Anders Tegnell medger fel: Risken för att unga smittas högre än vi trodde

2021 06 15

Folkhälsomyndigheten har haft fel om att det skulle vara väldigt lite coronasmitta bland ungdomar.

Det konstaterar idag SvD som gått igenom utvecklingen när det gäller spridningen av viruset bland Sveriges befolkning. Statsepidemiolog Anders Tegnell gick tidigt ut och slog fast att barn inte är drivande i pandemin och redan 1 mars 2020 meddelade Folkhälsomyndigheten att det inte skulle vara effektivt att stänga skolor eller sätta barn som varit i riskområden i karantän.

Men SvD:s genomgång visar att Folkhälso­myndigheten haft fel om risken för smitta bland barn i Sverige. Under tredje pandemivågen drabbades tvärtom ungdomar ofta värst av alla åldersgrupper sett till smittspridningen. Från mitten av april till mitten av maj registrerades 19 % av i alla nya fall hos 10-19-åringar och i kategorin 15–19-åringarna var smittan periodvis hela 30 % högre än för medelålders fastslår SvD idag.

Kraftigt fel

Samtidigt beräknade Folkhälso­myndigheten 2020 att personer under 20 år bara skulle stå för 1-2 % av smittfallen.

Överläkare Lena Hellström Westas förklarar för tidningen att Folkhälso­myndighetens besked att barn inte driver smitt­spridningen i pandemin är en lite olycklig formulering och framhåller att högstadie­lärare är på plats 7 av 124 bland de värst drabbade yrkena i fjol enligt beräkningar. Hon får medhåll av experter.

– Det kan vara en olycklig formulering att påstå att barn helt säkert inte är drivande i pandemin, om man syftar på hur läget ser ut just nu i Sverige, säger Virologiprofessor Niklas Arnberg, Umeå universitet till SvD.

Tegnell medger

Statsepidemiolog Anders Tegnell medger för SvD att fler unga smittats än Folkhälsomyndigheten hade räknat med.

– Ja, risken för att ungdomar också ska få smittan har blivit högre än vad vi trodde. Det berodde delvis på att man sällan testade den gruppen, och det berodde i sin tur på att man i den gruppen extremt sällan blir sjuk, säger Tegnell som står kvar vid att unga inte är motorn i pandemin.

– Den ganska noggranna datan som finns från en del länder talar för att de är mycket mindre smittsamma, säger han.

Foto: Folkhälsomyndigheten, You Tube

[yop_poll id="196"]

29 juli 2026

Smäller snart i Moskva – unik attack på väg

2026 07 29

Under krigets gång har Ukraina genomfört flera drönarattacker mot mål i Moskva.

Nu förbereds en historisk attack mot den ryska huvudstaden.

I höst kommer Ukraina för första gången att avfyra ballistiska robotar mot Rysslands största stad, rapporterar oberoende ryska Meduza.

Nyhetsbyrån hänvisar till Denys Shtilierman, som är huvudägare och chefsingenjör på Fire Point – företaget som utvecklar Flamingo-robotarna.

Shtilierman framhåller att de första ballistiska robotattackerna mot Moskva kommer att inledas i höst. Enligt honom pågår de sista testerna av de nya robotarna FP-9, som har kapacitet att slå ut mål i den ryska huvudstaden.

– Militären kommer att fastställa måltavlor, men jag tror att det kommer handla om betydande mål från början, säger Shtilierman till Meduza.

På frågan när attackerna kommer att inledas, svarar han kort:

– I höst.

Shtilierman tillägger att eventuella problem som upptäcks under testerna kommer att åtgärdas snabbt.

– Vi gör stora framsteg. Jag tror att det kommer att ske i höst, säger han.

Beskrivs som en vändpunkt

Militäranalytikern Jörgen Elfving beskriver beskedet som en slags gamechanger i kriget. Han hänvisar till att ballistiska robotar är mycket svårare att skjuta ned jämfört med drönare som färdas i långsammare takt.  

Han pekar även på att det ryska luftförsvaret är decimerat efter ett utdraget krig. Ryssland har begränsad tillgång till luftförsvarssystem som kan skjuta ned ballistiska robotar.

– Möjligheten att nå mål i Ryssland skulle öka, säger Elfving till DN.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd 

Kraftfullare än ryska Iskander

Denys Shtilierman har tidigare uppgett att den nya FP-9-roboten är kraftfullare än den ryska kryssningsroboten Iskander.

– Iskander har en hastighet på omkring 800 meter per sekund när den träffar. Vår kommer att ha en hastighet på över 1 200 när den träffar. Vi kommer att kunna övermanna luftförsvaret märkbart lättare, sade han i våras, enligt Kyiv Independent.

Vidare uppgav Shtilierman att han beräknar att omkring 25 procent av robotarna kommer att träffa sina måltavlor.

LÄS OCKSÅ: Ryssar strömmar ut ur landet

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redationen


28 juli 26

Anstormning över Öresundsbron – aldrig hänt förut

2026 07 29

Fordon passerar Öresundsbron i ett rasande tempo.

För första gången någonsin har över 37 000 vägpassager registrerats under ett dygn. Lördagen den 25 juli registrerades 37 669 passager, vilket är 882 fler än det tidigare rekordet.

– Sommarens nya trafikrekord är mycket glädjande. Allt fler upptäcker möjligheterna på andra sidan sundet och använder bron för både upplevelser i närområdet och världen via Köpenhamns flygplats, säger Linus Eriksson, vd för Öresundsbro Konsortiet.

Flera nya rekord

Dessutom sattes nya rekord för både helg- och veckotrafiken över Øresundsbron under samma vecka.

Under helgen den 24–26 juli registrerades 106 652 passager – 2 267 fler än det senaste helgrekordet från 25–27 juli 2025. På veckobasis noterades 236 765 passager, vilket är 9 558 fler än det tidigare rekordet från 28 juli–3 augusti 2025.

–  Varje sommar finjusteras arbetssätt och teknik för att säkra smidiga passager. Tack vare engagerade medarbetare och en välfungerande betalstation har vi även i år kunnat hantera sommartrafiken på ett effektivt sätt, säger Linus Eriksson.

Över 22 000

I maj uppgav Öresundsbro Konsortiet att över 22 000 personer pendlar varje dag över bron. Under 2025 ökade antalet pendelresor med tio procent jämfört med föregående år.

Pendelresor med bil ökade med 9,2 procent, resor med färjor med 4,8 procent och tågresor noterade en uppgång på 11,2 procent.

– Alla trafikslag visar en tillväxt över Öresund under 2025. Allra mest ökade pendlingen, som tydligt driver integrationen i vår region framåt. Öresundsregionen fortsätter att växa samman, varje dag och i båda riktningarna, säger Linus Eriksson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS OCKSÅ: Läkemedelsjätte tvingas betala 54 miljarder – efter jätteskandal

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redationen