ANNONS: Hur har den svenska spelmarknaden utvecklats över tid?

2023 10 11

Enligt Spelbranschens Riksorganisation, en branschorganisation som representerar både digital och fysisk spelmarknad i Sverige, sammanfattas läget innan 2019 som ”rörigt”.

Lagstiftningen gjorde då gällande att endast Svenska Spel och ATG fick bedriva spel om pengar. Gällande lotterier och bingoverksamhet var det endast de så kallade allmännyttiga verksamheterna som fick bedriva detta. Två kända exempel är Postkodlotteriet och Folkspel.

Påverkade den digitala utvecklingen?

Digitaliseringens otroliga framfart satte ett tidigare välfungerande system snabbt ur balans och svenska kunder spelade allt mer online via spelaktörer utan licens. Det tydliggjorde behovet av att får en ny lagstiftning på plats.

För att skydda konsumenter är det viktigt att få en djupare förståelse kring regleringen. Genom att välja ett  spelbolag med svensk licens, exempelvis via Casinowings.se,  kan spelaren ges en mer lättöverskådlig och transparent bild över de casinon som har licens.

Vad var syftet?

Främst handlar det om att guida användare till casinon som följer svenska regler och som informerar tydligt om vilka rättigheter man som spelare har samt de skyldigheter som gäller operatörerna.

Många års utredning ledde fram till att riksdagen i maj 2018 antog en ny spellag, som trädde i full kraft 1 januari 2019. Den innebär att spelen som erbjuds ska innefatta ett starkt konsumentskydd samt att de negativa effekterna av spelandet ska begränsas.

Med detta så antogs även en ny brottsrubricering, spelfusk. Idag finns det ett särskilt samverkansråd under ledning av Spelinspektionen.

Spelmarknaden har idag delats upp i en konkurrensutsatt del, kort beskrivet den del där alla spelbolag, som efter prövning, uppfyller kraven och kan ansöka om spellicens. Denna omfattar både spel online och vadhållning. Sedan kommer den del som nämndes kort ovan, allmännyttiga ändamål. Denna gäller förutom de lotterier och bingo som nämndes ovan även en del som förbehålls staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater.

Så vad hände innan 2019?

Lotterilagen infördes 1994, denna lagstiftning syftade till att reglera alla former av spel, inklusive lotterier, casinon och vadslagning på sport. Det primära målet var att behålla statens spelmonopol samtidigt som man adresserade problem med spelberoende och penningtvätt.

En viktig del var regleringen i marknadsföringen kring spel. Kravet för måttfull marknadsföring infördes 2017. Skyddet finns främst för att barn och ungdomar under 18 år inte skall utsättas för onödig marknadsföring. Syftet med lagen var även att säkerställa att sociala och hälsomässiga skadliga effekter begränsades. 

Politiska förändringar och EU

Under tidigt 2000-tal började Europeiska Unionen (EU) pressa Sverige att öppna upp sin spelmarknad för konkurrens. EU-regler krävde att medlemsstater erbjöd rättvis tillgång till sina spelmarknader, vilket utmanade det svenska spelmonopolet i grunden. 

Sveriges regering beslutade sig för att adressera EU:s oro genom att introducera en ny reglering 2019. Detta markerade en betydande förändring i den svenska spelmarknaden.

Några av huvudsyftena med regleringen var:

  • Licenssystem: Sverige antog ett licenssystem som tillät privata operatörer att ansöka om licenser för att erbjuda online-speltjänster. Detta avslutade det statliga monopolet och öppnade marknaden för konkurrens.
  • Konsument- och spelarskydd: Den nya lagstiftningen syftade till att förstärka spelarskyddet genom att införa strikta åtgärder för ansvarsfullt spelande, såsom möjligheter till avstängning och insättningsgränser.
  • Beskattning: Regeringen införde en skatt på spelintäkter, som användes för att finansiera olika offentliga initiativ och främja ansvarsfullt spelande.
  • Reklamrestriktioner: För att förhindra aggressiv marknadsföring och riktad reklam mot sårbara grupper, införde Sverige strikta reklamregler för speloperatörer.

Sammanfattningsvis har den svenska spelmarknaden utvecklats avsevärt från sina tidiga dagar med begränsad reglering till dagens mer moderna landskap, präglat och tydligt påverkat av regleringen 2019.

Balansen mellan marknadskonkurrens och ansvarsfullt spelande är fortfarande en pågående utmaning för beslutsfattare som strävar efter att skapa en hållbar balans.

Text: Detta är en annons från Casino Wings.


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen