ANALYS: Trump hade rätt – Det är ett farligt beslut för Europas säkerhet

2021 07 22

USA och Tysklands överenskommelse om att färdigställa den kontroversiella gasledningen Nordstream 2 får hård kritik från både höger och vänster.

Den ryska gasledningen som löper under Östersjön ökar Europas beroende av rysk energi och har därför fått mycket kritik från flera länder i Östeuropa. Ledningen ska förse Tyskland med rysk gas med en direktledning utan att vara beroende av de baltiska länderna eller Ukraina som annars hade fått ekonomisk ersättning om ledningen gått via landet.

USA har tidigare kritiserat Tyskland för projektet men President Biden och förbundskansler Merkel kom överens om att färdigställa ledningen och ge följande utfästelser:

◾Tyskland lovar att agera mot Ryssland inklusive verka för sanktioner för att begränsa rysk energiexport till Europa om Ryssland försöker att använda energi som ett vapen mot Ukraina.

◾USA och Tyskland lovar att investera stort i både energisäkerhet i Ukraina och hållbar energi i Europa.

Förbättrar relationerna

Beslutet meddelades i samband med Merkels besök i Vita Huset nyligen vilket ses som ett framgångsrikt möte som förbättrar de båda ländernas relation rejält efter Trumps ständiga angrepp på Merkel. USA hade inför mötet signalerat att man gärna reparerar relationerna enligt CNBC.

Endast 62 av de totalt 764 miles långa ledningen återstår att bygga. I augusti väntas Ukrainas president Volodymyr Zelensky till Vita Huset.

Underminerar Ukraina

Experter ser Nordstream 2 som en aggression mot Ukraina.

– Genom att eliminera Ukraina som transitland kan Ryssland neka landet de fördelar som det hade inneburit att transportera gasen genom landet, säger Stephen Sestanovich, senior expert på ryska och eurasiska studier vid den välrenommerade amerikanska tankesmedjan Council on Foreign Relations.

Bidens utrikesminister Antony Blinken har varit tydlig med att Nordstream 2 är ett ryskt geopolitiskt projekt som underminerar Ukrainas säkerhet och USA vill säkerställa att Ryssland inte använder energi som ett maktvapen, uppger Reuters.

Trump kritisk

President Trump var klart negativ till gasledningen och sa att den kan göra att Tyskland blir tagen som gisslan av Ryssland. Och Bidens och Merkels överenskommelse fick genast kritik både från höger och vänster i USA liksom från De Gröna i Tyskland.

– En geopolitisk seger för Putin av generationsstora mått och en katastrof för USA med allierade, summerade republikanske senatorn Ted Cruz till Reuters.

– Det stärker Kreml att sprida sitt giftiga inflytande i Östeuropa. Jag är skeptisk till att det blir tillräckligt när nyckelspelaren vid bordet – Ryssland – vägrar att följa reglerna, sa den demokratiska senatorn Jeanne Shaheen.

Utpressningsvapen mot Ukraina

– Putinregimen kommer använda Nordstream 2 som ett utpressningsvapen mot Ukraina så snart den är i drift, sa republikanernas toppledamot i kongressens utrikesutskott Michael McCaul.

De Gröna i Tyskland kallade överenskommelsen för ett bakslag för klimatet och betonade att det gynnar Putin men försvagar Ukraina. Ukrainas och Polens utrikesministrar gjorde ett gemensamt uttalande där de fördömde överenskommelsen.

– Beslutet innebär politiska, militära och energirelaterade hot mot Ukraina och Centraleuropa, sa de i ett gemensamt uttalande. 

ANALYS

Det finns en uppenbar och mycket problematisk paradox i Bidens och Merkels överenskommelse. De båda betonar följande:

🔸 Länderna ska agera mot Ryssland om regimen Putin använder energi som ett vapen mot Ukraina.

Samtidigt är följande redan ett faktum:

🔸 Ryssland använder redan vapen mot Ukraina – riktiga vapen som används i Rysslands anfallskrig mot östra Ukraina som kostat över 13 000 personer livet varav 3 400 civila.

Trump hade rätt

Att i det läget säga ja till en enormt stor energiaffär som gynnar Putinregimen men starkt missgynnar Ukrainas säkerhet trots protester från flera länder i Östeuropa stärker inte Europas säkerhet. På den punkten hade Donald Trump rätt. Allt pekar på att tyska och europeiska affärsintressen har vägt tyngre än Östeuropas säkerhet vilket är ett misstag som kan stå Europa dyrt.

Sammantaget råder det dock ingen tvekan om att Trump hade en betydligt positivare politik och inställning gentemot den ryska diktaturen och diktatorn Putin än vad Biden har. Men på just denna punkt om Nordstream 2 är det annorlunda.

En viktig ljuspunkt

Det finns dock en väg ut ur denna situation och det är att minska beroendet av rysk energi genom att fokusera på alternativa energikällor i Europa och det positiva är att under de år som Nordstream 2 har diskuterats har Europa redan ökat mängden alternativa energikällor och därmed minskat det ryska beroendet.

Det effektivaste sättet – avseende Nordstream 2 – för att förstärka incitamenten att minska Europas beroende av den ryska diktaturen hade givetvis varit att även fortsatt säga nej till slutbyggnaden av Nordstream 2.

Men som så ofta här i livet gäller det att fokusera på det positiva – och det är glädjande att det även framöver finns sätt att minska beroende av rysk gas genom att investera mer i andra energikällor.

Foto: President Joe Biden, FB

[yop_poll id="390"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen