ANNIE LÖÖF: Om hatet från M och KD

2021 09 02

– Det är så sorgligt. Det är ju inte kritik som dryftas utan hat och misstänkliggörande.

Det säger centerledaren Annie Lööf till DN angående den försämrade relationen mellan Centern å en a sidan och Moderaterna och KD å andra sidan.

Dammluckorna öppnades

Annie (C) fick frågan om hur hon reagerar på den kritik som hon mött under den senaste tiden från företrädare för de forna allianskollegorna.

– För några år sedan var det som om dammluckorna öppnades hos våra tidigare allianskollegor. Det är så sorgligt, säger Annie Lööf till DN.

Inte kritik utan hat

Hon är bedrövad över den tidvis mycket dåliga relationen.

– Man börjar fundera om de alltid har tyckt så här, även när vi samarbetade tätt och nära. Det är ju inte kritik som dryftas utan hat och misstänkliggörande. Det passerar gränser som jag ens inte visste fanns. Det gör mig både bekymrad och bedrövad, framhåller Annie.

Nidbilder

– Det är klart att vissa saker berör mig, framför allt som det kommer från personer man känt under ganska lång tid och samarbetat med. Nu försöker många skapa nidbilder av mig för att legitimera sitt eget högerkonservativa samarbete vilket är väldigt sorgligt, säger Anne till DN och betonar att de vet hon är borgerlig och liberal och även framöver vill samarbeta med Alliansen. Hon klargör även att hon inte tänker släppa in SD och att det är sorgligt att M valt väg så tydligt.

ANALYS

Stämningen, retoriken och hövligheten i svensk politik har verkligen svängt söderut de senaste åren. Det kommer från alla de håll och det råder ingen tvekan om att sociala medier har förvärrat läget dramatisk.

Inte för en sekund köper jag påståendet att det skulle vara likadant utan sociala medier för det är inte sant; sociala medier med sina algoritmer och hatfokus driver i sig en hel del skräp som inte hade funnits utan nätjättarnas oansvariga agerande.

Gräsligt att se

Men samtidigt kan man inte skylla bara på det – det finns människor bakom som har ett ansvar som de inte lever upp till.

Alla partiledare drabbas av hat men hatet mot Annie Lööf är monumentalt. Det är gräsligt att se och det finns inga ursäkter för det.

Hatet mot SD lika fel

På samma sätt drabbas även Jimmie Åkesson och SD:s väljare av mycket hat. Och det har pågått under många år. Även Ulf (M), Ebba (KD), Stefan (S), ja allihopa är hårt drabbade. Hatet är lika fel åt alla håll och det behöver minskas. Det behövs helt enkelt fler vuxna i rummet.

Foto: Centerpartiet

[yop_poll id="576"]

8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen