Anders Tegnell medger fel: Risken för att unga smittas högre än vi trodde

2021 06 15

Folkhälsomyndigheten har haft fel om att det skulle vara väldigt lite coronasmitta bland ungdomar.

Det konstaterar idag SvD som gått igenom utvecklingen när det gäller spridningen av viruset bland Sveriges befolkning. Statsepidemiolog Anders Tegnell gick tidigt ut och slog fast att barn inte är drivande i pandemin och redan 1 mars 2020 meddelade Folkhälsomyndigheten att det inte skulle vara effektivt att stänga skolor eller sätta barn som varit i riskområden i karantän.

Men SvD:s genomgång visar att Folkhälso­myndigheten haft fel om risken för smitta bland barn i Sverige. Under tredje pandemivågen drabbades tvärtom ungdomar ofta värst av alla åldersgrupper sett till smittspridningen. Från mitten av april till mitten av maj registrerades 19 % av i alla nya fall hos 10-19-åringar och i kategorin 15–19-åringarna var smittan periodvis hela 30 % högre än för medelålders fastslår SvD idag.

Kraftigt fel

Samtidigt beräknade Folkhälso­myndigheten 2020 att personer under 20 år bara skulle stå för 1-2 % av smittfallen.

Överläkare Lena Hellström Westas förklarar för tidningen att Folkhälso­myndighetens besked att barn inte driver smitt­spridningen i pandemin är en lite olycklig formulering och framhåller att högstadie­lärare är på plats 7 av 124 bland de värst drabbade yrkena i fjol enligt beräkningar. Hon får medhåll av experter.

– Det kan vara en olycklig formulering att påstå att barn helt säkert inte är drivande i pandemin, om man syftar på hur läget ser ut just nu i Sverige, säger Virologiprofessor Niklas Arnberg, Umeå universitet till SvD.

Tegnell medger

Statsepidemiolog Anders Tegnell medger för SvD att fler unga smittats än Folkhälsomyndigheten hade räknat med.

– Ja, risken för att ungdomar också ska få smittan har blivit högre än vad vi trodde. Det berodde delvis på att man sällan testade den gruppen, och det berodde i sin tur på att man i den gruppen extremt sällan blir sjuk, säger Tegnell som står kvar vid att unga inte är motorn i pandemin.

– Den ganska noggranna datan som finns från en del länder talar för att de är mycket mindre smittsamma, säger han.

Foto: Folkhälsomyndigheten, You Tube

[yop_poll id="196"]

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen