I DAG: Tydligt steg närmare Natomedlemskap för Sverige

2022 03 14

I dag kom ett besked som innebär att Sverige tar ett klart steg närmare anslutning till världens mäktigaste försvarsallians – Nato.

ANALYS: Men det var inte Sveriges statsminister som tog steget, inte Sveriges regering och inte heller Sveriges riksdag.

Vårt kära grannfolk

Nej det var inte ens svenska folket som tog det viktiga steget. I stället var det vårt kära grannfolk i öster.

Finlands väljare levererade ett kraftigt besked i form av en ny opinionsmätning som läses noga både på bredden och tvären av alla finska partiledare och toppolitiker.

Stor majoritet

I en ny mätning av mätbolaget Taloustutkimus som utfördes för finska statstelevisionen YLE:s räkning svarar en stor majoritet av finska folket att de vill att Finland går med i Nato.

62 % säger JA

16 % säger NEJ

Från SD till S

Sveriges partier – hela vägen från Sverigedemokraterna och Moderaterna till Socialdemokraterna har om och om igen betonat vikten av att Sverige samordnar sig med Finland.

Och dagens besked innebär en klart ökad sannolikhet för att ännu fler finska partiledare vill inleda Finlands process att gå med i Nato.

Även kvinnorna

Mätningen visar att även kvinnorna i Finland vill gå med i Nato. Tidigare har de kvinnliga väljarna varit mer tveksamma i Finland men nu är de kvinnliga ja-sägarna i stor ledning över nej-sägarna.

71 % av männen säger JA

14 % av männen säger NEJ

53 % av kvinnorna säger JA

18 % av kvinnorna säger NEJ

8 av 9 partier säger ja

Och när det gäller partierna så är det nu bara Vänsterförbundets väljare där det inte råder en majoritet för Natomedlemskap

86 % Nya partiet Rörelse nu, liberala

82 % Samlingspartiet, liberalkonservativa

77 % Svenska Folkpartiet, liberala

67 % De Gröna

67 % Centerpartiet

65 % Sannfinländarna

60 % Kristdemokraterna

51 % Socialdemokraterna

39 % Vänsterförbundet

Ryssen två gånger

Finland vet en hel del om hur det är att ha den ryska diktaturen runt hörnet. De har haft det i urminnes tider. Och om Sverige tänker efter så vet vi en del om den saken också.

Båda de två senaste gångerna när Sverige tagit det dramatiska steget att stödja ett land i krig med vapen så var motståndaren ryssen.

2022 När ryssarna anföll Ukraina

1939 När ryssarna anföll Finland

Finlands Sak är Vår

Att det finska folket nu så tydligt och kraftfullt säger ja till Nato ökar pressen på Finlands regering, statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö att agera i frågan genom att säga ja till Natomedlemskap.

Och eftersom Sveriges partier så tydligt deklarerat att Finlands Sak är Vår – även i Natofrågan – så ökar det i sin tur sannolikheten betydligt för att även Sverige går med i Nato.

Foto: Foto Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen