ANALYS: SD kommer att få stor makt – trots L:s panikåtgärder

2021 03 24

Liberalerna tar till panikåtgärder inför söndagens avgörande omröstning om SD.

Bakgrund

I vanliga fall formas Sveriges höst- och vårbudget av regeringen i en mycket ordnad process som följer det finanspolitiska ramverket. Grundprincipen är att fatta beslut om en sammanhållen helhetsbudget och poängen är att plus och minus skall gå ihop och att hela budgeten ska vara en väl genomtänkt helhet.

DN rapporterade dock i helgen om att Nyamko Sabuni (L) sänt ut ett internt brev i L:s medlemsapp där hon argumenterar för att de sedvanliga strikta budgetreglerna från 1990-talet är överspelade och att man istället ska arbeta i finansutskottet med att ”utforma politiken efter de majoritetsförhållanden som inom olika områden råder i riksdagen”.

Nyamkos poäng tycks var att signalera till L-ombud som är negativa till M-KD-SD-linjen att den ekonomiska politiken kommer att vara mindre beroende av SD och att man istället emellanåt kan göra upp med Centern, S, MP eller V.

Liberalernas partiledning på hal is

Men att överge principen om att förhandla och besluta om budgeten som en helhet och istället sikta på hoppande majoriteter är direkt olämpligt – alldeles oavsett vilken färg regeringen har. Orsaken är att hoppande majoriteter lär ha lätt att enas om utgifter men svårt att enas om finansieringen och resultatet blir då budgetunderskott. Det är ju därför Sverige har det finanspolitiska ramverket vilket tjänat oss mycket väl.

Att offra en ansvarsfull budgetprocess för att övertyga osäkra L-partiombud om att rösta ja till M-KD-SD-linjen är både desperat och ogenomtänkt. Det indikerar att L tror att man kan säga ja till en M-KD-L-regering med stöd av SD men att SD ska hållas på många armlängders avstånd och helt enkelt inte få mycket att säga till om.

Med tanke på att SD ligger på 20% i Ipsos idag och L på 3% så är detta en naiv inställning som inte är förankrat i verkligheten och troligen tror inte L-ledningen själva på den inställningen – och vad ännu viktigare är så lär inte väljarna tro på det heller.

Min bedömning

En M-KD-regering kommer att samarbeta nära med SD och förutsatt att det fungerar är min bedömning snarast att M-KD i framtiden kommer att säga ja till att SD även tar steget in i regeringen– precis som skett i Norge och Finland med Fremskrittspartiet och Sannfinländarna. Svaga minoritetsregeringar som dessutom siktar på att besluta den ekonomiska politiken med hoppande majoriteter är aldrig bra – oavsett färg på regeringen.

Och partiledningar som försöker använda orealistiska argument är inte heller bra och det går dessutom emot ett av Nyamkos mest kända adelsmärken – nämligen att vara rak och frank och säga som det är.

L skulle absolut vara en slags motpol till SD i en M-KD-L-regering som har SD som stödparti och L kan även vara garant för ett begränsat antal liberala ståndpunkter om media, EU och rättspolitik. Men SD kommer i kraft av sin storlek att få igenom mycket mer politik än L. Och M-KD har ju även samsyn med SD i en rad frågor.

Det vore mycket effektivare  - och ärligare - av Liberalernas partiledning att framhålla att L kan vara en garant för så mycket liberal politik som möjligt i ett M-KD-L-SD-styre. Men att uppge att man kan offra en ansvarsfull budgetpolitik för att signalera att ett 20%-parti, vars stöd är ett absolut krav för att bilda regering, inte ska få så mycket att säga till om är totalt orealistiskt.

[forminator_poll id="2231"]

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen


God jul ”avskum” – Trump ser rött på juldagen

2025 12 25

USA:s president Donald Trump går ut med en arg julhälsning.

I ett inlägg på sin sociala medieplattform Truth social önskar presidenten god jul till alla amerikanska medborgare. Samtidigt passar han på att kalla vänsterväljare för ”avskum”.

– God jul till alla, inklusive avskummen i den radikala vänstern som gör allt för att förstöra vårt land, skriver Trump.

Presidenten fortsätter inlägget med att räkna upp saker som hans administration har åstadkommit under 2025.

– Vi har inte längre öppna gränser, män i damidrott, transsexualitet för alla och en svag brottsbekämpning. I stället har vi en rekordstor aktiemarknad och den lägsta brottslighet på årtionden. Vi har ingen inflation och en BNP på 4,3 procentenheter, två procentenheter bättre än väntat.

Faktakollen

USA:s BNP ökade mer än väntat under det tredje kvartalet. Tillväxten med 4,3 procent i årstakt. Siffran var betydligt högre än förhandsprognoserna, men inte två procentenheter bättre än väntat som Trump antyder. Förhandsprognoserna låg på 3,3 procent, rapporterar Reuters.

Inflationstakten sjönk till 2,7 procent i november i USA. En större minskning än väntat. Samtidigt ligger inflationen fortfarande över den amerikanska centralbankens mål på 2 procent.

Brottsligheten i USA har sjunkit i vissa avseenden under Trumpstyret. Bland annat har antalet massmord minskat till den lägsta nivån sedan 2006, uppger Axios.

Samtidigt tampas USA med flera stora problem. Arbetslösheten har stigit till den högsta nivån på flera år och reallöneökningarna har avtagit.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tullfiasko

Dessutom väntas Trumps handelstullar dra in mindre intäkter än väntat. I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Men en färsk sammanställning från Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser – fastslår att tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, det vill säga 100 miljarder dollar mindre än Vita husets prognos.

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen