ANALYS: Demokraterna kan slå två flugor i en smäll i Iowa

2022 01 30

Demokraterna har nu chans att slå två flugor i en smäll inför USA:s presidentval 2024.

Det handlar om en liten men ack så viktig delstat på USA:s landsbygd – Iowa.

First-in-the-nation Caucus

Iowa är en av de viktigaste delstaterna i USA:s process att utse presidentkandidater eftersom delstaten är den första av de 50 delstaterna, Washington DC och de fem territorierna att hålla nomineringsmöten; det medlemsval där varje delstat utser delegater som deltar i kandidatomröstningen på respektive partis kongress.

Sedan 1800-talet

Delstaten uppges ha hållit den mer udda av de två nomineringsvalvarianterna, så kallade caucuses, ända sedan 1800-talet. Caucus skiljer sig från den andra varianten, primary, genom att istället för att utgöras av vanliga val med enkla röstsedlar, istället utgöras av diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten.

Genombrott 1972

Vid primärvalet 1972 fick Iowas primärval, det vill säga Iowa Caucus, sitt stora genombrott.

Den unge politiske strategen Gary Hart höll i trådarna för senator George McGoverns valkampanj 1972 och när Hart insåg att Iowa var första delstat att hålla primärval fick han en idé.

Blev succé

Gary Hart, som många år senare själv stod som presidentkandidat i ett av de mest spektakulära primärvalen någonsin, beslutade sig för att ta tillfället i akt och satsa på att skaka liv i de avsomnade nomineringsmötena i Iowa för att ge sin kandidat mediautrymme.

Det funkade och McGovern lyckades mot alla odds vinna hela primärvalet inom Demokraterna.

Bill Clinton

Sedan dess har många presidenter inlett sin presidentvalskarriär med att vinna primärvalen i Iowa. Al Gore, John Kerry, Barack Obama och Hillary Clinton är några av dem.

Den senaste Demokraten att vinna primärvalet och utses till sitt partis presidentkandidat utan att vinna i Iowa är Bill Clinton.

Brakade samman

Men primärvalet i Iowa blev ett stort fiasko senaste gången, 2020.

Teknologin som skulle sammanställa rösträkningen brakade samman och fortfarande två veckor efter valet hade resultatet inte kommit.

Dessutom har Iowas primärval länge kritiserats för att vara olämpligt att inleda partiets primärvalssäsong då delstatens demografiska sammansättning inte speglar vare sig USA:s genomsnittliga demografi eller Demokraternas väljarbas.

Få afroamerikaner och spansktalande

Det är få afroamerikanska och få spansktalande väljare i Iowa. Dessutom är det en utpräglad glesbygdsstat med stor övervikt inom lantbrukssektorn. Många faktorer talar emot Demokraterna i delstaten och när primärvalet 2000 dessutom brakade samman var det många i partiet som fått nog.

Primärvalskalendern

Nu har Demokraternas högsta partiorgan, Democratic National Committee, inlett sina samtal för att fatta beslut hur man ska göra med Iowa till valet 2024.

Starka krafter i partiet vill dels stoppa Iowa från att vara första delstat att hålla primärval, dels stoppa Iowa från att hålla caucus.

Istället vill man att Iowa kommer senare i primärvalskalendern och att delstaten gör som många andra delstater redan gjort, det vill säga byter från de krångliga nomineringsmötena till öppnare och rakare primary med direktröstning istället för diskussionsgrupper.

Näbbar och klor

Men traditionen med diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten, är väldigt stark i Iowa och många i delstaten stretar emot med näbbar och klor.

Deltagare efter deltagare vid Democratic National Committees möte i går lördag sågade emellertid Iowas Caucus och frågan är nu om man kommer att gå emot Iowademokraternas vilja på delstatsnivå eller inte.

South Carolina

– Varje gång utvecklingen av valet förändras så dramatiskt tills du kommer till South Carolina så betyder det att vi behöver titta på vad det handlar om, säger Yvette Lewis som är ordförande i Maryland Democratic Party, rapporterar Politico.

Joe Biden hamnade på en misslyckad fjärdeplats i Iowa och femma i New Hampshire men vann sedan stort i South Carolina där andelen afroamerikaner är betydligt större.

Många beslut bromsar

Något som talar emot att ändra på Iowas status är att det kräver en lång rad beslut på lokal nivå och flera strateger inom Demokraterna torde medge att det lutar åt att Iowa trots allt får behålla sin first-in-the-nation-status.

Smidig kompromiss

En enkelt kompromiss kunde vara att Iowa får stanna kvar som första primärvalsdelstaten men att man tvingas skifta från nomineringsmöten, caucus, till vanliga primärval, så kallade primaries.

Vita Huset har betydande påverkan på det slutgiltiga beslutet och om Joe Biden ställer upp i valet 2024 är det möjligt att Demokraternas primärval tonas ned och frågans betydelse minskar. Då är det mer sannolikt att Iowa Caucus förändras 2028.

Missar båda flugorna

Mycket talar därför för att Iowa har chans att slå två flugor i en smäll inför 2024 – men att man misslyckas och inte slår någon av följande två flugor:

🔺 Moderniserar Iowas primärval och byter från caucus till primary så att valdeltagandet ökar vilket det gör när folk kan rösta direkt med valsedlar och slipper delta i öppna diskussionsgrupper där man tvingas avslöja sin kandidatpreferens för grannar och vänner.

🔺 Lägger en annan delstat först i valkalendern så att partiet kan fokusera på väljargrupper som är av större statistisk betydelse för den slutliga utgången av Demokraternas primärval.

Foto: Iowa State Democratic Party

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen