Sveriges utrikesminister varnar Putin: Kommer reagera omedelbart

2022 02 21

Rysslands diktator har erkänt de två utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som självständiga och Sverige sänder en skarp varning till Ryssland.

Uppgifterna om Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk väcker starka reaktioner hos utrikesminister Ann Linde (S).

Brott mot folkrätten

– Vi uppmanar på starkast möjliga sätt Putin att inte fatta ett sådant här beslut. Det skulle vara ett brott mot folkrätten och innebära att Minskavtalet inte följs, sade Ann Linde till SVT tidigare under kvällen.

Utrikesministern skickar en varning till Ryssland och Putin om att beslutet kommer att få tuffa konsekvenser.

Sverige fördömer kraftigt

– Om det fattas ett sådant beslut kommer vi att reagera omedelbart från EU:s sida, kommenterade Ann Linde.

När Putin trots Sveriges uppmaningar skred till verket gick Ann Linde ut med följande meddelande.

– Fördömer kraftigt Rysslands erkännande av de icke-regeringskontrollerade områdena av oblasterna Donetsk och Luhansk som självständiga enheter. Ett flagrant brtt mot internationell lag och Minskavtalet, klargör Sveriges utrikesminister.

Från EU kommer även besked nu ikväll om att sanktioner kommer att införas mot Ryssland.

Brådskande enligt Ukraina

Utrikesministerns utspel om hårda konsekvenser från EU kommer i samband med att Ukraina tidigare under måndagen ställt hård krav på unionen. Landet vill se hårda sanktioner mot Ryssland. Och det är brådskande, enligt utrikesminister Dmytro Kuleba.

Skicka ett tydligt budskap

– Det finns massor av beslut som den Europeiska unionen kan ta nu för att skicka ett tydligt budskap till Ryssland. Vi vill se tydliga budskap om att Ukraina inte kommer att lämnas ensamt, sade utrikesministern inför ett fullt pressuppbåd i Bryssel under måndagen, rapporterar The Guardian.

Inte bara politiska signaler

Kuleba fortsatte sitt resonemang inför en samlad mediekår i Bryssel. Han framhävde att det krävs tuffare sanktioner från EU.

– Inte bara politiska budskapssignaler, utan även mer specifika handlingar som att till exempel stödja utvecklingen av vårt försvar och att stödja Ukrainas cybersäkerhet genom att genomföra några av sanktionerna, sade han och tillade:

– Vi tror att det finns goda och legitima skäl till att införa några av sanktionerna nu för att visa att EU inte bara pratar om sanktioner utan även vågar sätta ner foten.

Foto: President of Russia Office, M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen