ANNONS: Hur har den svenska spelmarknaden utvecklats över tid?

2023 10 11

Enligt Spelbranschens Riksorganisation, en branschorganisation som representerar både digital och fysisk spelmarknad i Sverige, sammanfattas läget innan 2019 som ”rörigt”.

Lagstiftningen gjorde då gällande att endast Svenska Spel och ATG fick bedriva spel om pengar. Gällande lotterier och bingoverksamhet var det endast de så kallade allmännyttiga verksamheterna som fick bedriva detta. Två kända exempel är Postkodlotteriet och Folkspel.

Påverkade den digitala utvecklingen?

Digitaliseringens otroliga framfart satte ett tidigare välfungerande system snabbt ur balans och svenska kunder spelade allt mer online via spelaktörer utan licens. Det tydliggjorde behovet av att får en ny lagstiftning på plats.

För att skydda konsumenter är det viktigt att få en djupare förståelse kring regleringen. Genom att välja ett  spelbolag med svensk licens, exempelvis via Casinowings.se,  kan spelaren ges en mer lättöverskådlig och transparent bild över de casinon som har licens.

Vad var syftet?

Främst handlar det om att guida användare till casinon som följer svenska regler och som informerar tydligt om vilka rättigheter man som spelare har samt de skyldigheter som gäller operatörerna.

Många års utredning ledde fram till att riksdagen i maj 2018 antog en ny spellag, som trädde i full kraft 1 januari 2019. Den innebär att spelen som erbjuds ska innefatta ett starkt konsumentskydd samt att de negativa effekterna av spelandet ska begränsas.

Med detta så antogs även en ny brottsrubricering, spelfusk. Idag finns det ett särskilt samverkansråd under ledning av Spelinspektionen.

Spelmarknaden har idag delats upp i en konkurrensutsatt del, kort beskrivet den del där alla spelbolag, som efter prövning, uppfyller kraven och kan ansöka om spellicens. Denna omfattar både spel online och vadhållning. Sedan kommer den del som nämndes kort ovan, allmännyttiga ändamål. Denna gäller förutom de lotterier och bingo som nämndes ovan även en del som förbehålls staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater.

Så vad hände innan 2019?

Lotterilagen infördes 1994, denna lagstiftning syftade till att reglera alla former av spel, inklusive lotterier, casinon och vadslagning på sport. Det primära målet var att behålla statens spelmonopol samtidigt som man adresserade problem med spelberoende och penningtvätt.

En viktig del var regleringen i marknadsföringen kring spel. Kravet för måttfull marknadsföring infördes 2017. Skyddet finns främst för att barn och ungdomar under 18 år inte skall utsättas för onödig marknadsföring. Syftet med lagen var även att säkerställa att sociala och hälsomässiga skadliga effekter begränsades. 

Politiska förändringar och EU

Under tidigt 2000-tal började Europeiska Unionen (EU) pressa Sverige att öppna upp sin spelmarknad för konkurrens. EU-regler krävde att medlemsstater erbjöd rättvis tillgång till sina spelmarknader, vilket utmanade det svenska spelmonopolet i grunden. 

Sveriges regering beslutade sig för att adressera EU:s oro genom att introducera en ny reglering 2019. Detta markerade en betydande förändring i den svenska spelmarknaden.

Några av huvudsyftena med regleringen var:

  • Licenssystem: Sverige antog ett licenssystem som tillät privata operatörer att ansöka om licenser för att erbjuda online-speltjänster. Detta avslutade det statliga monopolet och öppnade marknaden för konkurrens.
  • Konsument- och spelarskydd: Den nya lagstiftningen syftade till att förstärka spelarskyddet genom att införa strikta åtgärder för ansvarsfullt spelande, såsom möjligheter till avstängning och insättningsgränser.
  • Beskattning: Regeringen införde en skatt på spelintäkter, som användes för att finansiera olika offentliga initiativ och främja ansvarsfullt spelande.
  • Reklamrestriktioner: För att förhindra aggressiv marknadsföring och riktad reklam mot sårbara grupper, införde Sverige strikta reklamregler för speloperatörer.

Sammanfattningsvis har den svenska spelmarknaden utvecklats avsevärt från sina tidiga dagar med begränsad reglering till dagens mer moderna landskap, präglat och tydligt påverkat av regleringen 2019.

Balansen mellan marknadskonkurrens och ansvarsfullt spelande är fortfarande en pågående utmaning för beslutsfattare som strävar efter att skapa en hållbar balans.

Text: Detta är en annons från Casino Wings.


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen