ANALYS: Demokraterna kan slå två flugor i en smäll i Iowa

2022 01 30

Demokraterna har nu chans att slå två flugor i en smäll inför USA:s presidentval 2024.

Det handlar om en liten men ack så viktig delstat på USA:s landsbygd – Iowa.

First-in-the-nation Caucus

Iowa är en av de viktigaste delstaterna i USA:s process att utse presidentkandidater eftersom delstaten är den första av de 50 delstaterna, Washington DC och de fem territorierna att hålla nomineringsmöten; det medlemsval där varje delstat utser delegater som deltar i kandidatomröstningen på respektive partis kongress.

Sedan 1800-talet

Delstaten uppges ha hållit den mer udda av de två nomineringsvalvarianterna, så kallade caucuses, ända sedan 1800-talet. Caucus skiljer sig från den andra varianten, primary, genom att istället för att utgöras av vanliga val med enkla röstsedlar, istället utgöras av diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten.

Genombrott 1972

Vid primärvalet 1972 fick Iowas primärval, det vill säga Iowa Caucus, sitt stora genombrott.

Den unge politiske strategen Gary Hart höll i trådarna för senator George McGoverns valkampanj 1972 och när Hart insåg att Iowa var första delstat att hålla primärval fick han en idé.

Blev succé

Gary Hart, som många år senare själv stod som presidentkandidat i ett av de mest spektakulära primärvalen någonsin, beslutade sig för att ta tillfället i akt och satsa på att skaka liv i de avsomnade nomineringsmötena i Iowa för att ge sin kandidat mediautrymme.

Det funkade och McGovern lyckades mot alla odds vinna hela primärvalet inom Demokraterna.

Bill Clinton

Sedan dess har många presidenter inlett sin presidentvalskarriär med att vinna primärvalen i Iowa. Al Gore, John Kerry, Barack Obama och Hillary Clinton är några av dem.

Den senaste Demokraten att vinna primärvalet och utses till sitt partis presidentkandidat utan att vinna i Iowa är Bill Clinton.

Brakade samman

Men primärvalet i Iowa blev ett stort fiasko senaste gången, 2020.

Teknologin som skulle sammanställa rösträkningen brakade samman och fortfarande två veckor efter valet hade resultatet inte kommit.

Dessutom har Iowas primärval länge kritiserats för att vara olämpligt att inleda partiets primärvalssäsong då delstatens demografiska sammansättning inte speglar vare sig USA:s genomsnittliga demografi eller Demokraternas väljarbas.

Få afroamerikaner och spansktalande

Det är få afroamerikanska och få spansktalande väljare i Iowa. Dessutom är det en utpräglad glesbygdsstat med stor övervikt inom lantbrukssektorn. Många faktorer talar emot Demokraterna i delstaten och när primärvalet 2000 dessutom brakade samman var det många i partiet som fått nog.

Primärvalskalendern

Nu har Demokraternas högsta partiorgan, Democratic National Committee, inlett sina samtal för att fatta beslut hur man ska göra med Iowa till valet 2024.

Starka krafter i partiet vill dels stoppa Iowa från att vara första delstat att hålla primärval, dels stoppa Iowa från att hålla caucus.

Istället vill man att Iowa kommer senare i primärvalskalendern och att delstaten gör som många andra delstater redan gjort, det vill säga byter från de krångliga nomineringsmötena till öppnare och rakare primary med direktröstning istället för diskussionsgrupper.

Näbbar och klor

Men traditionen med diskussionsgrupper, så kallade nomineringsmöten, är väldigt stark i Iowa och många i delstaten stretar emot med näbbar och klor.

Deltagare efter deltagare vid Democratic National Committees möte i går lördag sågade emellertid Iowas Caucus och frågan är nu om man kommer att gå emot Iowademokraternas vilja på delstatsnivå eller inte.

South Carolina

– Varje gång utvecklingen av valet förändras så dramatiskt tills du kommer till South Carolina så betyder det att vi behöver titta på vad det handlar om, säger Yvette Lewis som är ordförande i Maryland Democratic Party, rapporterar Politico.

Joe Biden hamnade på en misslyckad fjärdeplats i Iowa och femma i New Hampshire men vann sedan stort i South Carolina där andelen afroamerikaner är betydligt större.

Många beslut bromsar

Något som talar emot att ändra på Iowas status är att det kräver en lång rad beslut på lokal nivå och flera strateger inom Demokraterna torde medge att det lutar åt att Iowa trots allt får behålla sin first-in-the-nation-status.

Smidig kompromiss

En enkelt kompromiss kunde vara att Iowa får stanna kvar som första primärvalsdelstaten men att man tvingas skifta från nomineringsmöten, caucus, till vanliga primärval, så kallade primaries.

Vita Huset har betydande påverkan på det slutgiltiga beslutet och om Joe Biden ställer upp i valet 2024 är det möjligt att Demokraternas primärval tonas ned och frågans betydelse minskar. Då är det mer sannolikt att Iowa Caucus förändras 2028.

Missar båda flugorna

Mycket talar därför för att Iowa har chans att slå två flugor i en smäll inför 2024 – men att man misslyckas och inte slår någon av följande två flugor:

🔺 Moderniserar Iowas primärval och byter från caucus till primary så att valdeltagandet ökar vilket det gör när folk kan rösta direkt med valsedlar och slipper delta i öppna diskussionsgrupper där man tvingas avslöja sin kandidatpreferens för grannar och vänner.

🔺 Lägger en annan delstat först i valkalendern så att partiet kan fokusera på väljargrupper som är av större statistisk betydelse för den slutliga utgången av Demokraternas primärval.

Foto: Iowa State Democratic Party

Text: Redaktionen


JUST NU: Klassiska batterier på väg bort – det här ersätter

2025 11 27

Engångsbatterier – som de klassiska AA och AAA-cellerna – kan snart vara historia.

Beskedet kommer direkt från Energimyndigheten, som lyfter fram en teknik som på sikt ska ersätta stora delar av dagens batterianvändning.

Det handlar om en ny typ av ”smarta solceller”, utvecklade av det svenska bolaget Exeger.

Den nya tekniken beskrivs som ett genombrott. Solcellerna är kiselfria, tunna och tåliga och kan laddas av allt slags ljus – både inomhus och utomhus. 

Tekniken gör det möjligt att bygga in solcellerna i exempelvis hörlurar och andra småelektroniska produkter. Till skillnad från traditionella solceller är de inte heller beroende av kritiska råmaterial, vilket enligt Energimyndigheten kan minska miljöpåverkan.

Investerar

Nu väljer myndigheten att bevilja 130 miljoner kronor i stöd till Exeger.

– Satsningar på ny teknik för solceller öppnar för nya lösningar som en del i omställningen till ett hållbart energisystem. Exegers teknik kan bidra till att minska användningen av engångsbatterier, och samtidigt minska utvinningen av kritiska råmaterial, säger Klara Helstad, biträdande avdelningschef för Forskning, innovation och affärsutveckling på Energimyndigheten.

LÄS MER: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Pilotprojekt lanseras

Produktionen av solcellerna ska utvecklas och testas genom ett pilotprojekt. 

– Vi är glada och stolta över Energimyndighetens beslut. Vi skapar en kiselfri solcellsteknologi som kan ersätta miljontals engångsbatterier och samtidigt minska behovet av kritiska råmaterial. Stödet från Industriklivet är avgörande för att möjliggöra industrialiseringen av tekniken, säger Giovanni Fili, vd på Exeger.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält 

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


”Extremt skadligt för Sverige” – regeringen varnar för otäckt scenario

2025 11 27

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) går ut med en skarp varning mitt under pågående fredssamtal mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Ett ofördelaktigt fredsavtal för Ukraina kan få konsekvenser som skulle vara ”extremt skadliga för både Sverige och Europa”, varnar ministern.

Enligt Malmer Stenergard skulle ett sådant avtal ge Ryssland möjlighet att omplacera stora mängder soldater och militär utrustning från Ukraina. 

Ministern befarar att resurserna i stället skulle kunna riktas norrut – på ett sätt som utgör ett direkt hot mot Sverige och andra Natoländer i regionen.  

– Ryssland skulle kunna utgöra ett omedelbart hot om de snabbt kan rusta upp igen, säger hon till SvD.

”Vi ligger långt framme”

Maria Malmer Stenergard varnar för att små och medelstora länder kan hamna i farozonen om Ryssland går vinnande ur fredsförhandlingarna.

Sverige är dock förberett, betonar utrikesministern.

– Vi ligger långt framme när det gäller att rusta upp vårt eget försvar. Vi säger ju att vi ska nå 3,5 procent av BNP redan 2030, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland 

Varningarna haglar

Flera västländer har varnat för att ett gynsamt fredsavtal skulle ge den ryska krigsmakten tid att rusta upp och förbereda nya militära offensiver mot länder i Europa.

Ett av flera länder som slagit larm är Sveriges grannland Danmark.

Om Ukrainas rätt till självbestämmande inte accepteras i ett fredsavtal kommer Ryssland sprida sitt anfallskrig bortom Ukrainas gränser, har landets statsminister Mette Frederiksen varnat.

– Då riskerar vi att skapa ett andrum för Ryssland, som de kommer att använda för att mobilisera, beväpna och anfalla igen, sade hon i tisdags.

– Det som händer i Ukraina stannar inte vid landets gränser. Rysslands attack utmanar den grundläggande principen att rättvisa ska stå över makt. När vi står bakom Ukraina stöder vi inte bara ett land under attack, utan även vår egen säkerhet, tillade Frederiksen.

LÄS OCKSÅ: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen