Annons: Spelbolaget – Hen vinner USA-valet

2024 08 22

Efter en lång tid av ett näst intill cementerat favoritskap fick Trump plötsligt en ny utmanare som omkullkastade allt.

Demokraternas val av Kamala Harris visade sig vara ett effektivt drag och hon lyckades snabbt vända underläget och är nu oddsfavorit att vinna presidentvalet i höst. Mycket tyder nu på att vi kan förvänta oss en riktig nagelbitare i november. 

Bidens avhopp ledde till en stark medvind för Demokraterna och spelen på Harris att bli USAs 47:e president började strömma in. Oddsen hos Betsson stärktes även ytterligare efter nyheten om att Tim Walz blev hennes vicepresidentkandidat. Kamala Harris ger i dagsläget 1,80 gånger pengarna på att vinna presidentvalet jämfört med Trumps 2,00.

Hos spelbolaget Betsson kan man även spela på en mängd andra odds på USA-valet, till exempel vinnaren i samtliga delstater, där just nu Nevada, Arizona och Georgia är så kallade "Swing states". 

– Den senaste tidens uppmärksamhet för Kamala och Demokraterna har haft en positiv effekt för partiet, och vi har kontinuerligt sänkt oddsen på Kamala som en följd av det ökade spelet på henne. Mycket tyder nu på att vi kan förvänta oss en riktig nagelbitare i november, säger Robin Olenius, PR-chef på Betsson.

Att spela på politik blir allt populärare. Vid förra USA-valet slogs alla rekord hos Betsson, och omsättningen gick att jämföra med en VM-final i fotboll.

Så funkar oddsen

Odds på politik har generellt sett varit väldigt pricksäkra genom åren, och i många fall har de faktiskt haft mer rätt än valundersökningarna. Utöver opinionsmätningar tar spelbolagen även hänsyn till pengarna som spelas på de olika kandidaterna och blir därför ett intressant komplement till andra mätningar.

Vill du spela på USA-valet hittar du samtliga odds hos Betsson. 

Foto: Biden White House Carlos Fyfe och Trump White House Shealah Craighead

Information: Detta är en annons.

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen