ANALYS: EU behöver agera för att hjälpa Tunisien – Viktigt för hela Afrika

2021 07 26

Tunisiens president har avsatt premiärministern och stängt parlamentet i vad som är ett nyckelland för ökad demokrati i Afrika. EU:s och västvärldens stöd är av stor vikt för hela kontinenten.

Det nordafrikanska landet har skakats av demonstrationer i helgen då folkmassor demonstrerat och kastat sten i protest mot regeringen med anledning av arbetslösheten och den svajande sjukvården som kollapsat på grund av coronapandemin.

Försökte storma partilokaler

Tunisien är det land som drabbats allra hårdast i Afrika sett till andelen dödsfall rapporter Worldometer och i takt med den ökade smittspridningen har folkets ilska ökat. Polisen i huvudstaden Tunis använde idag pepparsprej mot demonstranter som krävde premiärminister Hichem Mechichi avgång och att parlamentet upplöses.

Vittnen berättar hur demonstranter försökte storma partiet Ennahdas lokaler i Monastir, Sfax, El Kef och Sousse samt satt eld på partilokalerna i Touzeur uppger Al Jazeera som betonar att demokratin är på väg att undermineras.

ANALYS

Världen gjorde ett enormt misstag som inte lyckades stödja och förvalta Arabiska Våren på ett betydligt bättre sätt. Tunisien lyfts ofta fram som det enda landet där upproret 2011 ledde till demokrati och fria val.

Därför är det extra viktigt att omvärlden och inte minst grannen EU – inklusive Sverige – visar sitt kraftfulla stöd till Tunisien. Att stödja landets ekonomi kan i förlängningen leda till att demokrati och mänskliga rättigheter sprider sig i Afrika.

John Kerrys visdomsord

Det vore förödande om den enda demokratin efter Arabiska Våren faller tillbaka i diktatur på grund av ilska över arbetslöshet, bristande sjukvård och uteblivna sociala reformer.

Landet förhandlar med Internationella Valutafonden för att få lån med syfte att stabilisera statsfinanserna men det kräver också åtstramningar vilket riskerar slå mot befolkningen.

Framförallt måste EU och västvärlden tänka på det USA:s tidigare utrikesminister John Kerry (D) brukade framhålla – ”Man måste ha en plan för att inte bara vinna kriget, utan även för att vinna freden”.

I detta fall handlar det om ett mycket aktivt engagemang för att stödja landets livsviktiga reformarbete mot bättre ekonomi och social trygghet.

Foto: N. Guirola

[yop_poll id="414"]

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen