Ännu en dödsskjutning i natt – kaosartat vid sjukhuset efteråt

2021 06 01

En man i 30-årsåldern sköts till döds på en parkering i Hjulsta utanför Stockholm i natt.

Flera misstänkta gärningsmän har enligt uppgift till Expressen setts lämna platsen efter skottlossningen och därefter dök en mängd bilar och människor upp under kaosartade former. Upprörda människor samlades på sjukhuset under natten och polishelikopter sökte av trakten kring Hjulsta, Tensta, Rinkeby och Bromsten och även hundförare deltog i jakten på gärningsmännen enligt tidningen.

Tidigare igår mördades en 28-åring i Husby och enligt Expressen misstänks en man med möjlig koppling till det kriminella nätverket ”Husbys Hyenor”.

Sammanlagt har Sverige drabbats av tre dödsskjutningar på två dagar då det även skett en dödsskjutning i Göteborg. Efter lunchtid på söndagen mördades en flerbarnsfar i 45-årsåldern. Enligt Sahlgrenska sjukhusets presstjänst vårdas ytterligare fyra personer efter händelsen, uppger SVT.

Hittills i år har närmare 40 registrerade skottlossningar inträffat i Stockholms län vilket lett till att 12 personer skjutit till döds.  Det är klart fler dödsskjutningar i länet jämfört med motsvarandeperiod de två senaste åren enigt SVT.

Foto: Polisen Huddinge
[yop_poll id="134"]

Oroväckande besked om Bank-ID: ”Var observant”

2024 12 19

Bank-ID är Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

Över åtta miljoner svenskar använder tjänsten i dag.

Men legitimationstjänstens enorma popularitet har en baksida.  

Bank-ID är ett av de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar.

Den svenska legitimationstjänsten är det tolfte mest utsatta varumärket i världen. Det visar färsk statistik från IT-Total, som tagits fram av bolagets leverantör Vipres.

Bredvid stora jättar

Bank-ID placerar sig på tolfte plats på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. På samma lista hittas storföretag som Apple och Microsoft.

 Diego López, chef för cybersäkerhet på IT-Total, uppmanar allmänheten att vara på sin vakt.

– Svenskar är en digitalt aktiv befolkning som e-handlar mycket och generellt är duktiga på engelska. Det gör oss särskilt intressanta för de här aktörerna, säger han.

”Säger mycket om hur utsatta svenskar är”

Microsoft, Apple och Docusign är de tre företag som cyberkriminella oftast härmar.  

Målet är att få användare att klicka på en skadlig länk eller sprida kod.

– Microsoft står ut i statistiken, men intressant nog hamnar svenska Bank-ID på plats tolv på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. Det säger mycket om hur utsatta vi svenskar är, säger Diego López.

Sverige hamnar högt upp

Statistiken visar också att Sverige är av de länder där befolkningen utsätts för flest bedrägliga e-postmeddelanden i världen.

– Var observant. Om något känns det minsta märkligt rekommenderar jag den analoga metoden: ring eller prata med kollegan, vännen eller avsändaren och stäm av att allt är som det ska, säger Diego López.

Hit riktas flest bedrägliga e-postmeddelanden:  

  1. USA
  2. Storbritannien
  3. Sverige
  4. Kanada
  5. Island
  6. Danmark
  7. Irland

Varumärkena som cyberkriminella efterliknar oftast:  

  1. Microsoft
  2. Apple
  3. Docusign
  4. Dropbox
  5. Vipps
  6. Google
  7. Paypal
  8. Zoom
  9. Booking
  10. Spotify
  11. HSBC
  12. Bank-ID

Källa: IT-total

Foto: 

Text: Redaktionen


Nytt fusk lurar fartkameror – folk slipper böter

2024 12 19

Ett nytt sätt att runda fartkameror har börjat få fäste i Sverige.

Fenomenet har nyligen fått stor uppmärksamhet i Storbritannien.

Bilister undviker att fastna i fartkamerorna genom att montera en slags “osynlig” registreringsskylt på bilarna, rapporterar brittiska medier.

Skylten maskeras genom en reflekterande tejp som gör att kameran, på grund av en överexponering i kamerans blixt, inte kan fånga nummerplåten på bild.

– Dessa oseriösa förare undviker böter med så kallade “spökskyltar” som inte kan upptäckas av hastighetskameror, framhåller bland annat den brittiska tidningen Express.

"Häpnadsväckande enkelt"

Polisen i Storbritannien har nu börjat ta i med hårdhandskarna för att upptäcka lagbrytarna. 

Enligt en högt uppsatt tjänsteman med ansvar för Storbritanniens automatiska igenkänningssystem för nummerplåtar har omkring en av 15 bilister överlistat tekniken.

Åtgärden beskrivs dessutom som “häpnadsväckande enkelt” av professorn Fraser Sampson, som även tjänstgjort 19 år som polis.

Sampson själv har uppmärksammat den tidigare transportministern Mark Harper om problemet.

– Alla bilister kan förvänta sig att betala böter om de upptäcks använda dessa olagliga metoder för att undvika kameror och taxichaufförer licensierade av Wolverhampton kan få sitt körkort indraget eller återkallat, varnar professorn.

LÄS MER: Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

Svenska polisen: Är förbjudet

Fusket är naturligtvis förbjudet även i Sverige.

Enligt polisen måste registreringsskyltar vara väl synliga från alla vinklar och får inte vara oläsbar på grund av skador, smuts, is, snö eller någonting annat.

– De får inte vara vinklade eller sprejade med reflexsprej, ligga dolda i fönstret eller ha ändrade siffror och bokstäver. Det är olagligt att köra ett fordon med en svårläst registreringsskylt. All form av försämring av läsbarheten är ett lagbrott, oavsett om det sker avsiktligt eller inte.

Det understryker polisen på sin hemsida.

LÄS MER: Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

Pågår även i Sverige

I Sverige har tidigare ett av de mest etablerade fusken varit att fälla ned solskyddet och förneka att man satt bakom ratten.

Nu visar det sig att tejpbedrägeriet pågår även här.

– Jag har själv sett det här i ett skarpt läge med tejpen. Om man gör det så föranleder det böter, säger trafikpolisen Petter Magnusson till Carup.

Exakt i vilken omfattning fusket pågår är dock oklart.

Redan för några år sedan diskuterades liknande olagliga metoder på forumet Flashback där användare tipsade varandra om hur man undviker att fastna i fartkameran. 

Reflekterande tejp nämndes då som ett av flera exempel.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Foto: Trafikverket resp Holger Ellgaard

Text: Redaktionen