Annika Strandhäll vald till ledare för Socialdemokraternas Kvinnoförbund

2021 10 02

S-kvinnor siktar mot valrörelsen 2022 och förbundet har idag valt Annika Strandhäll till ny ordförande.

En rörd Annika Strandhäll fick ta emot tog stående ovationer av ett enhälligt förbund när hon valdes till ny förbundsordförande samtidigt som Nina Ünesi valdes till ny förbundssekreterare för Socialdemokraternas kvinnoförbund S-kvinnor.

Vill kämpa mot backlash

– Jag är otrolig hedrad över att nu få leda Sveriges starkaste och viktigaste kvinnoförbund. Vi verkar i en tid där vi ser hur det vi trott var självklarheter ifrågasätts. Högerkonservatism och nationalism tar återigen sin plats med kraft på världskartan och i spåren av den följer den välkända konservativa synen på kvinnors och flickors rättigheter. Vi ser nu en kraftig backlash för jämställdheten i vår omvärld. Till och med i närliggande länder inom EU, säger Annika Strandhäll.

Ordentlig match

Nu ser hon fram emot att leda S-kvinnor mot valet nästa år.

– I Sverige står vi inför en tuff valrörelse då vi kommer att ställas mot det mest högerkonservativa regeringsalternativet i modern tid i Sverige i form av Moderaterna, Kristdemokraterna och SD. Jag ser fram emot att tillsammans med alla fantastiska S-kvinnor runt om i landet ge dem en ordentlig match om vilket Sverige vi ska vara i framtiden och för fler reformer för ett jämställt och jämlikt samhälle, säger Annika Strandhäll (S).

S-kvinnors historia

Ordförandena i S kvinnoförbund brukar sitta många år vid rodret, särskilt förr i tiden. Och allra längst satt Lisa Mattson som basade över förbundet under 17 års tid. Hon jobbade på huvudstadens dåvarande morgontidning Social-Demokraten 1941 – 1943 och var riksdagsledamot från 1959 till 1983.

Alla ordföranden

1920 – 1936 Signe Wessman

1936 – 1952 Disa Västberg

1952 – 1964 Inga Thorsson

1964 – 1981 Lisa Mattson

1981 – 1990 Maj-Lis Lööw

1990 – 1995 Margareta Winberg

1995 – 2003 Inger Segelström

2003 – 2011 Nalin Pekgul

2011 – 2013 Lena Sommestad

2013 – 2021 Carina Ohlsson

2021 – Annika Strandhäll

[yop_poll id="713"]

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen