ANALYS: Sverige drog vinstlotten – Turkiet kammade hem nästan ingenting

2022 06 30

En granskning av Sveriges avtal med Turkiet indikerar att Sverige i praktiken mest bara lovat Turkiet en massa luft. 

Sveriges regering med statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Ann Linde (S) i spetsen mottar nu skarp kritik efter beskedet att Turkiet säger ja till svenskt Natomedlemskap.

Men en närmare granskning av uppgörelsen visar att Sverige i det närmaste inte utlovat  mycket överhuvudtaget till Turkiets kontroversiella och diktatoriska ledare Erdogan som i sista minuten ändrade sig och gav Sverige och Finland grönt ljus.

Avtalet i korthet

Avtalet mellan Sverige och Finland är i korthet följande:

-- Sverige och Finland ska stödja Turkiet avseende hot mot landets säkerhet. Därmed ska stöd ej ges till YPG/PYD eller Gülenrörelsen i Turkiet.
-- Sverige och Finland ska motverka terroristorganisationen PKK.
--Sverige ska införa en tuffare terrorlag.
--Sverige och Finland skall ej ha vapenembargon mot Turkiet.
--Sverige och Finland ska hantera Turkiets väntan på utvisningsbegäranden.

Mycket skrik för lite ull

Dokumentet indikerar att det varit mycket skrik för lite ull – mycket skrik från diktatoriska Erdogan men lite ull som levereras till Turkiet i praktiken.

Visst får Erdogan en del att visa upp på ett papper på hemmaplan för att återigen försöka tuta i sina väljare att de bör rösta på honom i presidentvalet i Turkiet nästa år. Men i praktiken är det inte särdeles mycket som Sverige gått med på.

Trams från Turkiets sida

Skrivningar om att Sverige och Finland ska motverka terrorism är ju redan så självklara att det är bara trams att det överhuvudtaget ska stå med i avtalet.

Sverige stödjer givetvis inte terrorism – utan är redan långt bättre än Turkiet själva på det området – men för att lugna Erdogans ego är det lika bra att låta det självklara stå med i avtalet.

PKK är redan terrorklassat sedan 1984 i Sverige så det är väldigt gammal skåpmat och enkelt för Sverige att intyga. Och Sveriges stöd till kurdiska styrkor avseende kriget mot IS har inte gällt inom Turkiet utan Syrien.

Fungerande rättsstat

Allra mest skriks det om utlämningar till Turkiet. Men inga löften har givits av Sverige såvitt känt och i avtalet står det att allt ska ske i enlighet med Europeiska konventionen för utlämningar – vilket redan är fallet idag.

Att Sverige skulle lämna ut av Turkiet efterfrågade personer i större utsträckning än före avtalet är enligt min bedömning osannolikt. Då vore Sverige ingen fungerande rättsstat och hur mycket Erdogan än önskar att Sveriges regering beter sig lika gräsligt och rättsvidrigt som han själv så kommer så inte att bli fallet.

En och annan utlämning har skett även tidigare från Sverige till Turkiet och så kan det bli även framöver – alldeles oavsett det nya Natoavtalet.

Men i själva avtalet står det bara att Sverige ska hantera Turkiets krav på utlämningar - inte att utlämningar ska ske. Och den skillnaden är ju väldigt stor.

En tydlig eftergift- på pappret

Min bedömning är att det de facto bara finns en enda punkt där man kan säga att Sverige och Finland gör en tydlig eftergift till Turkiet – och det är faktiskt en eftergift som inte är helt onaturlig. Och dessutom en eftergift som främst finns på ett papper.

Det är att man stryker vapenembargot mot Turkiet.

Det vore ju på sätt och vis märkligt om man är medlemmar i en och samma försvarsallians men samtidigt vägrar att sälja vapen till ett av medlemsländerna.

På grund av att Turkiet använder vapen mot kurder i Syrien – som hela världen har att tacka för att kurderna stoppade terrorsekten IS – så betonar många klara skäl för att vara tveksam till vapenförsäljning till Turkiet.

Det är fullt förståeligt. Turkiet håller verkligen inte måttet.

Men att man slopar ett vapenembargo innebär inte att Turkiet per automatik köper vapen av Sverige i alla fall. Varje eventuell förfrågan ska hanteras separat en och en och Turkiet kan fortfarande få ett nej.

Stor seger för Sverige

Summa summarum så är min bedömning att Sverige och Finland tycks få något som både S-regeringen och alla fem partier till höger om S värderar mycket högt, det vill säga Centern, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – nämligen ett stort steg mot Natomedlemskap.

Det var precis det som både Sveriges S-regering och det moderatledda regeringsunderlaget ville ha. Med andra ord en stor seger för en betydande majoritet av Sveriges partier.

Och i Finland är det politiska stödet ännu bredare.

Erdogan får mest bara tidningsrubriker

Samtidigt är det inte säkert att Turkiet i praktiken får mycket alls av Sverige. Alla tolkningsmöjligheter i det luddiga avtalet talar till Sveriges fördel. Finns det inga krav tydligt nedpräntade så lär det heller inte bli av något som Sverige inte vill.

Det Erdogan dock får är i första hand en massa positiva rubriker i hemlandet där media för övrigt inte vågar skriva mycket annat för då kan journalisterna kastas i fängelse.

Ligger under i mätningar inför valet

För Erdogan är just tidningsrubriker det han i första hand kan nyttja inför presidentvalet i Turkiet nästa år där han hoppas på att vinna men har legat under kraftigt i mätningarna.

Det är USA som agerat bakom kulisserna och exakt vad Turkiet kommer att få av USA är inte klart - men det blir av USA som Turkiet i första hand får sådant de efterfrågat, sannolikt inte av Sverige. Ryktet om köp av amerikanska F16-plan är dock inte klarlagt ännu. Det måste godkännas av kongressen också vilket inte är en självklarhet.

En sak som  Erdogan med säkerhet dock har fått fick han redan igår - en handskakningsbild med Joe Biden. En ganska billig eftergift för att få med Sverige och Finland i Nato.

Turkiet kan komma att bli bångstyriga även framöver under resans gång. Men pressen blir då så hård på landet att det kommer få ge med sig ytterligare en gång. Och ska då någon eftergift ges till Erdogan igen så lär det inte bli från Sverige den gången heller.

Europas demokrati kan vinna allra mest på om Erdogan förlorar valet nästa år vilket dessutom skulle göra avtalet ännu mer fördelaktigt för Sverige.

Foto: M König resp M Dagli

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen