Anna Kinberg Batra varnar: Akut problem – måste lösas

2023 12 13

Allvarliga problem skakar Stockholms län – och får följder.

Det säger Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för Moderaterna och numera landshövding i huvudstaden.

Om ingenting görs kommer bilden av Stockholm att rasa såväl i Sverige som resten av världen, varnar hon.

– Ekonomin och säkerheten är de mest akuta problemen. När tonåringar skjuter ihjäl varandra är inte Stockholm tillräckligt tryggt, säger Anna Kinberg Batra till Dagens Nyheter.

Sju av tio kan nobba

Anna Kinberg Batra har skäl för sin oro.

En undersökning från Stockholms Handelskammare visade tidigare i år att sju av tio företag kan komma att välja en annan plats för deras verksamhet än Stockholm på grund av den ökade brottsligheten.

– Vi ser nu hur den ökade brottsligheten och den upplevda otryggheten gör det ännu svårare för företag att locka talanger till Stockholmsområdet, sade Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef för Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande vid tillfället.

"Allvarlig svacka"

Men det är inte bara företagare som drabbas. Stockholms höga bostadspriser – i kombination med invånarnas höga bolån – har gjort att stockholmarna varit mycket känsligare för räntehöjningarna än övrig befolkning.

Ett genomsnittligt hushåll har fått ökade kostnader på drygt 10 000 kronor i månaden sedan början av 2022.

Antalet obetalda skulder hos huvudstadens invånare ökar också kraftigt – med 20 procent jämfört med 2021.

– Lågkonjunkturen märks. Vi måste ur den här djupa och allvarliga svackan, säger Anna Kinberg Batra.

Vädjar till regeringen

Landshövdingens uttalande är en upprepning av det skarpa budskap hon förmedlade redan i början av november.

Anna Kinberg Batra varnade då regeringen för utvecklingen i Stockholm, just i fråga om ekonomin och brottsligheten.

– Läget är allvarligt, absolut, och det behövs förändring, sade hon till Dagens industri.

– Jag vill att regeringen tar det här på allvar och varje ny regering oavsett parti behöver göra det.

Foto: Magnus Bergström, Länsstyrelsen Stockholm resp CC

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen