ANALYS: Sverige drog vinstlotten – Turkiet kammade hem nästan ingenting

2022 06 30

En granskning av Sveriges avtal med Turkiet indikerar att Sverige i praktiken mest bara lovat Turkiet en massa luft. 

Sveriges regering med statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Ann Linde (S) i spetsen mottar nu skarp kritik efter beskedet att Turkiet säger ja till svenskt Natomedlemskap.

Men en närmare granskning av uppgörelsen visar att Sverige i det närmaste inte utlovat  mycket överhuvudtaget till Turkiets kontroversiella och diktatoriska ledare Erdogan som i sista minuten ändrade sig och gav Sverige och Finland grönt ljus.

Avtalet i korthet

Avtalet mellan Sverige och Finland är i korthet följande:

-- Sverige och Finland ska stödja Turkiet avseende hot mot landets säkerhet. Därmed ska stöd ej ges till YPG/PYD eller Gülenrörelsen i Turkiet.
-- Sverige och Finland ska motverka terroristorganisationen PKK.
--Sverige ska införa en tuffare terrorlag.
--Sverige och Finland skall ej ha vapenembargon mot Turkiet.
--Sverige och Finland ska hantera Turkiets väntan på utvisningsbegäranden.

Mycket skrik för lite ull

Dokumentet indikerar att det varit mycket skrik för lite ull – mycket skrik från diktatoriska Erdogan men lite ull som levereras till Turkiet i praktiken.

Visst får Erdogan en del att visa upp på ett papper på hemmaplan för att återigen försöka tuta i sina väljare att de bör rösta på honom i presidentvalet i Turkiet nästa år. Men i praktiken är det inte särdeles mycket som Sverige gått med på.

Trams från Turkiets sida

Skrivningar om att Sverige och Finland ska motverka terrorism är ju redan så självklara att det är bara trams att det överhuvudtaget ska stå med i avtalet.

Sverige stödjer givetvis inte terrorism – utan är redan långt bättre än Turkiet själva på det området – men för att lugna Erdogans ego är det lika bra att låta det självklara stå med i avtalet.

PKK är redan terrorklassat sedan 1984 i Sverige så det är väldigt gammal skåpmat och enkelt för Sverige att intyga. Och Sveriges stöd till kurdiska styrkor avseende kriget mot IS har inte gällt inom Turkiet utan Syrien.

Fungerande rättsstat

Allra mest skriks det om utlämningar till Turkiet. Men inga löften har givits av Sverige såvitt känt och i avtalet står det att allt ska ske i enlighet med Europeiska konventionen för utlämningar – vilket redan är fallet idag.

Att Sverige skulle lämna ut av Turkiet efterfrågade personer i större utsträckning än före avtalet är enligt min bedömning osannolikt. Då vore Sverige ingen fungerande rättsstat och hur mycket Erdogan än önskar att Sveriges regering beter sig lika gräsligt och rättsvidrigt som han själv så kommer så inte att bli fallet.

En och annan utlämning har skett även tidigare från Sverige till Turkiet och så kan det bli även framöver – alldeles oavsett det nya Natoavtalet.

Men i själva avtalet står det bara att Sverige ska hantera Turkiets krav på utlämningar - inte att utlämningar ska ske. Och den skillnaden är ju väldigt stor.

En tydlig eftergift- på pappret

Min bedömning är att det de facto bara finns en enda punkt där man kan säga att Sverige och Finland gör en tydlig eftergift till Turkiet – och det är faktiskt en eftergift som inte är helt onaturlig. Och dessutom en eftergift som främst finns på ett papper.

Det är att man stryker vapenembargot mot Turkiet.

Det vore ju på sätt och vis märkligt om man är medlemmar i en och samma försvarsallians men samtidigt vägrar att sälja vapen till ett av medlemsländerna.

På grund av att Turkiet använder vapen mot kurder i Syrien – som hela världen har att tacka för att kurderna stoppade terrorsekten IS – så betonar många klara skäl för att vara tveksam till vapenförsäljning till Turkiet.

Det är fullt förståeligt. Turkiet håller verkligen inte måttet.

Men att man slopar ett vapenembargo innebär inte att Turkiet per automatik köper vapen av Sverige i alla fall. Varje eventuell förfrågan ska hanteras separat en och en och Turkiet kan fortfarande få ett nej.

Stor seger för Sverige

Summa summarum så är min bedömning att Sverige och Finland tycks få något som både S-regeringen och alla fem partier till höger om S värderar mycket högt, det vill säga Centern, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – nämligen ett stort steg mot Natomedlemskap.

Det var precis det som både Sveriges S-regering och det moderatledda regeringsunderlaget ville ha. Med andra ord en stor seger för en betydande majoritet av Sveriges partier.

Och i Finland är det politiska stödet ännu bredare.

Erdogan får mest bara tidningsrubriker

Samtidigt är det inte säkert att Turkiet i praktiken får mycket alls av Sverige. Alla tolkningsmöjligheter i det luddiga avtalet talar till Sveriges fördel. Finns det inga krav tydligt nedpräntade så lär det heller inte bli av något som Sverige inte vill.

Det Erdogan dock får är i första hand en massa positiva rubriker i hemlandet där media för övrigt inte vågar skriva mycket annat för då kan journalisterna kastas i fängelse.

Ligger under i mätningar inför valet

För Erdogan är just tidningsrubriker det han i första hand kan nyttja inför presidentvalet i Turkiet nästa år där han hoppas på att vinna men har legat under kraftigt i mätningarna.

Det är USA som agerat bakom kulisserna och exakt vad Turkiet kommer att få av USA är inte klart - men det blir av USA som Turkiet i första hand får sådant de efterfrågat, sannolikt inte av Sverige. Ryktet om köp av amerikanska F16-plan är dock inte klarlagt ännu. Det måste godkännas av kongressen också vilket inte är en självklarhet.

En sak som  Erdogan med säkerhet dock har fått fick han redan igår - en handskakningsbild med Joe Biden. En ganska billig eftergift för att få med Sverige och Finland i Nato.

Turkiet kan komma att bli bångstyriga även framöver under resans gång. Men pressen blir då så hård på landet att det kommer få ge med sig ytterligare en gång. Och ska då någon eftergift ges till Erdogan igen så lär det inte bli från Sverige den gången heller.

Europas demokrati kan vinna allra mest på om Erdogan förlorar valet nästa år vilket dessutom skulle göra avtalet ännu mer fördelaktigt för Sverige.

Foto: M König resp M Dagli

Text: Redaktionen


Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen