ANALYS: Sverige drog vinstlotten – Turkiet kammade hem nästan ingenting

2022 06 30

En granskning av Sveriges avtal med Turkiet indikerar att Sverige i praktiken mest bara lovat Turkiet en massa luft. 

Sveriges regering med statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Ann Linde (S) i spetsen mottar nu skarp kritik efter beskedet att Turkiet säger ja till svenskt Natomedlemskap.

Men en närmare granskning av uppgörelsen visar att Sverige i det närmaste inte utlovat  mycket överhuvudtaget till Turkiets kontroversiella och diktatoriska ledare Erdogan som i sista minuten ändrade sig och gav Sverige och Finland grönt ljus.

Avtalet i korthet

Avtalet mellan Sverige och Finland är i korthet följande:

-- Sverige och Finland ska stödja Turkiet avseende hot mot landets säkerhet. Därmed ska stöd ej ges till YPG/PYD eller Gülenrörelsen i Turkiet.
-- Sverige och Finland ska motverka terroristorganisationen PKK.
--Sverige ska införa en tuffare terrorlag.
--Sverige och Finland skall ej ha vapenembargon mot Turkiet.
--Sverige och Finland ska hantera Turkiets väntan på utvisningsbegäranden.

Mycket skrik för lite ull

Dokumentet indikerar att det varit mycket skrik för lite ull – mycket skrik från diktatoriska Erdogan men lite ull som levereras till Turkiet i praktiken.

Visst får Erdogan en del att visa upp på ett papper på hemmaplan för att återigen försöka tuta i sina väljare att de bör rösta på honom i presidentvalet i Turkiet nästa år. Men i praktiken är det inte särdeles mycket som Sverige gått med på.

Trams från Turkiets sida

Skrivningar om att Sverige och Finland ska motverka terrorism är ju redan så självklara att det är bara trams att det överhuvudtaget ska stå med i avtalet.

Sverige stödjer givetvis inte terrorism – utan är redan långt bättre än Turkiet själva på det området – men för att lugna Erdogans ego är det lika bra att låta det självklara stå med i avtalet.

PKK är redan terrorklassat sedan 1984 i Sverige så det är väldigt gammal skåpmat och enkelt för Sverige att intyga. Och Sveriges stöd till kurdiska styrkor avseende kriget mot IS har inte gällt inom Turkiet utan Syrien.

Fungerande rättsstat

Allra mest skriks det om utlämningar till Turkiet. Men inga löften har givits av Sverige såvitt känt och i avtalet står det att allt ska ske i enlighet med Europeiska konventionen för utlämningar – vilket redan är fallet idag.

Att Sverige skulle lämna ut av Turkiet efterfrågade personer i större utsträckning än före avtalet är enligt min bedömning osannolikt. Då vore Sverige ingen fungerande rättsstat och hur mycket Erdogan än önskar att Sveriges regering beter sig lika gräsligt och rättsvidrigt som han själv så kommer så inte att bli fallet.

En och annan utlämning har skett även tidigare från Sverige till Turkiet och så kan det bli även framöver – alldeles oavsett det nya Natoavtalet.

Men i själva avtalet står det bara att Sverige ska hantera Turkiets krav på utlämningar - inte att utlämningar ska ske. Och den skillnaden är ju väldigt stor.

En tydlig eftergift- på pappret

Min bedömning är att det de facto bara finns en enda punkt där man kan säga att Sverige och Finland gör en tydlig eftergift till Turkiet – och det är faktiskt en eftergift som inte är helt onaturlig. Och dessutom en eftergift som främst finns på ett papper.

Det är att man stryker vapenembargot mot Turkiet.

Det vore ju på sätt och vis märkligt om man är medlemmar i en och samma försvarsallians men samtidigt vägrar att sälja vapen till ett av medlemsländerna.

På grund av att Turkiet använder vapen mot kurder i Syrien – som hela världen har att tacka för att kurderna stoppade terrorsekten IS – så betonar många klara skäl för att vara tveksam till vapenförsäljning till Turkiet.

Det är fullt förståeligt. Turkiet håller verkligen inte måttet.

Men att man slopar ett vapenembargo innebär inte att Turkiet per automatik köper vapen av Sverige i alla fall. Varje eventuell förfrågan ska hanteras separat en och en och Turkiet kan fortfarande få ett nej.

Stor seger för Sverige

Summa summarum så är min bedömning att Sverige och Finland tycks få något som både S-regeringen och alla fem partier till höger om S värderar mycket högt, det vill säga Centern, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – nämligen ett stort steg mot Natomedlemskap.

Det var precis det som både Sveriges S-regering och det moderatledda regeringsunderlaget ville ha. Med andra ord en stor seger för en betydande majoritet av Sveriges partier.

Och i Finland är det politiska stödet ännu bredare.

Erdogan får mest bara tidningsrubriker

Samtidigt är det inte säkert att Turkiet i praktiken får mycket alls av Sverige. Alla tolkningsmöjligheter i det luddiga avtalet talar till Sveriges fördel. Finns det inga krav tydligt nedpräntade så lär det heller inte bli av något som Sverige inte vill.

Det Erdogan dock får är i första hand en massa positiva rubriker i hemlandet där media för övrigt inte vågar skriva mycket annat för då kan journalisterna kastas i fängelse.

Ligger under i mätningar inför valet

För Erdogan är just tidningsrubriker det han i första hand kan nyttja inför presidentvalet i Turkiet nästa år där han hoppas på att vinna men har legat under kraftigt i mätningarna.

Det är USA som agerat bakom kulisserna och exakt vad Turkiet kommer att få av USA är inte klart - men det blir av USA som Turkiet i första hand får sådant de efterfrågat, sannolikt inte av Sverige. Ryktet om köp av amerikanska F16-plan är dock inte klarlagt ännu. Det måste godkännas av kongressen också vilket inte är en självklarhet.

En sak som  Erdogan med säkerhet dock har fått fick han redan igår - en handskakningsbild med Joe Biden. En ganska billig eftergift för att få med Sverige och Finland i Nato.

Turkiet kan komma att bli bångstyriga även framöver under resans gång. Men pressen blir då så hård på landet att det kommer få ge med sig ytterligare en gång. Och ska då någon eftergift ges till Erdogan igen så lär det inte bli från Sverige den gången heller.

Europas demokrati kan vinna allra mest på om Erdogan förlorar valet nästa år vilket dessutom skulle göra avtalet ännu mer fördelaktigt för Sverige.

Foto: M König resp M Dagli

Text: Redaktionen


3 sep 2026

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Anstormning till Sverige efter jättehöjning

2026 09 03

– Jag har aldrig upplevt något liknande.

Orden kommer från Leif Sjöberg, som har arbetat på Circle K i Charlottenberg i 40 år.

Nu upplever bensinstationen en anstormning som saknar motstycke. Orsaken är att bensin- och dieselpriserna i Norge har stigit kraftigt.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på andra sidan gränsen sedan tillfälliga skattelättnader på bensin och diesel löpte ut i tisdags.

På flera platser i Norge har dieselpriset stigit från omkring 21 till 29 kronor per liter. Bensinpriset har i sin tur ökat från omkring 20 till 27 kronor per liter.

Priserna vid pump har ökat betydligt mer än vad skattehöjningen i sig motiverar, rapporterar DinSide.

Smäller till i helgen

Nu flockas norrmän till Sverige, där bensinen är cirka 10 kronor billigare per liter och dieseln omkring 7 kronor billigare.

–  När jag tittar ut genom fönstret ser jag norska bilar köa för att tanka, säger Leif Sjöberg till DinSide.

– Jag förväntar mig att fredag ​​och lördag blir väldigt hektiska. Det blir den första helgen efter skattehöjningen, tillägger han.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Ryssland, Belarus och Turkiet

Regeringen har gått fram med flera tillfälliga sänkningar av skatten på bränsle, vilket har lett till att Sverige har fått bland de lägsta bränslepriserna i Europa. Endast Ryssland, Belarus och Turkiet har noterat lägre priser vid pump under 2026, rapporterar DinSide.

Den första tillfälliga skattesänkningen i Sverige gäller under perioden 1 maj–30 september 2026 och motsvarar cirka 0,4 kronor per liter för diesel och cirka 1 krona per liter för bensin.

Den andra gäller under perioden 1 juli–30 november 2026 och uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter.

När de tillfälliga sänkningarna löper ut väntas bränslepriserna stiga.

ANDRA LÄSER: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen