ANALYS: Texten som kritiserats hårt för sitt grova hat mot Annie (C)

2021 11 09

Här är min syn på den omtalade texten i tidningen Fokus som handlar om hat mot en av våra partiledare.

Under all min tid då jag bevakat politik har jag alltid markerat tydligt mot personangrepp, hot, hat och mobbning i sociala medier avseende alla 8 partiledare och alla 8 partier. Och jag har många gånger försvarat alla partiledare, från Jonas Sjöstedt (V) hela vägen till Jimmie Åkesson (SD) när det gäller osakligheter, personangrepp, hot, hat och mobbning på många olika nivåer.

Här är några exempel:

🔸 1, 2017 Trakasserier mot Jimmies (SD) bostad.

🔸 2, 2018 Grova och oacceptabla påhopp mot Jimmie (SD) vid hans Thailandsresa

Lika för alla

Jag har gjort samma sak för alla partiledare genom åren. Att jag lyfte fram Jimmie ovan är för att han värderingspolitiska motpol nu blivit utsatt i nyhetsmagasinet Fokus och jag vill betona att alla partiledare ska behandlas värdigt - Annie (C) såväl som Jimmie (SD), Stefan (S) såväl som Ebba (KD), och alla de andra. Att ingen partiledare ska drabbas av hat, hot och mobbning har jag alltid betonat. Så här skriver Fokus om en av Sveriges 8 partiledare, nämligen Annie Lööf.

▪ Texten inleds med att man hatar partiledaren.

▪ Att hennes uppsyn, det vill säga ansiktsuttryck, är en känslotrigger.

▪ Att man kan spy beroende på vad hon säger.

▪ Att man hatar partiledaren är nästan existentiellt.

▪ Att partiledaren alltid har ett nedlåtande sätt.

▪ Att straff måste delas ut enligt alla religioner..

▪ Att partiledaren aldrig skulle hållas tillbaka av heder eller moral.

▪ Texten avslutas åter med att man hatar partiledaren för att den sabbat för alla.

Tidningens eget försvar

Ordet ”man” ovan avser skribenten men jag tänker inte nämna skribentens namn ty det är inte det intressanta – tvärtom tänker jag inte bidra till att folk hatar tillbaka mot henne. Jon Åsberg, vd och chefredaktör för Fokus, försvarar publiceringen i Expressen med bland annat följande motiveringar:

– Fokus ska ha högt till tak

– Alla får säga precis vad de tycker så länge det inte är åtalbart.

– Skribenten ger inte uttryck för hot eller uppmanar någon att göra något mot Annie Lööf.

– Uppger att redaktionen fått många mejl varav 60 % positiva.

– Det finns en tilltagande lättkränkthet.

– Det är inte vem som helst blir påhoppad, utan en partiledare.

MIN BEDÖMNING

Det är flod av hat i texten. Saklighet och balans lyser dock nästan helt med sin frånvaro. Meningarna om att det måste delas ut straff är riktigt obehagliga och grovt olämpliga. Att våra politiker drabbas av hot och hat vet nog alla om och det är viktigt att motverka. När en vad man har uppfattat som seriös tidning skriver sådana här texter så får texterna extra stor spridning. Det kan trigga mindre friska personer.

Min syn

Chefredaktören får stå för sitt eget svar men jag säga hur jag själv resonerar:

1, Att en text inte är åtalbar innebär inte att texten bör publiceras.

2, Att en text inte uttrycker hot innebär inte att texten bör publiceras.

3, Att man får 60 % positiva mail säger ingenting i en värld där de mest gräsliga personangreppen hyllas på rullande band i sociala medier av den lilla minoritet som älskar att spy ut hat mot politiker och som älskar att bidra till förakt mot politiker, polisen, försvaret och mot Sverige som land.

4, Högt till tak och lättkränkthet är typiska honnörsord för de som ständigt hatar och hotar i sociala medier.

5, Att man är partiledare innebär inte att man ska behöva drabbas av hat och mobbning. Det är allt svårare att finna yngre som vill engagera sig i politiken och det är inte konstigt med tanke på allt detta. Att en seriös tidskrift som Fokus bidrar till detta är nästan ofattbart.

Lika för alla

Vad jag tycker om texter där man mobbar och hatar Jimmie (SD), Ebba (KD), Annie (C), Stefan (S) eller någon annan, ja det vet alla som följt mig genom åren om sedan länge. Det är precis lika fel att mobba eller ägna sig åt osakligheter och grova personangrepp mot Jimme (SD) som mot Annie (C).

Inte det Sverige jag vill ha

Jag skulle aldrig publicera hattexter mot någon av våra 8 partiledare eller något av våra 8 partier. Det är inte ett sådant Sverige jag vill ha. Det skapar bara ännu mer hat och riskerar att leda till att icke friska personer triggas till att angripa våra partiledare. Det finns många exempel där uppeldning av hat får enskilda att spåra ur. Bevare mig väl. För att inte tala om hur det påverkar den allmänna debatten som redan för länge sedan har allvarliga brister. Vi ska vara glada över att vi har de som fortfarande vill bli toppolitiker.

[yop_poll id="361"]

29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen