16 november 2025

Anstormning efter ny typ av försäkring – “risken är stor”

2024 01 17

Försvarsmakten har vid upprepade tillfällen påtalat vad som är det största hotet mot Sverige.

Det mest påtagliga hotet består av cyberangrepp.

Redan i mars 2022 konstaterade kommendör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret vid Must, det faktumet.

– Även privatpersoner bör se över sitt skydd, sade han i ett pressmeddelande då.

Budskapet om påverkanskampanjer och cyberattacker har därefter fortsatt.

– De kan vara både politiskt och ekonomiskt riktade. Det pågår kontinuerligt, sade öb Micael Bydén till GP i höstas.

Agerar: "Stor risk"

Nu har åtminstone företagen börjat agera, informerar försäkringsbolaget If.

Allt fler har nu backup på sina datorer jämfört med 2022 och det blir också vanligare att företag skaffar en cyberförsäkring.

– Vi ser en kontinuerlig ökning av företag som skaffar en cyberförsäkring, vilket är bra. Risken för att drabbas sträcker sig över alla branscher och oavsett företagets storlek, säger Henrik Jönsson, ansvarig cyberförsäkringar på If, i ett pressutskick.

Låg beredskap: "Oroande"

Samtidigt är beredskapen låg.

Enbart en av fem småföretagare vet hur de ska agera om de drabbas av ett dataintrång eller ett IT-bedrägeri. 

– Det är oroande att så många företag fortfarande saknar en krisberedskap för IT-incidenter. Kunskapen kring hur man ska agera vid en hackerattack eller ett cyberbrott är väldigt låg, säger Henrik Jönsson.

– Det behövs ett rejält ökat fokus på denna fråga.

Tjänar hundratals miljoner dollar

Att efterfrågan på cyberförsäkringar ökar bekräftas även av branschföreningen Svensk Försäkring.

Hur illa det kan gå ställdes på sin spets nyligen när Svenska kyrkan drabbades av en allvarlig driftstörning i sina IT-system, som senare visade sig utgöra en så kallad Ransomwareattack utförd av den ökända Blackcat-gruppen.

– Gruppen är en av världens största när det gäller cyberbrottslighet, framhöll Svenska kyrkan i ett utskick.

Blackcat har med liknande metoder tidigare dragit in flera hundra miljoner dollar i lösensummor och utreds av amerikanska FBI.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen


Postnord går ut med varning till kunder

2026 05 22

Bedrägliga sms cirkulerar just nu.

Det gäller att se upp för bluff-sms den kommande tiden.

Just nu cirkulerar bedrägliga meddelanden som ser ut att komma från Postnord.

Men avsändaren är i själva verket en bedragare som försöker lura tilltänkta offer på pengar.

Så ser det ut

Sms:en skickas ut till svenskar till synes slumpmässigt.

Så här kan de se ut enligt Råd & Rön:

– Ditt paket har returnerats till lagret på grund av en felaktig adress. Om adressen inte uppdateras inom 12 timmar kommer en förvaringsavgift att tas ut.

Med 12 timmars-angivelsen hoppas bedragaren kunna stressa in mottagaren till att ta ogenomtänkta beslut och ange personliga uppgifter via en länk.

Klicka inte

Den som får den här typen av meddelanden bör radera direkt, alternativt anmäla.

Det är viktigt att inte under några omständigheter klicka på länkar eller följa uppmaningarna i sms:en.

Den som gör det kan bli lurad på pengar.

Läs mer: Desperation på Ica – tvingas flytta försäljningen

Postnord varnar

På grund av de bedrägliga sms:en som cirkulerar har Postnord tvingats gå ut med en varning till kunder.

– Bluff-sms eller bluff-mejl är skickade från bedragare som utger sig för att vara PostNord, eller annan stor aktör. Målet är att komma åt känsliga uppgifter som kontonummer eller Bank-ID, varnar Postnord.

Så känner du igen

Här är Postnords tips på hur man kan känna igen att det rör sig om bluff-sms:

- Meddelandet har länkar och bilagor

- Länkar leder till okända betalsidor

- Du väntar inte på något paket

- Du bes lämna ut personlig information

– Blir du tillfrågad om att lämna ut känsliga uppgifter? Då är det en bluff. Lämna aldrig ut lösenord, bankkortsnummer, banksaldo eller inloggning till ditt BankID till någon, fortsätter Postnord.

Läs mer: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


21 maj 2026

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Äldre personer i Sverige betalar betydligt mer än många yngre.

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen