:s förslag ska 100 miljarder dollar av de frysta pengarna ska ”investeras i USA-ledda insatser för Ukrainas återuppbyggnad och investeringar”.

– USA kommer att få 50 procent av vinsten från denna verksamhet, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Förslaget gör europeiska politiker och tjänstemän ursinniga, flera svär och hånar Witkoff, enligt tidningen. Inte minst med tanke på hur länge man har jobbat på att hitta en lösning för de frysta tillgångarna.

”Behöver träffa psykiater”

Det nya förslaget sätter käppar i hjulen för Europas planer, och minskar sannolikheten att de 27 EU-länderna godkänner förslaget om att använda de frysta tillgångarna till att ge Ukraina ett lån.

Witkoffs idé är ”naturligtvis skandalös”, säger en fransk före detta tjänsteman till tidningen.

– Européerna utmattar sig själva för att försöka hitta en hållbar lösning för att använda tillgångarna till ukrainarnas fördel och Trump vill tjäna pengar på dem, säger tjänstemannen, enligt tidningen.

En högt uppsatt EU-politiker går ännu längre.

– Witkoff behöver träffa en psykiater, säger politikern, som inte namnges av tidningen.

De frysta ryska tillgångarna finns i Belgien, som dock har varit tveksamma till att använda pengarna på det sätt som EU föreslår.

Foto: The White House, Wikimedia

Text: Redkationen

Sverigedemokrater kräver: Frivilligt för kvinnor – tvång för män

2025 11 21

Sverigedemokrater vill ställa högre krav på män än på kvinnor.

Sverigedemokraterna har samlats i Örebro, där partiets landsdagar äger rum under fredagen och helgen.

Nu föreslår sverigedemokrater en förändring i kraven på män och kvinnor.

Kräver skillnad mellan kvinnor och män

Det är Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna som har lagt en omdiskuterad motion till landsdagarna – om mäns och kvinnors plikter.

Ungdomsförbundet kräver att värnplikten ska göras frivillig för kvinnor, rapporterar SVT.

Samtidigt vill de att den ska vara fortsatt obligatorisk för män.

Det är en fråga om ”sunt förnuft”, menar Ungsvenskarna.

– Det är kvinnor som blir gravida och de vill i högre grad vara hemma med barnen. Så det är väldigt mycket rimligare att det ska vara frivilligt för kvinnor och obligatoriskt för män, säger Denice Westerberg, förbundsordförande för Ungsvenskarna, till kanalen.

Hon menar att män borde ”ta det ansvaret”.

Enligt SD:s ungdomsförbund har män också ett större ansvar än kvinnor för det rent fysiska försvaret av Sveriges gränser.

LÄS OCKSÅ: "Aktiverar beredskapsplan" - tung konkurs i Sverige

”Män har i större grad ett ansvar”

Det är i första hand män som ska försvara Sveriges gränser, menar Denice Westerberg och Ungsvenskarna.

Kvinnor ska ta ansvar på andra sätt.

– Jag tycker att män i större grad har ett ansvar att försvara gränsen fysiskt, och kvinnor har såklart ett större ansvar att återuppbygga landet, hålla i gång landet under ett krig och föda vidare nästa generation, säger hon till kanalen.

Redan inör SD:s landsdagar har Ungsvenskarna gått ut hårt med sitt krav om att kvinnor ”inte ska tvingas in i värnplikten”.

”Vem tar hand om barnen?”

Den 16 november skrev SD:s ungdomsförbund en debattartikel i Aftonbladet där kravet framfördes.

– I dag krigsplacerar vi unga män och kvinnor i det militära försvaret. Men vem tar hand om barnen om Sverige eller alliansen angrips och båda föräldrarna är krigsplacerade? frågar sig Denice Westerberg och Ungsvenskarnas generalsekreterare Kally Fröjd i debattartikeln.

– Enligt den så kallade ansvarsprincipen ska varje samhällsaktör fortsätta sin verksamhet även i krig. Förskolan ska alltså fortsätta ta hand om barn även i händelse av krig. Hur realistiskt är det? skriver de i debattartikeln.

– Är det verkligen så vi vill att Sveriges barn ska växa upp, institutionaliserade dag och natt under krigstid utan sin mamma eller pappa? undrar de två debattörerna från Ungsvenskarna.

LÄS OCKSÅ: Har tiotusentals ägare - bolag kan försvinna från börsen

Foto: Logotype

Text: Redaktionen