Anders Tegnell medger fel: Risken för att unga smittas högre än vi trodde

2021 06 15

Folkhälsomyndigheten har haft fel om att det skulle vara väldigt lite coronasmitta bland ungdomar.

Det konstaterar idag SvD som gått igenom utvecklingen när det gäller spridningen av viruset bland Sveriges befolkning. Statsepidemiolog Anders Tegnell gick tidigt ut och slog fast att barn inte är drivande i pandemin och redan 1 mars 2020 meddelade Folkhälsomyndigheten att det inte skulle vara effektivt att stänga skolor eller sätta barn som varit i riskområden i karantän.

Men SvD:s genomgång visar att Folkhälso­myndigheten haft fel om risken för smitta bland barn i Sverige. Under tredje pandemivågen drabbades tvärtom ungdomar ofta värst av alla åldersgrupper sett till smittspridningen. Från mitten av april till mitten av maj registrerades 19 % av i alla nya fall hos 10-19-åringar och i kategorin 15–19-åringarna var smittan periodvis hela 30 % högre än för medelålders fastslår SvD idag.

Kraftigt fel

Samtidigt beräknade Folkhälso­myndigheten 2020 att personer under 20 år bara skulle stå för 1-2 % av smittfallen.

Överläkare Lena Hellström Westas förklarar för tidningen att Folkhälso­myndighetens besked att barn inte driver smitt­spridningen i pandemin är en lite olycklig formulering och framhåller att högstadie­lärare är på plats 7 av 124 bland de värst drabbade yrkena i fjol enligt beräkningar. Hon får medhåll av experter.

– Det kan vara en olycklig formulering att påstå att barn helt säkert inte är drivande i pandemin, om man syftar på hur läget ser ut just nu i Sverige, säger Virologiprofessor Niklas Arnberg, Umeå universitet till SvD.

Tegnell medger

Statsepidemiolog Anders Tegnell medger för SvD att fler unga smittats än Folkhälsomyndigheten hade räknat med.

– Ja, risken för att ungdomar också ska få smittan har blivit högre än vad vi trodde. Det berodde delvis på att man sällan testade den gruppen, och det berodde i sin tur på att man i den gruppen extremt sällan blir sjuk, säger Tegnell som står kvar vid att unga inte är motorn i pandemin.

– Den ganska noggranna datan som finns från en del länder talar för att de är mycket mindre smittsamma, säger han.

Foto: Folkhälsomyndigheten, You Tube

[yop_poll id="196"]

4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen