Anklagelsen: Systembolaget har gått för långt

2024 01 08

Regeringen har öppnat för att gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan bli aktuellt i Sverige inom kort.

Redan 2025 skulle gårdsförsäljning kunna bli verklighet, enligt socialminister Jakob Forssmed (KD).

Men frågan är känslig. Småskaliga producenter, de som ska gynnas mest, börjar nu oväntat vädra sitt missnöje.

Anledningen är att Systembolaget varnar dem för digra konsekvenser, rapporterar Svenska Dagbladet.

Vågar inte uttala sig

Just nu märks småskaliga producenters produkter med en så kallad TSLS-märkning i butik. Helt avgörande för att inte gå i konkurs, enligt många.

Den märkningen kommer att försvinna om gårdsförsäljning öppnar upp, hotar Systembolaget enligt de mindre producenterna.

– Det är den stora skräcken, att TSLS skulle tas bort, säger bryggaren Erik Sahlin i Borlänge till SvD.

Men de flesta producenter vågar inte uttala sig i tidningen – de är rädda för “repressalier” från Systembolaget.

"Har gått för långt"

Toppolitikern Elisabeth Thand Ringqvist (C), riksdagsledamot, menar att Systembolaget “absolut har gått för långt”.

Hon har själv ringt upp det statliga bolaget för att säga vad hon tycker om de skrämselmetoder som påstås bedrivas.

– Systembolaget har uttryckligen, men också som förtäckta hot, sagt att man kommer att sluta med det lokala och småskaliga sortimentet om förslaget blir verklighet, säger Elisabeth Thand Ringqvist till SvD.

Bolaget svarar

Systembolaget har svarat på anklagelserna. Enligt bolaget vet man ännu inte hur TSLS-sortimentet påverkas om det blir grönt ljus för gårdsförsäljning – det går inte att svara på förrän förslaget är helt färdigt.

Bolagets presstjänst meddelar också att god affärsetik, transparens och likabehandling och är centralt i Systembolagets arbete.

Vill sätta igång så fort det går

Arbetet med att förverkliga förekomsten av gårdsförsäljning pågår.

– Nu ligger fokus på att så snabbt som möjligt ta fram ett förslag som håller EU-rättsligt och anmäla detta hos kommissionen, framhöll regeringen i ett pressmeddelande i september.

– Regeringen bedömer att lagändringen kan träda i kraft någon gång i början av 2025, men det förutsätter en EU-process som inte drar ut på tiden, uttryckte bland annat Jakob Forssmed vid tillfället.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen