ANALYS: SD kommer att få stor makt – trots L:s panikåtgärder

2021 03 24

Liberalerna tar till panikåtgärder inför söndagens avgörande omröstning om SD.

Bakgrund

I vanliga fall formas Sveriges höst- och vårbudget av regeringen i en mycket ordnad process som följer det finanspolitiska ramverket. Grundprincipen är att fatta beslut om en sammanhållen helhetsbudget och poängen är att plus och minus skall gå ihop och att hela budgeten ska vara en väl genomtänkt helhet.

DN rapporterade dock i helgen om att Nyamko Sabuni (L) sänt ut ett internt brev i L:s medlemsapp där hon argumenterar för att de sedvanliga strikta budgetreglerna från 1990-talet är överspelade och att man istället ska arbeta i finansutskottet med att ”utforma politiken efter de majoritetsförhållanden som inom olika områden råder i riksdagen”.

Nyamkos poäng tycks var att signalera till L-ombud som är negativa till M-KD-SD-linjen att den ekonomiska politiken kommer att vara mindre beroende av SD och att man istället emellanåt kan göra upp med Centern, S, MP eller V.

Liberalernas partiledning på hal is

Men att överge principen om att förhandla och besluta om budgeten som en helhet och istället sikta på hoppande majoriteter är direkt olämpligt – alldeles oavsett vilken färg regeringen har. Orsaken är att hoppande majoriteter lär ha lätt att enas om utgifter men svårt att enas om finansieringen och resultatet blir då budgetunderskott. Det är ju därför Sverige har det finanspolitiska ramverket vilket tjänat oss mycket väl.

Att offra en ansvarsfull budgetprocess för att övertyga osäkra L-partiombud om att rösta ja till M-KD-SD-linjen är både desperat och ogenomtänkt. Det indikerar att L tror att man kan säga ja till en M-KD-L-regering med stöd av SD men att SD ska hållas på många armlängders avstånd och helt enkelt inte få mycket att säga till om.

Med tanke på att SD ligger på 20% i Ipsos idag och L på 3% så är detta en naiv inställning som inte är förankrat i verkligheten och troligen tror inte L-ledningen själva på den inställningen – och vad ännu viktigare är så lär inte väljarna tro på det heller.

Min bedömning

En M-KD-regering kommer att samarbeta nära med SD och förutsatt att det fungerar är min bedömning snarast att M-KD i framtiden kommer att säga ja till att SD även tar steget in i regeringen– precis som skett i Norge och Finland med Fremskrittspartiet och Sannfinländarna. Svaga minoritetsregeringar som dessutom siktar på att besluta den ekonomiska politiken med hoppande majoriteter är aldrig bra – oavsett färg på regeringen.

Och partiledningar som försöker använda orealistiska argument är inte heller bra och det går dessutom emot ett av Nyamkos mest kända adelsmärken – nämligen att vara rak och frank och säga som det är.

L skulle absolut vara en slags motpol till SD i en M-KD-L-regering som har SD som stödparti och L kan även vara garant för ett begränsat antal liberala ståndpunkter om media, EU och rättspolitik. Men SD kommer i kraft av sin storlek att få igenom mycket mer politik än L. Och M-KD har ju även samsyn med SD i en rad frågor.

Det vore mycket effektivare  - och ärligare - av Liberalernas partiledning att framhålla att L kan vara en garant för så mycket liberal politik som möjligt i ett M-KD-L-SD-styre. Men att uppge att man kan offra en ansvarsfull budgetpolitik för att signalera att ett 20%-parti, vars stöd är ett absolut krav för att bilda regering, inte ska få så mycket att säga till om är totalt orealistiskt.

[forminator_poll id="2231"]

27 nov 2025

HÖJER OVÄNTAD SKATT: Direkt besked till många svenskar

2025 11 27

Regeringen går fram med en oväntad skattehöjning.

Utåt har Tidöregeringen markerat tydligt mot en höjd skatt på snus.

– Det finns en risk att kommissionens förslag innebär en höjd skatt på snus. Det här kommer vi att ta strid mot, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till DN när det blev känt att EU-kommissionen vill införa en ny tobakskatt. 

Men nu kan skatten höjas ändå.

Det framgår av ett förslag från regeringen.

Regeringen kommer inte att stoppa indexeringen av snusskatten, uppger Expressen. Beslutet innebär att skatten på snus höjs med en krona per kilo från och med 2027.  

Höjd skatt på tobak

Dessutom föreslår regeringen en ordentlig höjning av skatten på tobak. Utöver indexeringen föreslås skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, tuggtobak och övrig tobak att höjas med 3,5 procent från och med 1 januari 2027, erfar Expressen.

Snusprodukter omfattas inte av den extra skattehöjningen.

"Attack mot svenska sättet att leva"

Både finansminister Elisabeth Svantesson (M) och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har reagerat kraftfullt mot EU:s förslag om att höja skatten på vitt snus, som skulle innebära en flera kronor dyrare snusdosa.

– Förslaget innebär en kraftig höjning av skatten på vitt snus. Det skulle slå hårt mot många svenskar, och därför är jag så negativ till skatten, har Svantesson framhållit.

Dousa har kallat förslaget för ”fullständigt oacceptabelt”.

– Det är en attack mot det svenska sättet att leva, sade Dousa till Expressen i juli.

Kraftig kritik har även riktats från svenskt håll mot att skatteintäkterna, enligt förslaget, ska gå till EU i stället för Sveriges statskassa.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

FAKTA: Skatten på tobak

Cigaretter

2,06 kronor per styck + 1 procent av detaljhandelspriset.

Skatten per paket räknas: 2,06 kr × antal cigaretter + 1 % × detaljhandelspriset.

Cigarrer/cigariller

1,82 kronor per styck.

Räknas: skattesats × antal = skatt.

Röktobak

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

2 506 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Snus

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

432 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Tuggtobak

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

594 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Övrig tobak

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

2 506 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.  

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.  

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik. 

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare 

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen