ANALYS: Sverige drog vinstlotten – Turkiet kammade hem nästan ingenting

2022 06 30

En granskning av Sveriges avtal med Turkiet indikerar att Sverige i praktiken mest bara lovat Turkiet en massa luft. 

Sveriges regering med statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Ann Linde (S) i spetsen mottar nu skarp kritik efter beskedet att Turkiet säger ja till svenskt Natomedlemskap.

Men en närmare granskning av uppgörelsen visar att Sverige i det närmaste inte utlovat  mycket överhuvudtaget till Turkiets kontroversiella och diktatoriska ledare Erdogan som i sista minuten ändrade sig och gav Sverige och Finland grönt ljus.

Avtalet i korthet

Avtalet mellan Sverige och Finland är i korthet följande:

-- Sverige och Finland ska stödja Turkiet avseende hot mot landets säkerhet. Därmed ska stöd ej ges till YPG/PYD eller Gülenrörelsen i Turkiet.
-- Sverige och Finland ska motverka terroristorganisationen PKK.
--Sverige ska införa en tuffare terrorlag.
--Sverige och Finland skall ej ha vapenembargon mot Turkiet.
--Sverige och Finland ska hantera Turkiets väntan på utvisningsbegäranden.

Mycket skrik för lite ull

Dokumentet indikerar att det varit mycket skrik för lite ull – mycket skrik från diktatoriska Erdogan men lite ull som levereras till Turkiet i praktiken.

Visst får Erdogan en del att visa upp på ett papper på hemmaplan för att återigen försöka tuta i sina väljare att de bör rösta på honom i presidentvalet i Turkiet nästa år. Men i praktiken är det inte särdeles mycket som Sverige gått med på.

Trams från Turkiets sida

Skrivningar om att Sverige och Finland ska motverka terrorism är ju redan så självklara att det är bara trams att det överhuvudtaget ska stå med i avtalet.

Sverige stödjer givetvis inte terrorism – utan är redan långt bättre än Turkiet själva på det området – men för att lugna Erdogans ego är det lika bra att låta det självklara stå med i avtalet.

PKK är redan terrorklassat sedan 1984 i Sverige så det är väldigt gammal skåpmat och enkelt för Sverige att intyga. Och Sveriges stöd till kurdiska styrkor avseende kriget mot IS har inte gällt inom Turkiet utan Syrien.

Fungerande rättsstat

Allra mest skriks det om utlämningar till Turkiet. Men inga löften har givits av Sverige såvitt känt och i avtalet står det att allt ska ske i enlighet med Europeiska konventionen för utlämningar – vilket redan är fallet idag.

Att Sverige skulle lämna ut av Turkiet efterfrågade personer i större utsträckning än före avtalet är enligt min bedömning osannolikt. Då vore Sverige ingen fungerande rättsstat och hur mycket Erdogan än önskar att Sveriges regering beter sig lika gräsligt och rättsvidrigt som han själv så kommer så inte att bli fallet.

En och annan utlämning har skett även tidigare från Sverige till Turkiet och så kan det bli även framöver – alldeles oavsett det nya Natoavtalet.

Men i själva avtalet står det bara att Sverige ska hantera Turkiets krav på utlämningar - inte att utlämningar ska ske. Och den skillnaden är ju väldigt stor.

En tydlig eftergift- på pappret

Min bedömning är att det de facto bara finns en enda punkt där man kan säga att Sverige och Finland gör en tydlig eftergift till Turkiet – och det är faktiskt en eftergift som inte är helt onaturlig. Och dessutom en eftergift som främst finns på ett papper.

Det är att man stryker vapenembargot mot Turkiet.

Det vore ju på sätt och vis märkligt om man är medlemmar i en och samma försvarsallians men samtidigt vägrar att sälja vapen till ett av medlemsländerna.

På grund av att Turkiet använder vapen mot kurder i Syrien – som hela världen har att tacka för att kurderna stoppade terrorsekten IS – så betonar många klara skäl för att vara tveksam till vapenförsäljning till Turkiet.

Det är fullt förståeligt. Turkiet håller verkligen inte måttet.

Men att man slopar ett vapenembargo innebär inte att Turkiet per automatik köper vapen av Sverige i alla fall. Varje eventuell förfrågan ska hanteras separat en och en och Turkiet kan fortfarande få ett nej.

Stor seger för Sverige

Summa summarum så är min bedömning att Sverige och Finland tycks få något som både S-regeringen och alla fem partier till höger om S värderar mycket högt, det vill säga Centern, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – nämligen ett stort steg mot Natomedlemskap.

Det var precis det som både Sveriges S-regering och det moderatledda regeringsunderlaget ville ha. Med andra ord en stor seger för en betydande majoritet av Sveriges partier.

Och i Finland är det politiska stödet ännu bredare.

Erdogan får mest bara tidningsrubriker

Samtidigt är det inte säkert att Turkiet i praktiken får mycket alls av Sverige. Alla tolkningsmöjligheter i det luddiga avtalet talar till Sveriges fördel. Finns det inga krav tydligt nedpräntade så lär det heller inte bli av något som Sverige inte vill.

Det Erdogan dock får är i första hand en massa positiva rubriker i hemlandet där media för övrigt inte vågar skriva mycket annat för då kan journalisterna kastas i fängelse.

Ligger under i mätningar inför valet

För Erdogan är just tidningsrubriker det han i första hand kan nyttja inför presidentvalet i Turkiet nästa år där han hoppas på att vinna men har legat under kraftigt i mätningarna.

Det är USA som agerat bakom kulisserna och exakt vad Turkiet kommer att få av USA är inte klart - men det blir av USA som Turkiet i första hand får sådant de efterfrågat, sannolikt inte av Sverige. Ryktet om köp av amerikanska F16-plan är dock inte klarlagt ännu. Det måste godkännas av kongressen också vilket inte är en självklarhet.

En sak som  Erdogan med säkerhet dock har fått fick han redan igår - en handskakningsbild med Joe Biden. En ganska billig eftergift för att få med Sverige och Finland i Nato.

Turkiet kan komma att bli bångstyriga även framöver under resans gång. Men pressen blir då så hård på landet att det kommer få ge med sig ytterligare en gång. Och ska då någon eftergift ges till Erdogan igen så lär det inte bli från Sverige den gången heller.

Europas demokrati kan vinna allra mest på om Erdogan förlorar valet nästa år vilket dessutom skulle göra avtalet ännu mer fördelaktigt för Sverige.

Foto: M König resp M Dagli

Text: Redaktionen


Råttkaos väntas i svensk stad på torsdag – “Kommer vara påtagligt”

2024 04 14

En kommande strejk kan vara på väg att ställa till det rejält i Skåne.

Det handlar om fackförbundet Kommunals krav på SKR om förbättringar gällande bland annat lönevillkor och regler för dygnsvila.

På torsdag nästa vecka lär medlemmarna gå ut i strejk.

Det handlar om över 5 000 medlemmar på 750 arbetsplatser runt om i landet.

Fruktar kaos

Strejken berör flera olika områden.

Bland annat renhållningsarbetare, där nästan alla renhållningsarbetare i Lund ingår i varslet.

Därför fruktar nu staden råttkaos och överfulla soptunnor i och med strejken.

Det rapporterar TV4.

“Kommer bli påtagligt”

Andra yrkesgrupper som berörs är bland annat lokalvårdare och måltidspersonal.

Just renhållningsarbetarnas deltagande i strejken väntas leda till obehagliga utmaningar.

– Det kommer ju att bli överfulla tunnor. Vi ser råttor varje dag, så det är något som kommer att bli påtagligt om det blir strejk, säger Nicklas Kryger som arbetar med saken i staden, till TV4.

Har krävt ordning

Fackförbundet kommunal framhåller att strejken kommer att utbryta om parterna inte kommer överens.

– Kommunal har i årets avtalsförhandlingar bland annat krävt ordning och reda i löneprocesserna, där Kommunal menar att ett skriftlighetskrav vid lönesättning och utbetalning av ny lön i tid, borde vara rena hygienfaktorer i Sveriges största kollektivavtal. Vilket motparten inte velat tillmötesgå, förklarar fackförbundet.

– Kommunal har även krävt att ett helhetsgrepp tas för att skapa hållbara arbetstider, samt förbättringar i dygnsviloregleringarna för bland annat räddningstjänst och LSS-verksamhet. Villkor som motparten i stället vill försämra.  

“Rimliga krav”

Vidare menar man att det inte rör sig om någonting taget ur luften.

– Medlemmarna i Kommunal kräver inga fantasier. Vi har haft rimliga krav. I en svår ekonomisk tid tar vi ansvar för att få ner inflationen och inte bära in yrkanden som är kostnadsdrivande. SKR och Sobona har ändå inte kunnat gå oss till mötes, säger Malin Ragnegård, ordförande Kommunal.

Foto: J. Cotten

Text: Redaktionen


Ny lag börjar gälla i dag lördag – påverkar elbilsägare

2024 04 13

Från och med i dag förenklas betalningen vid laddstationer.

EU-parlamentet fattade beslut om den nya lagen redan sommaren 2023, och på lördagen börjar den gälla.

Nu ska betalningen vid laddstationer förenklas.

Detta genom att införa krav på att erbjuda kortbetalning vid alla nya laddplatser.

Det rapporterar Teknikens värld.

Blir mer tillgängligt

Syftet med lagförändringen är att göra laddning för elbilar mer tillgängligt för alla.

Det hela innebär att det inte längre kommer ställas krav på registrering, brickor eller speciella kort.

Från och med den 13 april måste alla nyinstallerade laddstationer erbjuda alternativet kortbetalning.

Har ställts krav

Under en längre tid har konsumenter ställt krav på att förenkla elbilsägande på olika sätt för att skynda på utvecklingen vad gäller elektrifieringen av fordonsflottan.

Just laddningen är en av de saker som man har menat varit underprioriterat.

De som har elbil vill i högre utsträckning se att tillgängligheten vad gäller laddstationer över hela landet måste förbättras.

Detta som en delåtgärd i arbetet med elektrifieringen av samhället.

Elektrifieringen viktig

Regeringen vill satsa på utbyggnaden av laddinfrastrukuren.

– Elektrifieringen av transportsektorn är central för att Sveriges klimatmål och åtaganden inom EU ska nås, framhöll regeringen i höstas.

– Därför satsar regeringen nu på laddinfrastruktur för både lätta och tunga fordon för att skapa förutsättningar för elektrifierade vägtransporter.

– En omfattande och snabb elektrifiering av vägtransporterna krävs för att transportsektorn ska kunna nå i princip noll utsläpp av växthusgaser. 

– För elbilar behöver det finnas tillgång till publik och icke-publik laddning i hela landet, för invånare i allt från gles- och landsbygd till städer.

“Av yttersta vikt”

Ebba Busch är en som har tryckt på vikten av utbyggnaden.

– Vi behöver ersätta fossila transporter och minska hushållens transportkostnader, det är av yttersta vikt för Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen, har hon sagt.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen