ANNONS: Hur har den svenska spelmarknaden utvecklats över tid?

2023 10 11

Enligt Spelbranschens Riksorganisation, en branschorganisation som representerar både digital och fysisk spelmarknad i Sverige, sammanfattas läget innan 2019 som ”rörigt”.

Lagstiftningen gjorde då gällande att endast Svenska Spel och ATG fick bedriva spel om pengar. Gällande lotterier och bingoverksamhet var det endast de så kallade allmännyttiga verksamheterna som fick bedriva detta. Två kända exempel är Postkodlotteriet och Folkspel.

Påverkade den digitala utvecklingen?

Digitaliseringens otroliga framfart satte ett tidigare välfungerande system snabbt ur balans och svenska kunder spelade allt mer online via spelaktörer utan licens. Det tydliggjorde behovet av att får en ny lagstiftning på plats.

För att skydda konsumenter är det viktigt att få en djupare förståelse kring regleringen. Genom att välja ett  spelbolag med svensk licens, exempelvis via Casinowings.se,  kan spelaren ges en mer lättöverskådlig och transparent bild över de casinon som har licens.

Vad var syftet?

Främst handlar det om att guida användare till casinon som följer svenska regler och som informerar tydligt om vilka rättigheter man som spelare har samt de skyldigheter som gäller operatörerna.

Många års utredning ledde fram till att riksdagen i maj 2018 antog en ny spellag, som trädde i full kraft 1 januari 2019. Den innebär att spelen som erbjuds ska innefatta ett starkt konsumentskydd samt att de negativa effekterna av spelandet ska begränsas.

Med detta så antogs även en ny brottsrubricering, spelfusk. Idag finns det ett särskilt samverkansråd under ledning av Spelinspektionen.

Spelmarknaden har idag delats upp i en konkurrensutsatt del, kort beskrivet den del där alla spelbolag, som efter prövning, uppfyller kraven och kan ansöka om spellicens. Denna omfattar både spel online och vadhållning. Sedan kommer den del som nämndes kort ovan, allmännyttiga ändamål. Denna gäller förutom de lotterier och bingo som nämndes ovan även en del som förbehålls staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater.

Så vad hände innan 2019?

Lotterilagen infördes 1994, denna lagstiftning syftade till att reglera alla former av spel, inklusive lotterier, casinon och vadslagning på sport. Det primära målet var att behålla statens spelmonopol samtidigt som man adresserade problem med spelberoende och penningtvätt.

En viktig del var regleringen i marknadsföringen kring spel. Kravet för måttfull marknadsföring infördes 2017. Skyddet finns främst för att barn och ungdomar under 18 år inte skall utsättas för onödig marknadsföring. Syftet med lagen var även att säkerställa att sociala och hälsomässiga skadliga effekter begränsades. 

Politiska förändringar och EU

Under tidigt 2000-tal började Europeiska Unionen (EU) pressa Sverige att öppna upp sin spelmarknad för konkurrens. EU-regler krävde att medlemsstater erbjöd rättvis tillgång till sina spelmarknader, vilket utmanade det svenska spelmonopolet i grunden. 

Sveriges regering beslutade sig för att adressera EU:s oro genom att introducera en ny reglering 2019. Detta markerade en betydande förändring i den svenska spelmarknaden.

Några av huvudsyftena med regleringen var:

  • Licenssystem: Sverige antog ett licenssystem som tillät privata operatörer att ansöka om licenser för att erbjuda online-speltjänster. Detta avslutade det statliga monopolet och öppnade marknaden för konkurrens.
  • Konsument- och spelarskydd: Den nya lagstiftningen syftade till att förstärka spelarskyddet genom att införa strikta åtgärder för ansvarsfullt spelande, såsom möjligheter till avstängning och insättningsgränser.
  • Beskattning: Regeringen införde en skatt på spelintäkter, som användes för att finansiera olika offentliga initiativ och främja ansvarsfullt spelande.
  • Reklamrestriktioner: För att förhindra aggressiv marknadsföring och riktad reklam mot sårbara grupper, införde Sverige strikta reklamregler för speloperatörer.

Sammanfattningsvis har den svenska spelmarknaden utvecklats avsevärt från sina tidiga dagar med begränsad reglering till dagens mer moderna landskap, präglat och tydligt påverkat av regleringen 2019.

Balansen mellan marknadskonkurrens och ansvarsfullt spelande är fortfarande en pågående utmaning för beslutsfattare som strävar efter att skapa en hållbar balans.

Text: Detta är en annons från Casino Wings.


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen