Annorlunda ”uppdrag” för Systembolaget – blir inte bara spritbutik

2023 12 22

När julfirandet infinner sig vill man känna glädje och gemenskap.

Men så är det inte för alla människor.

Det är också många som tycker att ensamheten blir extra påtaglig i samband med julhelgen.

Det är någonting som även Systembolaget har märkt av.

Butikspersonalen gör dock vad den kan för att lätta börden för människor som tycker att julen känns ensam.

Vill bara prata

Ett tydligt exempel på det hittar vi i Umeå.

Pär Eneroth, som jobbar på Systembolagets butik i staden, berättar för P4 Västerbotten att han märker av människors ensamhet extra mycket under julen.

– Ganska ofta så får vi in kunder som bara kommer in och vill prata lite, säger han till radiokanalen.

Inget emot att stötta

Enligt siffror från Folkhälsomyndigheten så lider var fjärde person i Sverige av ensamhet och isolering.

I samband med stora högtider, inte minst julen, blir problemet extra kännbart.

Personalen har dock ingenting emot att vara ett stöd för personer som känner sig ensamma.

– Det finns ju många som inte har så många att prata med, och då finns vi. Just det här samtalet är så roligt och viktigt, säger Pär Eneroth.

Inte ringa på julhelgen?

Cirka var fjärde person i Sverige, 26 procent, uppger att de besväras av ensamhet och isolering, enligt Nationella folkhälsoenkäten från 2022.

Ofrivillig ensamhet är inte bara smärtsamt, utan kan också påverka både den fysiska och den psykiska hälsan.

Professor Bengt Brülde vid Göteborgs universitet, som har forskat om ensamhet, säger att vi ibland gör det lite väl svårt för oss själva.

– Vi tänker kanske ”Inte kan man ringa någon på julhelgen”, men det kan man visst! Vi är lite för finkänsliga, säger han till Forskning.se.

– Det viktiga är ju att man inte gör det värre för sig själv än vad det behöver vara – och det värsta som kan hända är att man får till svar att det tyvärr inte passar just nu, tillägger Bengt Brülde.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen